Inlägg publicerade under kategorin Makt, kön och sexualitet

Av shedlight - 3 november 2012 11:21

Antalet vårdnadstvister ökar i Sverige.


Nu ska en kartläggning  genomföras om vad som ligger bakom.

Det finns tecken på att det inte är en slump att vissa förhållanden avslutas med en uppslitande separation.


De som lider mest utav detta är naturligtvis barnen.

Man vet också att även mammor som blivit slagna oftast ändå vill ha ett fungerande umgänge, men gränsen går när man tror barnen tar skada.


Men det finns givetvis olika varianter på orsak -verkan, men det är strukturerna som är intressanta.

Det finns ett antal sådana strukturella  ingångspunkter för att förstå denna ökning.


En sådan är  rättsväsendet hantering av vålds- och övergreppsproblematik i anslutning till relationer.

I del fall det förekommer övergrepp så leder det självklart ofta till en separation.

Inte tvärtom, att övergreppen kommer efter separationen som ofta hävdas.

Väldigt få övergrepp utreds ens, ännu färre leder till fällande dom.

I statistik från BRÅ, ser man att antalet övergrepp mot barn ökar.

Detta måste man våga föra in i sammanhanget, där kommer de starkaste känslorna in.


Men givetvis inte bara. Inget är enkelt.


Negativa känslor uppstår heller inte ur intet. De kan ha funnits långt innan förhållandet tog fart och de finns givetvis kvar efter separation.

Kan det vara så att en viss typ av män fortfarande tycker att mannen är familjens överhuvud och att denna grundläggande värdering ställs på sin spets i separation?


Det går inte att gå in i sådan här granskning utan att ta med samhällstrukturer och den backlash som jämställdheten har fått det senaste decenniet.

Märkvärdighet lite har ändrats i relationer, kvinnan tar fortfarande det största ansvaret inte bara för barnen utan även för hemmets funktion. Hon är fortfarande hushållerska och de män som anser att detta är en ordning de stödjer får givetvis problem när kvinnan går ifrån dem.


Där har nätet och nätets samling haft stor betydelse.

Det gällerför övrigt  hela backlashen vi upplever nu på jämställdhetsområdet.


Att kvinnoföraktande män och män med könskonservativa  åsikter har ökat med nätets utbredning kan man bara gå in i närmaste kommentarsfält och se.

Kvinnohatar- och prostitutionsforumet Flashback har haft betydelse där. Där har man kunnat normalisera mäns överordning  13 år nu.  Men påverkan därifrån är ett ickeämna i media idag. Ändå ser man tydligt att media tar intryck.

Sedan är det ju ett problem i sig att  en stor morgontidning har drivit ett papparättsperspektiv i decennier och och motarbetat mammor under denna tid.


På nätet finns också ett antal olika bloggar där papparättsrörelsen hetsar varandra.

Ett exempel omskrivs här.

Det blir som en kamp om vem som har den mest uppslitande vårdnadstvisten, den som kan hänga ut mamman mest, den som kan får tag på flest dokument att lägga ut oavsett känsligheten på dem, och den som kan trakassera social myndigheter och dagispersonal mest. Den som är den bästa stalkern helt enkelt.

Man rapporterar av senaste dusten med socialen,  lägger ut nya smygtagna filmer över möten med berörda personer, man uppmuntrar varandra, man karaktärsmördar alla  "motståndare" , allt i  ett ryggdunkande nätbroderskap där fienden är den f d sambon eller frun.

Barnen blir ett användbart redskap att visa den makt man tycker att män rättmättigt ska ha i samhället.


I den här undersökningen  kommer man inte förstå vårdnadstvisternas ökning och dess problematiska kärna om man inte involverar all denna nätaktiviet och mäns behov av förbrödring , som vi både ser  i IRL på tex fotbollsmatcher eller bilträffar,  men även på nätet. Och där blir kvinnoförakt och vårdnadstvister en samlande kraft.


Nätets maskuliniserande verkan tar sig olika uttryck.

De ökande vårdnadstvisterna är ett sådant uttryck. 



ANNONS
Av shedlight - 28 oktober 2012 11:58

Katrine Kielos skriver en alldeles utmärkt krönika om hur kvinnor drabbas av förakt, hatiska kommentarer, anonyma dödshot och faktiskt fysiska attacker av det enda skälet att de är kvinnor.


De är andra sorten. De alla judar, romer, homosexuella tillsammans.


För det är alltid kvinnorna som drabbas värst.

De är utsatta för en inre tyst kolonisering.

I varje land på jorden finns en  kolonial makt och en befolkning som koloniseras.

Kolonialmakten är männen och de koloniserade är kvinnor.


Det skrev redan Kate Millet om i sin bok Sexualpolitiken 1970 (nyutgåva 2012).

Och då hade hon ändå inte varit med om den enorma backlashen i form utav porrens förgrovning och förnedring av kvinnor, nätets förbrödring och nyliberalismens förtingligande av kvinnors och flickors kroppar.


Det är värre nu, den inre koloniseringen har tilltagit och den tar sig nya försåtliga uttryck.

Det är hoten på nätet, det är kommentarskränkningarna, det är medias sexualisering, det är reklamens ständigt inhamrade budskap att kvinnan ska behaga, banta, och bli skuren i. Det är prostitutionsforumet Flashback alltmer normaliserade kvinnohat.


Kielos skriver också om hur offentliga kvinnor vid sekelskiftets ansågs vara skökor av den enda anledning att män ville ha den ordningen. De ville ha klara papper, hora eller madonna. Hora ute och madonna i hemmet.

