Alla inlägg under september 2011
Anna Laestadius Larsson skriver en krönika i SvD om unga kvinnors och flickors ohälsa och om att det kanske är något som utnyttjas av bakåtsträvare.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/ar-duktiga-flickan-2010-talets-backlash_6512586.svd
Krönikören skriver om Faludis Backlash.
Det är skönt när debatten någon gång i media förs på den nivån att viktig kvinnohistorisk litteratur omnämns på ett kunnigt sätt.
Hon ställer frågan om det inte är så att unga kvinnors och flickors dåliga hälsa är ett sätt för makten att visa att jämställdhet är dåligt för kvinnor.
Så som skedde på framför allt på 80-talet i USA, tankegångar som fick en viss spridning dock ej så mycket i Sverige.
Då det till exempel på fullt allvar hävdades, att kvinnors insteg i yrkeslivet var orsak till att våldtäkterna ökade.
Som om jämställdhet och mänskliga rättigheter var något negativt för kvinnan.
Ingen skulle hävda något motsvarande om svartas kamp för sina rättigheter.
Men kvinnan skulle hållas tillbaka med den ena tokigheten efter den andra.
Men ingen av dessa konservatister diskuterade hur jämställdheten egentligen såg ut.
Att kvinnor hölls tillbaka i yrkeslivet och lönemässigt och vilka effekter det fick.
Det var inte intressant.
För svartmålningen hade ett syfte, att bibehålla manlig makt till varje pris,
Då spelade verkligheten ingen roll.
Samma fenomen ser man från vissa håll även idag.
För idag svartmålas kvinnor som för fram kvinnorättsfrågor i Sverige.
Det vet alla om som bloggar – det är ett vanligt fenomen på nätet.
Men flickors och unga kvinnors psykiska ohälsotal är idag högt –faktiskt alarmerande högt.
Men få nämner vad den enormt ökade sexualiseringen av kvinnokroppen som skett och som sker, har inneburit.
Samtidigt som flickor ska prestera i skolan har de också krav att vara söta och smala – och åtråvärda.
Från porren, reklamen och media strömmar ständigt samma budskap.
Kvinnan /flickan är en kropp.
Få pratar om vad porren egentligen har åstadkommit med synen på kvinnokroppen.
Att kvinnan förtingligas och att sexualiteten utgår från mannens kroppsliga behov.
Utomlands kan man om skriva om sådant som vad porrens intåg gör med män på Västbanken och att övergreppen ökar i hemmen, men någon motsvarande diskussion finns inte i Sverige.
Här är det tyst.
Ändå visar ungdomsundersökningar att det är skillnad mellan könen på hur flickor och pojkar upplever porren.
Det finns alltså all anledning att våga prata om porren.
Särskilt när medias s k sexualupplysare rekommenderar flickor att titta på porr för att bli tända och instruerar om bästa avsugningstekniken.
I reklamen säljs allt, ALLT, med kvinnokroppen eller med delar av kvinnokroppar, kvinnomunnar, ryggar, magar, ben, underliv.
Resor, mat, hälsoprodukter, underkläder; allt säljs med kvinnokroppen.
I media exponeras kvinnans kropp som aldrig förr.
Rumpchocker, tuttmissar, nakenbilder på kvinnliga skådespelare avlöser varandra dag efter dag.
Soligt väder, magsjuka, tatueringar, simning med valar, allt ska exponeras med en avklädd ung kvinnokropp.
Och nätets utbredning och bredbandsutbyggnaden har möjliggjort både en ökad exponering för porren och ett åsiktsmaskineri om flickors kroppar som aldrig förr i historien varit så extremt utbrett.
Sverige är ett utav de länder i världen som har mest utbyggt bredband, vilket spelat roll för att kunna konsumera porr på ett lättillgängligt sätt.
Och med det har kommit en rätt att tycka till om kvinnor och framför allt flickors kroppar, på olika sajter.
Flickor får betyg inte bara i skolan utan även på nätet, på sina kroppar av jämnåriga pojkar och men också av vuxna män. Män som kan vara både i deras egen pappas ålder och ännu äldre.
Flashbacks hårda ord mot kvinnor och framför allt mot flickor – horifieringen - stannar inte bara där, utan har sökt sig ut på media.
På sajten Newsmill kommenterar medelålders män, tonåriga flickors sexualitet som om de vet allt om den och har all rätt i världen att göra det.
Både okunnigt och smått perverst.
Och normaliserat idag för att ingen vågar problematisera att flickkroppen är allmängods.
Flickor sminkar sig längre ner i åldrarna, det finns rakningstips för småflickor, kläderna är tajtare, utseendefixeringen är enorm. Flickor blir tidigt kroppar.
Samtidigt som de ska var duktiga och prestera.
Inte undra på att ohälsan breder ut sig.