Bloggen har skrivit om att det  idag fortfarande finns samma kvinnosyn kvar HÄR, den försvann aldrig och har fått ny kraft i backlashens kölvatten.

Gamla strukturer finns kvar och blir som nya.


I en annan krönika i AB beskrivs den nederländske rasistiske politikern Wilders besök i Sverige.

Wilders har inbjudits till Sverige av ett sällskap som har stark antifeminism på agendan.

Där man förespråkar att mammor som vill försvara barn mot övergrepp är sjuka och manipulerande, där man förespråkar PAS som är myntat av en kvinnohatare och pedofilförespråkare,  där man stödjer mäns rätt att köpa kvinnokroppar,  där man tycker att barn far mer illa av inte träffa pappor som begår övergrepp än att inte göra det. där man smutskastar myndigheter och enskilda personer som strider för kvinnor och barn.

En tydlig kvinnofientlig agenda alltså.


Wilders har i sitt hemland gått starkt emot att rumänska, polska och bulgariska arbetare finns i landet.

Han ville att landsmän skulle ange där dessa tog plats.

Han har däremot inte reagerat mot den omfattande handel med unga 16-22 åriga  flíckor /kvinnor från Rumänien, Moldavien och Bulgarien som sker till främst landets huvudstad Amsterdam för att de ska tillfredställa mäns behov av att köpa tillgång till en kropp, en fantasi. Då ska ingen anmäla, trots att det anses vara ett jobb som inbringar staten pengar.


Wilders bryr sig inte om dessa flickors och kvinnors öden, de är ett ickeämne TROTS att de är  invandrare.

Wilders är bara intresserad av  aggression, krig män mot män. Kvinnorna ska som alltid i dessa konflikter, bara se till att tillgodose mäns behov.


Inte heller detta ser media; de är fullt upptagna med hatet där män ingår.

Kanske kan man kalla detta Sexualpolitiken 2. 0.

Kvinnor osynliggörs och sexualiseras, på samma gång.


Allt detta med det starka kvinnohatet, missar media eller tycker att det är underordnat, både med Wilders och det sällskap som inbjuder honom till Malmö.

Det är det inte, detta har pågått i många år innan islamhatet kom så klart på agendan.

Det gäller att förstå att Kvinnan Alltid Är Den Första Främlingen.


Det hänger ihop med det hatet som Kielos skriver om.

Att kvinnan tar plats och dessutom kräver rätten till det.

Det väcker hat.



ANNONS
Av shedlight - 25 oktober 2012 11:13

I SvD skriver Kristin Lundell en krönika om nätets mörkermän.

Det är ett tecken på att media kanske trots allt börjar vakna upp och se vad som, inte håller på att hända, utan vad som har hänt.

Det har runnit mycket vatten under broarna sedan densamma tidning , SvD, konstaterat att man inte kan öppna alla artiklar eftersom  de spårar ur. Detta var i mitten på 2000-talet. Det rörde sig då om våldtäkt.

För det kan inte nätmän diskutera utan att spy ut ett kvinnohat. De kunde det inte då. Det kan de inte idag.

Men sedan mitten på 2000-talet har alla media lättat på kommentering.

Allt ´ska bli "läsarkontakt".

Och ALLT ska kommenteras. Det var tidens melodi.

 Och inte bara det.

Media följer också upp vad mörkermännen i kommentering tyckte.

Dom ansågs vara "våra läsare".

Men att det bara var män som hördes valde media bort att nämna.

 Och det är män som invandrarfientliga, men mot rasism har restriktioner alltid upprätthållits.

Även innan Breivik.

Vi har lagstiftning där, gud bevars. Hets mot folkgrupp.

.

Men kvinnor är ingen folkgrupp och de har alltid överallt varit mindre värda.

Och det märks för nätmännen är också starkt kvinnofientliga.
Där har de inte stoppats utan kunna skriva hundratals eller tusentals kommentarer, och krävt sin rätt till barnporr, sin rätt till kvinnokroppar, sin rätt att ha sex när DE vill, sin avsky för att kvinnor kan begära skilsmässa eller att kvinnor har rätt att göra abort. De kräver sin rätt att piska 16-åringar och ger alltid uttryck för sina åsikter att kvinnor ljuger om våldtäkt, att kvinnor provocerar fram misshandel. De anser att kvinnor av naturen ska vara hemma och att männen ska vara de som har rätt till att äga barnen.

Och hela paketet från MRM.

Man undrar ibland: var finns alla dessa män därute? VAR?

Augusti 2010 öppnade DN öppnade kommentering i Assangefallet. Mer än 2000 kommentarer vällde in. Dessa hängde ut målsäganden med namn och hat och beskrev hur illasinnat kvinnor beter sig i "statsfeministiska" Sverige.

.

Sedan dess har denna blogg bevakat medias hantering och normalisering av kvinnohat.

.

SvD följde upp och skrev om att det var  "starka protester" mot att kvinnor och flickor som far illa i prostitution ska få hjälp.

Vad säger det om vår samtid och att kvinnan anses vara ett stycke kött?

T o m barn- flickor  som far illa skulle dessa  nätmän har rätt till. Ingen sa emot.

Det är knappt man tror att det var sant.
Det var nog bottennappet under  dessa år som varit med öppnad kommentering.

Under Kategorier, AB, Expressen, DN och SvD till höger ligger olika tidningarnas sätt att gå kvinnoföraktet hos dessa nätmän, till mötes. En flerårig process.

Man har smörjt dem i 5 år.

Dessa män har behov att få mötas.

De möts även på forum men media är ett viktigt sätt att få med sig fler och fler har det blivit.

De är de enkla lösningarnas män, som anser att mäns rättigheter har inskränkts på olika  sätt.

Alltså: svenska mäns rätt.

För dessa enkla enkla lösningarnas män är starkt främlingsfientliga.

Så att mötas i svenska medierna kommentarsfält har varit fantastiskt bra för dem.

De har stärkt sin position.

Och SD kom in i riksdagen 2010. Ingen slump alls.

Och SD ökar. Heller ingen slump.

.

Tyvärr har media med sitt tillåtande attityd till kvinnohat främjat SD.

Kristin Lundell skriver att hon aldrig läser kommentering.

Det är e n  strategi.

Faran är man då inte ser vad som sker i media - hur media anpassar sig

Hur media Flashbackifieras.

När Public Service Studio Etts reporter ställer frågan vilket ansvar barn har som "säljer sex", alltså inte de VUXNA männen som utnyttjar dem, utan barnens egna ansvar;

(de ska väl begripa att de inte " ska sälja sig" ansåg denna reporter tydligen)

då har man gått flashbackmobben till mötes.

Det finns någon sorts föreställning om att Flashback bara är smågrabbar och de flesta är kanske det, dataspelande tonåringar vars hela framtida relationer till kvinnor  förstörs av både sexistiska spel och av forumen de hänger i.  Där har vi framtidens kvinnomisshandlare och vårdnadstvister.

Problemet med dessa ständigt ökande vårdnadstvister hänger ihop  med med nätets kvinnohat.

När ska det uppmärksammas?

Men det är inte bara dessa tonårsgrabbar som hänger på Flashback.

Där" hänger" journalister, jurister, politiker, domare, poliser, läkare + en mängd andra herrar på höga positioner i samhället.

Flashback är utmärkt om man vill smutskasta någon och på så sätt misskreditera denna för att hen inte ska kunna fortsätta utan att försvara sig hela tiden mot förtal. Eller så stoppar man framgångsrikt researcharbete som granskar makten och maktens utnyttjande av utsatta flickor. Som skedde på 70-talet och som sker nu.

Men nu får de hjälp av Flashbackmobben.

Så makten och småglinen tar varann i hand  och påverkar vårt samhälle via detta mörka träsk, detta forum som startade ur samma konglomerat som ägnar sig åt koppleri. Klart man uppmuntrar kvinnohat.

Så när Radions ärade reportrar frågar om barns skuld, vare sig det gäller utnyttjade barn eller  i fallet med den 10 åriga flicka som blev knivskuren på en skola i Göteborg ;  "hade hon  inte lekt med kniven och ramlat " frågade reportern insinuant, så var det direkt från Flashbacks kvinno- och flickkhatande mobb in till Public Service.

.

Kristin Lundell och andra bör nog läsa vad som skrivs i tidningar, inte för innehållet i sig utan för att förstå vad som händer.

För precis som under tredje riket, där det var viktigast att visa att man var många mer än vad man hade att säga, så är nätmännen beroende av varandras stöd. Brödraskapet normalisering igen som vi har sett så många gånger förut; från fotboll till storskaligt krig.

Utan detta stöd  blir de nervösa och de ger sig med en gång på den den som tycker annorlunda och bemöter dem. De okynnesanmäler en masse och går till personangrepp. Utan problem.

Detta bör alla journalister  veta om och det kan man bara göra om man läser vad som står.

Och lägger ett historiskt perspektiv på vad som sker idag   - med vad som skedde då.

.

Kvinnor har all anledning att vara särskilt  oroliga för framtiden, särskilt de unga.

Särskilt de fattiga och utsatta.

Inte bara bombarderas de med grov sexualisering via medias ALLA kanaler, de kommer också möta dessa kvinnoföraktande män de närmaste 30-50 åren. Flashbackmännen kommer ut i samhället.

Och de finns här redan.

.

Vad kommer det kosta samhället?

Men nu har många media strammat upp.

SvD tillåter tre kommentarer vilket i praktiken leder till att  de som är datanördar lätt tar sig förbi denna spärr och de få som går emot förlorar på det.

Som hände i en traffickingartikel nyligen, som förstås omgående las ut på Flashbacks torskforum, det strömmade in män som ansåg sig ha rätt till kvinnokroppar att penetrera.(  Fast de skriver oftast inte så - de talar om "frivilliga överenskommelser" -  t o m efter en traffickingartikel!) 

Newsmill har stängt kommentering helt. Det är bra . Nu går det att orka läsa vad som skrivs i  debattartiklarna där.

Några andra tidningar har också strammat upp.

SVT forum väljer andra hållet, de uppmuntrar istället kvinnohat genom  låta sexindustrin skriva om att kvinnor är varor för män. SVT uppmuntrar  allt hat. Det leder till de även uppmuntrar kränkningar, som att den som går emot nätmännen har fått för litet k*k. Så kan det låta nu i SVT.

I den Publika Serviceinrättning som även kvinnor bidrar till med sin licensavgift.

.

Men ingen ställer sig den viktiga frågan om kommentering:

Varför har vi dom och vilka hörs?

Och lägger ihop det med krisen för media.

Varför är man så säker på att dessa nätmän är  betydelsefulla?