Vad som är märkligt är att ingen gör något åt det.
Varken politiker, media eller olika organisationer tar upp det stora problemet idag; bilden av kvinnokroppen i porren, reklamen eller i media och vad nätet har inneburit.
För vad kommer den ökade psykiska ohälsan hos flickor och unga kvinnor att innebära för Sverige i framtiden?
Ytterligare en friande dom från Uddevalla tingsrätt, där de enligt media resonerar mycket märkligt.
http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.735388-bestal-aldring-frias
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/polisen-det-var-nagot-som-vi-inte-kande-till_6514616.svd
I det här fallet rör det som misstankar om stöld från en hemtjänstanställd.
Människor som har hemtjänst, särskilt äldre, ska kunna få hjälp och fullständigt lita på de personer som kommer dit. De är oftast helt utlämnade till hemtjänstpersonalen. Här reagerade en släkting till kvinnan på att pengar försvann, men alla har inte släktingar.
Polisen tog detta på allvar och la pengar i den 98-åriga kvinnans plånbok, som den hemtjänstanställde senare stal.
Rätten friar henne dock.
I GP-artikeln står :
Den åtalade hemtjänstkvinnan hade aldrig stulit sedlarna om hon vetat vem de tillhört, resonerar rätten
Den hemtjänstanställdas ”rätt till en rättvis rättegång måste anses ha blivit oåterkalleligen undergrävd som en direkt följd av polisens åtgärder”, skriver tingsrätten i sin dom.
Trots att tingsrätten anser henne skyldig i princip - så frias ändå den hemtjänstanställda kvinnan.
Nyligen friade samma TR, den i Uddevalla, en man från ett uppmärksammat mord i Spekeröd i Bohuslän.
Trots att det fanns kulhål och spår efter litervis med blod, skrev rätten att det inte kunde uteslutas att kvinnan försvunnit frivilligt.
Sådana skrivningar som ovanstående exempel, är inte ägnat att inge förtroende för domstolar i allmänhet och i synnerhet inte för Uddevalla tingsrätt.
Om en TR ska fria eller fälla ska man göra det på en skrivning som går att förstå och som inte är uppenbart verklighetsfrånvänd.
Då har man ett förakt för den allmänhet man är satt att tjäna.
Det fins ett annat mycket märkligt fall när Uddevalla tingsrätt resonerade minst lika underligt och dessutom visade sina värderingar tydligt.
I våras fick en man 10 månaders fängelse för en våldtäkt mot ett barn.
En gm som dessutom var återfallspedofil.
Uddevalla tingsrätt skrev t o m i domslutet att de ansåg att 10 månader var "ett relativt långt straff".
För våldtäkt mot en 6 -årig flicka, som ska leva med detta trauma hela livet.
Dessutom bortsåg Uddevalla TR från en tidigare våldtäkt som de på grund av den då 11-åriga flickans våldsamma motstånd, valde att endast kalla för försök till våldtäkt. Mot en 11-årig flicka.
Det ledde då till att det brottet var preskriberat.
Allt enligt Uddevalla TR:s logik.
Därmed kunde han dömas till ett mycket milt straff för våldtäkt mot en 6-årig flicka.
Länk till ovanstående rättsfall
http://suspicio.wordpress.com/2011/03/23/aterfallspedofil-doms-till-tio-manader-for-valdtakt-pa-6-aring/
Ur blogginlägget:
Det är upprörande att läsa domstolens usla motivering och (återigen) närmast desperata försök att finna förmildrande omständigheter för att slippa? döma återfallspedofilen till ett adekvat straff som motsvarar brotten han gjort sig skyldig till. De söker finna omständigheter som talar f ö r Jonny, både gällande våldtäkten mot 11-åringen 1999 men även avseende de aktuella våldtäkterna mot 6-åringen.
Hur resonerar tingsrätten med ovanstånde uppenbart märkliga skrivningar i olika domar?
Vilka signaler sänder de ut om förtroendet för rättsväsendet?
Det finns all anledning att granska hur domstolarna resonerar i olika brottmål, och då inte bara i plånboksstölder utan även i andra typer av mål.
Domstolarna ska upprätthålla förtroendet för rättsväsendet, inte urholka det.
Om den nyligen faställda HR-domen om misshandeln av en 16 årig flicka i två dagar av en fullvuxen man.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/en-feministisk-seger
http://www.newsmill.se/artikel/2011/09/27/domen-i-bdsm-m-let-r-en-feministisk-seger
Efter TR-domen intervjuades rättens ordförande i radion. Han sa då bla att det hade spelat roll om flickan själv kunnat vittna i TR. Det var då, hävdade han, en mycket besvärande omständighet att de inte fick höra hennes sida av saken.