De som likt Breivik föraktar press i grunden.

Pressen borde tänka om. Pressen borde tänka på att kvinnor är halva befolkningen.

Pressen borde ta ett feministiskt ansvar.

Det är enda sättet att motverka främlingsfientlighet och att SD ökar.

Släng ut mörkermännen.  ÄVEN de med makt i våra domstolar, i media, och i politiken.

Av shedlight - 23 oktober 2012 21:10


EU-kommissionen har förkastat förslaget om kvotering.

Så har den mäktiga kommisionen fattat beslutet.

Man stödjer inte symbolfrågan om att kvotera till bolagstyrelser.


Denna konservativa församling har återigen valt att kvinnor inte är lika viktiga.

Man har ju alltid något annat att skylla på just när det gäller kvinnors rätt.


För en tid sedan kom EU-kommissionen med en video om att science är en "girl thing" med rosa bakgrund och "tjejer" i högklackat och korta kjolar.

Hur ska de som producerar en sådan smörja kunna vara så progressiva att man anser att kvinnor ska kunna bryta de sega mansdominerade strukturerna i bolgasstyrelser?


FÅ områden är så könsstrukturellt konservativa som de där pengarna och makten finns.

Vill man ha en förändring måste man lagstifta. Det kommer inte annars.

-


Det är ju uppenbarligen ok att bestämma över bolag när det gäller  försäkringar.

DÅ får kvinnor vara med och betala för mäns bilskador.


DÅ är det ingen som säger det är fel att blanda sig i försäkringsbolagens självstyre.

DÅ går det bra att besluta över huvudet på bolag när det handlar om att kvinnor drabbas.

Detta trots att kvinnor över hela EU tjänar mindre än män och snarare borde betala MINDRE.

-


Men när det gäller den makten och pengarna - DÅ ska brödraskapets förmåner behållas.

DÅ ska de slippa inblandning.


Det händer inget utan kvotering.

Det händer aldrig något till kvinnors fördel utan kvotering.

Det handlar inte om kompetens - det handlar om acceptans för könsdiskriminering!


Men det är tydligen känsligt med makten i styrelsen, för det vet vi ju att både härhemma och i EU styrs inte makten av politiker utan av näringslivet och deras pengar.

Det är just därför det är viktigt att bryta sönder oheliga allianser.


Men då är man livrädd för förändringar. Vad ska hända med sättet att prata, rätten att få skämta på bröders vis, att få åka på tillsammans med de övriga slipsarna på resor och konferenser, att få gå  på "Gentlemens Club" efter långa möten och att få beställa "high class escorts"?

Hur skulle man få behålla dessa privilegier om några kvinnor ställde till det?

Då måste man ju börja tänka efter vad man gör och vad man skämtar om. Då får man obehagliga krav på sig att behandla kvinnor som människor.


Då kan man inte ta beslut som detta om sina "duktiga" säljare som the Guardian skrev om tidigare i år:


Ett tyskt försäkringsbolag har erkänt att de belönade sina 100 bästa säljare med ett sexparty i Budapest, dit minst 20 prostituerade hade hyrts in. Enligt närvarande vid tillställningen bar kvinnorna färgkoder som angav vilka män som fick ha sex med dem. Kvinnor med vita band ska ha varit reserverade för de allra bästa säljarna och cheferna.


Skulle en kvinna godkänna det?


Kommissionen väljer väg.

De godkänner inte kvotering.


Men de röstade också ner att kriminalisera att köp av traffickerade flickor och kvinnor.  De ansåg att männens rätt till kroppar ALLTID måste gå först. De ska till och med ha rätt att betala till hallickar och att få tillgång till unga östeuropeiska lurade kvinnor, de egna EU- barnen från unionens fattiga landsändar.


Man reagerar mot bortdrivande av  romer men inte mot att romska flickor säljs över hela EU på gatorna och på bordeller.

Man reagerar inte mot de busslaster av kvinnor som skickas som levande varor med EU-parlamentets flytt mellan Bryssel och Strassbourg. Det fortgår år efter år, ingen låtsas om det.

Eller att dessa unga EU- medborgare blir avsläppta ur bilar och blir tillsagda att gå över gränsen för att väcka mindre uppmärksamhet än om de kommer i buss.

Men trafiken får fortgå, kvinnokroppar till EU-parlamentets män fortsätter att köras fram och tillbaka.


DET talar kommisionen tyst om. Den kränkningen är ok.


Däremot anser man att det kränker bolagsstyrelser om det kommer in kvinnor där på lika villkor.


Kvinnor ska inte ha makt.

De kan däremot uppenbarligen bussas och köras som prostituerade över hela EU.

I denna ständigt ökande handel med kvinnor och flickor som växer för varje år och som nu antagit enorma proportioner. Den är en lukrativ business - och ett bra sätt att köpa politikers röster.


Det har aldrig någonsin varit så många män som köper så många kvinnokroppar för det de kallar sex, som nu.

Aldrig för har så många europeiska män sett på kvinnor som varor som nu.


Hur ska de kunna fatta beslut om att ge kvinnor lika rättigheter att sitta bredvid män vid borden?



Av shedlight - 10 september 2012 10:06

Anna Laestadius Larsson skriver en krönika om EU-kommissionär Vivianne Redings förslag om att EU ska lagstifta om kvotering till bolagsstyrelser.


Sverige har ju som bekant, med ojämställdhetsminister Sabuni i täten, uttalat ett motstånd mot kvotering.

För oss som har följt jämställdhetsdebatten och kampen för kvinnors rätt i några år inte detta förvånande.

Det som är förvånande ät attt media, politiker och någon slags allmän mening  fortfarande tycks tro att Sverige är någon sorts föregångsland per automatik på jämställdhetens område.

Oavsett vad som händer.

Tror man att det är en naturlag? Tror man inte att jämställdhet kan gå bakåt?

För det är precis vad som hänt i Sverige.

I Sverige går det just - bakåt.


Jämställdhet och kvinnors rättigheter får erövras varje dag. Varje gång man slappnar av, börjar maskineriet rulla bakåt. Och nätet har bidragit till detta.


Det räcker att gå till närmsta kommentarsfält för att se vart det barkar.

Det är inte för att det är en stor grupp som härjar runt utan för att det är en aggressiv grupp som påverkar media. Sexualiseringen  i media med mjukporrens inträde är ett exempel på hur man stryker denna grupp medhårs.

En grupp som påverkar våra politiker både på riks- och kommunalnivå.

En del av medias företrädare och politikerna tillhör denna nätgrupp själva för övrigt.


Jämställdhet och kvinnors mänskliga rättigheter är en mosaik.


Kvotering till bolagsstyrelser är en del av denna mosaik, men en viktig del eftersom det slår mot makten direkt.

Det slår mot de herrklubbar där man på broderskapets vis, bröder emellan,  kan komma överens informellt, kan förlägga de viktigaste besluten till bastuklubbar och ordenssällskap, till whiskyträffar och strippklubbar. 

Varför kritisera andra länders styrelseskick med religiösa brödraskap i spetsen, om inte Sverige är bättre?

Vi må ha en politisk vald makt, men näringslivet är den dolda makten där vår politik styrs osynligt.

Det som påverkar oss alla.


Inget löses över en natt, men kvotering är ett absolut nödvändigt steg för att komma framåt.

Enstaka kvinnor som sitter i dag sitter på nåder, de ska uppfylla de manliga strukturerna ändå.

Ju fler, ju längre tid, desto större kraft att förändra.


Nyligen lade KD ett förslag om att barnbidraget skulle delas , för att det är ett viktigt symbolvärde sa (Sveriges svar på Sarah Palin) Emma Henriksson.

Någon konsekvensanalys gjordes inte. Skulle kvinnor drabbas ekonomiskt skulle det allmänna ställa upp.

Bara männen fick sin symbolmakt. Precis som det är det som behövs.

Att kvinnors ekonomi fortfarande är starkt eftersatt, att antalet fattiga barn och därmed mödrar ökar, att kvinnor fotfarande är de som tar nästan all föräldraledighet , vabbar, jobbar deltid, det överser man snabbt med när politiken ska smöra för de aggressiva nätmännen.


Hur ska Sabuni då våga stödja kvotering?

OM hon nu skulle vilja.


I Sverige hotas och hatas kvinnor som skriver om våldtäktsmännens ansvar.

I Sverige vågar inte Ask kriminalisera  de män  köper barn, tonåringar och kvinnor utomlands, som i våra grannländer. Hon vet att hon då skulle hotas och hatas. De aggressiva nätmännen skulle agera.

I Sverige får man inte skriva en bok om skillsmässor utan att hotas och hatas.

I Sverige får man inte ens  ifrågasätta om barn leker fritt eller inte, utan att råka ut för mordhot.

I Sverige får man inte  spela en tetarpjäs om mansamhället utan att få polisbeskydd.

I Sverige håller regeringen en presskonferens om satsningar i relationsvåld utan att EN GÅNG nämna männens ansvar, en presskonferens där Sabuni själv var med.

I Sverige hatas och hotas en krönikör som skriver om 27000  misshandlade kvinnor i Sverige.

I Sverige skuldbelägger fortfarande domstolar våldtäktsoffer och offer för trafficking.

I Sverige förlorar kvinnor vårdnaden som vill skydda sina barn.

Det går att fortsätta hur länge som helst.


Inget av detta hat och hot mot kvinnor som tar plats  och skuldbeläggande av kvinnor i rättsprocesser har regeringen uppmärksammat. Man verkar inte bry sig.

Däremot bryr sig regeringen om att männens supremati i styrelser ska upprätthållas.


Hur länge ska man hålla fast vid föreställningen om  Sverige som ett föredöme på jämställdhetens område?

Hur länge ska Sverige spegla sig i en falsk spegelbild?

Nätet har inneburit att denna spegelbild krackelerat för Sverige har NU en ökande aggressiv normaliserad maskulinisering.

Det är en farlig utveckling för Sveriges kvinnor.







Av shedlight - 30 augusti 2012 09:48

Nu har det avslöjats i GP  att Vägvalet i Göteborg har fejkat sitt ansiktet utåt;

en kvinnlig sjuksköterska, med den fejkade rollen av att vara gift med två barn och drabbad av trängselskatten som skulle kosta henne 270 kr/mån av sin dåliga sjuksköterskelön ( som Vägvalet naturligtvis inte engagerar sig i men det är ett extra bra argument nu).


Har vi hört det förrut?  Att man använder kvinnor för att få ut sitt budskap?


Vägvalet är en organisation där män med betong, asfalt och plåt i  hjärnan driver sin linje "Rör inte min bil".

Dom vet nog mycket väl att det finns en genusaspekt. Dom vet mycket väl att de allra flesta  som sitter ensamma i sina bilar morgon och kväll är män. (Ta en titt själva och räkna!) Och att kvinnor i större utsträckning åker kollektivt.

Att vi har ett samhälle som länge har byggt för ett maskulint  intresse, ett samhälle som främjat privatbilismen på bekostnad av kvinnor och barn. Planerarna och politikerna har alla varit män i denna utveckling.Hittills

Vägverket är en mansdominerad verksamhet liksom  de olika stora företagen som Skanska mfl som tjänat på utvecklingen.

De som bestämt , de som tjänar pengar och de som utnyttjar resultatet. Alla är de resultat på en köns- och maktmässig homogenitet.  Så vi har vägar till förbannelse, enorma asfaltytor breder ut sig med dessa dubbla parkeringsplatser, vi har utsläpp och en klimatkris och utarmning. Vi har trafikdöd och djur som isoleras.


Detta vill Vägvalet ha. Inte en tanke på natur, miljö, och rättvisa.

Det är plåtgubbar som vill sitta i sin bil,  som vill ha sin biff, som inte bryr sig om jämställdhet eller genus.

Som driver sin linje aggressivt och egoistiskt. Som skrämmer motståndare till tystnad med denna frenesi.

Metro skrev om det i går, hur anhängare till trängselskatten är rädda.


Då använder dom vapnet kvinnan. Självklart.


SD gör på samma sätt, man fejkar angrepp på SD-kvinnor, man använder gamla tanter och muslimska kvinnor i sin reklam, man använder våldtäktsvapnet.

När dom borde använda rakade skallar och skäggiga män som krigar för det är ju det detta handlar om. Mäns kamp om makten.


Och i Forserum angriper rasister somaliska kvinnor och flickor. De, som säger sig värna om den stackars muslimska förtryckta kvinnan, är de som attackerar och förtrycker kvinnor mest. De väljer att använda vapnet: "deras kvinnor." Så fega är dom. Och den kvinnosynen har dom. Dom föraktar all svensk jämställdhet, genusvetenskap  och feminism. De hatar kvinnor som gör sin röst hörd i genusfrågor eller ifrågasätter flickors rosa  glittringa städvärld och pojkars blå våldsamma .  Allt ifrågasättande av könsrollen är  ett hot och i  deras värld bestämmer männen oavsett nationalitet. Då går man på somaliska flickor som är chanslösa. 


Män i kommentering använder samma strategi.

De kallar sig kvinnliga namn när de är som mest kvinnoföraktande, när de skriver att" jag vill vara hemma med mina barn och sköta om mannen och  jag känner mig hatad av feminister"  - då vet man att det är Bengt eller Erik som skrivit.

Det är dom som skriver hatmail som" riktiga mammor"  till de kända kvinnor som börjar  jobbar med små bebisar. Det är inte alltså mammor som skriver dessa hatiska mail,  det  är fejkkvinnor. Det är något helt annat.


Samma som  sexindustrin gör, det var dom som började med den här strategin  för ca  25 år sedan.

Porrindustrin behöver kvinnor mer än någonsin som sina "företrädare".


Så det är alltid så. De mest patriarkala, aggressiva, kvinnoförtryckande strukturerna är de som anammar denna företeelse som mest: Den fejkade kvinnan.


Vägvälet är inget undantag.


Men det är bra att det avslöjas.

Det borde vara allmän kunskap att de som föraktar jämställdhet och genus, de som struntar i vår miljö, natur och i rättvisa, är de som främst håller fram "kvinnor". Kvinnan som vapen är det vanligaste tecknet  förtryck idag men sorgligt lite uppmärksammat.


.

+ The Raging Grannies "Akin - Fuck you" se här.


- En jubelidiot till blottare  -  i dubbel bemärkelse


Av shedlight - 22 augusti 2012 13:10

I DN står om att republikanernas konvent kommer att föreslå ett abortförbud.

Det kommer strax efter att en republikansk senatorkandidat uttalat sig om något som kallas legitima våldtäkter.

Det finns alltså våldtäkter och legitima våldtäkter i bästa Hillegrensstil.


I Iran har ett antal universitet förbjudit kvinnliga studenter.

De var helt enkelt för duktiga.


Det drar ett förnyat krig mot kvinnan över världen.

Det sker samtidigt som porrens kvinnoförnedring når nya bottenrekord, där excitationspunkten hela tiden måste förflyttas, där mer våld, mer förnedring, mer smärta, allt yngre kroppar krävs för att intresset ska bibehållas.

Det sker också samtidigt som handeln med kvinnor och flickor för sexuella syfte slår alla rekord, män i varje land, ser som sin rätt att köpa sig en halvtimme med en av dessa.  Män runt oss, män på TV och i media som i ring p1.


Kvinnokrigets näring kommer från den föraktfulla känslan av att vara förmer, att ha rätt att kränka. De andra.

Skillnaden är att kvinnan alltid varit offer för detta krig,bara mer eller mindre. Nu är det på väg mot mer.


Våldet mot kvinnor har försigått i varje tid, i varje kontinent, i varje land, i varje samhällsklass.

Här och nu och då och därborta.


I vissa länder kallas det sharia och i andra länder kristen moral.


Ingenstans lägger man dock skulden på de som har makt.


De som försvarar abort säger att kvinnan ska ha rätt att bestämma över sina kroppar.

Det är dock att förminska frågan.

Det handlar inte om sina egna kroppar;

det handlar om vem som bestämmer över vad som är en kvinnokropp och vad den ska användas till.

Men måste alltså gräva djupare.

För DÄR finns svaret.


Man måste ner till spermier och till penisens herravälde.


Den ukrainska gruppen Femen har förstått det som inte svenska feminister gör nu.

Det som inte demokrater i USA  eller som vår demokratiminister gör.


I en debatt i radioprogrammet Människor och tro, som snarare borde heta Män och tro, mötte Birgitta Ohlsson en kristdemokratisk abortmotståndare.

Ohlsson sa då det vanliga: kvinnor måste bestämma över sina egna kroppar.


Vad hjälper det när det är kvinnor som ska strippa, som ska bindas och piskas, när det är kvinnor som ska stå på rad och väljas som köttstycken, när det är kvinnor som ska ta på sig burka och stilettklackar, när det är kvinnor som ska kläs av i media.

Allt under frivillighetens mantel.

Visst det förekommer  våld, grooming, hot, normalisering, hemlöshet, känslor. Detta bortser man "lätt" ifrån.

Det är frivilligt att fläka ut sig.

Det är frivilligt att banta hysteriskt och stå med måttband i alla tidningar.

Det är frivilligt att vara hemma med barn, vabba och gå ner i deltid.

Allt är" frivilligt".


Rätten att bestämma själv är en viskning i vrålet från patriarket.

Könsmaktsordningen står som en orörlig påsköfigur av sten och hånler mot vårt fria val.


Så vad händer?

Kriget mot kvinnan vinner ny mark - påsköstoden står kvar.


Men det går att rubba stenfigurer:  de har kommit dit en gång - dom kan flyttas.


Abort är ett utryck för manlig makt över vad som definierar sexualiteten över kvinnans val.

Kvinnan har inte valt att mannen ska bestämma vad sex är.


För varför bekämpar  inte republikaner i första hand kvinnohandeln? Varför ondgör sig inte Akin över det istället för abort?

Svaret är enkelt  - könsmaktsordningen.


Varför vill Iran förbjuda kvinnliga studenter? Varför har aldrig någon velat förbjuda manliga studenter?

Tex i Uppsala på 1800-talet. Svaret är könsmaktsordningen.


Sharialagstiftning bygger på denna könsmaktsordning men i västerlandet har vi västerländsk sharia. Vi kallar det inte så, vi kallar det demokrati och yttrandefrihet.


Vi har partier som arbetar mot abort:- kristna partier - SD och KD.

Båda dessa partier vill också förbjuda pappamånader och genusvetenskap.


Vi har radikala antifeminister som vill ha kvinnan i hemmet och därigenom försvåra för skilsmässa .

Kvinnohatare som  hävdar att kvinnan försöker sno barn och försöker hjärntvätta dem.  Att kvinnor "planterar minnen". Som vill förklara förtryck av kvinnan med biologi - att mannen behöver" sex".

Som vill ha könsroller som stänger in och begränsar  flickor.

Som vill ha bort forskning om dessa traditionella  könsroller och hur de styr oss från det vi föds till det vi dör.

Samtidigt som de gör allt för att  upprätthålla dem.

De som hävdar att kvinnor ljuger om våldtäkter och använder Assangefallet för att smutskasta kvinnor och alla de som försvarar kvinnors rätt. Borgström har till exempel varit en måltavla i decennier av detta skäl.

Detta är västerländsk sharia.


I Iran krävs två kvinnor för att det ska bli ett våldtäktsåtal.

Kvinnans vittnesmål är hälften så mycket värt som en mans.

Offret för våldtäkten räknas bort, hon är ju kvinna. Det krävs alltså två ytterligare kvinnor för varje man som vittnar.

Har vi inte samma i Sverige fast vi vill inte prata om det?


I Iran straffas den som tvingas ut i prostitution och hallicken får milt straff.

Männen som köper går alltid fria. Det spelar ingen roll att det är jurister, höga polischefer, och höga militärer.

Och att samma personer är inblandade i rättsprocessen.


Har vi inte samma i Sverige?

I praktiken.

Kvinnorna och flickorna straffas.

De skickas hem till prositution,  de får inget erkännande för våldtäkter ens om man är en 14 årig flicka i Malmö, de får inte vara brottsoffer, får inget skadestånd, de förödmjukas ännu en gång.

Männen skyddas mot offentlighet, fast det är de som driver brottet. Män i rättsväsendet kan döma utan att redovisa sin kvinnosyn. Det är inte ens en fråga. De skyddas av dubbelmoralen.


Det finns bara ett ord som förklarar allt:

Könsmaktsordningen.

.

Det har Femen i Ukraina förstått när de bekämpar prostitution.

De klär ut sig och ställer sig på offentliga platser. Vad klär de ut sig till? En stor penis.

Bättre kan det inte åskådliggöras hur makten definieras.








Av shedlight - 5 augusti 2012 10:18

En kort blänkare i DN om en längre artikel i pappersupplagan.

Den här korta texten vill både anspela på och fräckt utmana,  men underhåller samtidigt tabun.


I samma anda som rubriken vill klarggöra för oss att Sverige varit sexualfientligt så är artikeln nästan euforisk över hur kvinnor visar ett ohöljt intresse.  För vad?

Kvinnorna framställs nästan som barn i en godisfabrik.

Så i samma ögonblick som det är fritt blir det också mycket tydligt i texten att här beträds ett hemligt fält och kvinnorna bryter gränsen.

Och för att upprätthålla denna gräns används ett speciellt språk.

Om det var fritt och otvunget,  varför detta infantila språk?

exempel


...planen är att han ska snacka tills publiken tröttnat på sexsnacket.

”Det gör vi aldrig!” hojtar en av kvinnorna i publiken. Hon verkar långt ifrån ensam om att känna så.


....oförställt strålande:

-En sådan här kväll, visst är det fantastiskt!


Det står också i ingressen att Sverige har  varit sexualfientligt. Det är  strukturellt  okunnigt att utrycka sig så.

Sverige har varit och är dubbelmoraliskt och alltid varit djupt fientligt  mot kvinnors sexualitet.

Den här artikeln förstärker det, fast den tror sig göra motsatsen.


Ingenstans går man in på vad sex är.

Vem som defininerar det.

Inte heller hur ordet oftast spelar på ett tabu. Ett tabu som denna artikel bygger upp sin text runt.

Utan det tabut skulle den här artikeln inte välja en  puritansk utgångspunkt.


Nu ska kvinnor fås att konsumera redskap.

Varför? Det går man inte in på.

Dildosar förevisas ofta  som om det skulle var något fritt och ohämmat. Något sexualpositivt.

Vad bygger det på? Det bygger på föreställningen om manlig pentrering.


Den här artikeln är som så många andra skriven i en förment sexualpositiv anda, men fortfarande så ska man förtiga vari kvinnors sexualitet består av . Så mycket skrämmer den forfarande 2012.

Kvinnors sexualitet ser inte ut som mannens. Det ser inte ut som mannen vill att den ska se ut.

Det hade varit en bättre ingång här istället för attt sprida porrens bild av hur kvinnor är.


Här finns det anledning att återkomma till boken som nämndes i förra inlägget, om  "Offentliga kvinnor".

Där redogörs för Sveriges prostitutionspolitik  under perioden 1830-1920-talet.

Där framkommer inte alls någon sexualfientlighet. Inte för mannen, framför allt inte han med makt;  politisk, social, och medial makt.

Men en djup dubbelmoral är förhärskande under denna tid.


Den var i allra högsta grad sexualpositiv - för män.


Mannens rätt till sex och kvinnors kroppar blev en institutionaliserad del i samhället.  

Men det var kvinnorna som stängdes in, som utsattes för kränkande behandling för att tillhandahålla friskt kött och som sågs  som ett nödvändigt ont. Nödvändigt för vem?

Männens såg (sig själva) som djur som behövde få utlopp för sina drifter, annars  blev de sexuellt undertryckta.


Lite från vad boken tar upp:


Det var nästan bara kvinnor som undersöktes för att se om de bar på könsjukdomar, eftersom de ansågs vara de som smittade män, inte tvärtom. De smittade kvinnornas karaktär ansågs fördärvad. Något som inte gällde de män som var smittade. De hade haft otur.

 På kurhusen var det en normal tillställning att förevisa smittade kvinnor för grupper av män.


I olika länder sågs reglementeringen av prostituterade kvinnor som en modernisering och som ett enande.


Det fanns mängder av regler för kvinnor, för ALLA kvinnor, var de fick vara , när de fick vara där, hur de fick gå klädda, hur de fick titta, hur de fick prata.  Gjorde del fel stämplades de i den ena av utav två kategorier kvinnor.


Allt detta var sexualpositivt för män.

Men det är tabu att prata om det.

Det tabut som män tjänar på -än idag.


Så att oförbehållsamt säga att Sverige varit sexualfientligt "till helt nyligen" är inte bara  historiskt  okunnigt utan visar också på frånvaro av maktanalys.

Den maktanalys som alltid måste finnas i sexualiteten.

För sexualiteten kan som inget annat användas för att förtrycka, kränka och till att kommersialisera.

Det finns pengar att tjäna för de som vill behålla detta kittlande tabut, samtidigt som de vill framstå som "fria".

Som "sexualupplysaren" i artikeln, han gör inte detta för att vara snäll, detta är affärsidé.

Han spelar i allra högsta grad på porrens kvinnosyns planhalva.

Det är också en dubbelmoral.


Är inte kommersialseringen det största hotet mot  den sexuella friheten?

När produkter kommer in och det uppstår monetära intressen så kommer i samma ögonblick en frihet omvandlas till en styrd handling. "Friheten" blir en vara även den.


Få kvinnor idag känner till sin egen sexualitet.

Det är en berättelse som har förvägrats kvinnor och som fortsätter förvägras kvinnor.

De flesta kvinnor  accepterar medias och porrindustrins  bild.

Rosa dildosar som har ett namn.

Den här artikeln blir en del av den dagliga kidnappningen om vad ordet sex är, se inlägg här.


Det är också intressant att ingenstans nämns i blänkaren, och man bara anta vad det står i den fulla texten, på varför motsatsen till sexualfientlighet ska vara att kvinnor ska köpa redskap.

Och att män förutsätts få använda kvinnokroppar som redskap, som också ofta benämns olika namn och  i rosa utstyrsel.


Den här artikeln  underhåller och  kommersialiserar  en skev bild av kvinnans sexualitet.

Den mystifierar den och spelar på känslan av att sex är något förbjudet.

Precis samma anda som den säger sig visa nu inte finns.

Det visar att vi inte har kommit särskilt långt.

Kvinnans sexualitet är fortfarande tabu och skrämmer.

Så väl i det samhälle som fanns på 180o-talet som nu.



Kategorier

Shed Light

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Shed Light med Blogkeen
Följ Shed Light med Bloglovin'

Senaste inläggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se