I HR vittnade flickan. Men det gjorde ingen skillnad alls. För man trodde henne inte. Hon hade enligt domslutet samtyckt och var själv inte trovärdig när hon hävdade motsatsen.
Rätt hård attityd att ha gentemot ett barn, men det tycker inte en del.
Men här går man ett steg längre och kallar det en feministisk seger.
Den här domen finns två saker att säga om detta som inte DN:s ledare och skribenten i NM går in på.
Först om en kvinna blir mångårigt misshandlad och inte "går"/*se nedan!/, som har tillgång till mobil, kan gå ut när hon vill, men ändå väljer att stanna kvar, en inte ovanlig situation, har hon då samtyckt till denna misshandel och kan mannen säga att det bara var ett BDSM-förhållande?
Kan sådana här domar k0mma mot barn under BDSM-täckmantel , varför kan det då inte komma mot vuxna? Under liknande premissser.
Den andra saken är själva BDSM-begreppet.
Det råder inget tvivel om att de flesta som är för den här domen på nätet, i kommentering och i bloggar, är män.
Se här en statistisk uträckning av könsdifferensen i åsikter i kommentering till en blogg.
http://noboytoy.bloggplatsen.se/2011/09/22/6293512-slutsats/
100% män tyckte att domen var rätt.
97%kvinnor tyckte att den var fel.
Varför ser det ut så?
Varför innebär BDSM i stort sett alltid att kvinnan ska ha ont?
Varför kan man inte problematisera det? Varför är det tabu?
Men precis som i porren. Det är tabu det fria Sverige.
Det finns säkert dom som kan använda det som ingår i BDSM på ett ansvarsfullt, säkert, respektfullt och i grunden jämställt betraktelsesätt.
Men frånvaron av reaktion från BDSM-världen i detta fall, en reaktion man skulle kunnat vänta sig åtminstone till del, säger ju någonting.
Ser man på olika bdsm-forum och på nätporr så är det nästan alltid kvinnan som ska piskas, hängas upp, bindas, få bitboll, förnedras, skämmas, få tillsägelser, behöva be omförlåtelse, ställas i hörn, och allt annat som händer. Ingen jämställdhet där inte.
Samma gamla mossiga inställning till könsrollerna.
Och inte bara det.
Det här rör inte bara det som händer i "sängkammarn", eller i hundburar, eller i källare, eller i därför avsedda rum, eller i specialinredda hotellrum osv;
det rör vardagen.
På nätforum är det tydligt att det finns kvinnor som låter hela sin tillvaro domineras av män, de får inte tänka, tycka, opponera sig för då bestraffas de med stryk.
Det kallas då BDSM, när hela VARDAGEN domineras av mannens vilja.
Alltså inte bara sexuellt.
Vad är det för skillnad på detta och hjärntvättt och ett ev kvinnofridsbrott?
Hur mår dessa kvinnor som lever så här egentligen?
Får de rösta på vad de vill, träffa vem de vill, gå när och vart de vill?
Tillåts allt under BDSM-manteln?
Finns det de, som använder BDSM för att förtrycka kvinnnor?
Läser man på nätet är det tydligt att det finns det; det döljer sig alltså rent kvinnoförakt under. Det ger en man rätt att piska och förnedra kvinnor som "sexuell läggning".
Göran Lindberg hade ju sin "sexuella läggning" också åt det hållet.
Eller är dessa män väl medvetna om att det är oantastligt eftersom det är en "sexuell läggning "och därmed inget brott. Och ingen som vågar prata om det?
En win -win situation för dessa män.
För varför är det annars en så tydlig köndifferens?
Varför visas olika "spanking"tekniker med en naken ung kvinna och en påklädd man?
Vad är det för egentligen för skillnad på vardags-BDSM och kvinnoförtryck under en fundamentalistisk agenda?
Har vi fått ett nytt kvinnoförtryck nu dolt under beteckningen "sexuell läggning"?
Där kvinnan själv går med på förtrycket precis på samma sätt som att bära burka?
Samma strukturer, olika "frihet" men i grunden samma tröttsamma upprepande mönster, att trycka ner kvinnan.
Och samhället vågar inte ta upp grundorsakerna till att det ser ut som det gör:
att kvinnan alltid ska ha mest ont.
Nu kallas det t o m feminism.
Så vänds kvinnor mot kvinnor - igen.
.
Läs också
http://noboytoy.bloggplatsen.se/2011/09/21/6282995-media-agerar-domstol/#kommentarer
där bla annat följande komentarer finns att läsa:
.
Nähä, nu ska jag bege mig bort till grannpojken, 15 år, som är psykiskt sjuk och utlova honom lite "sex". Få honom att skriva på ett papper där han lovar att bli min sexslav. Sen stänger jag in honom i hundgården, kastar gödsel på honom, slår honom med spaden på penis och säger att vi har "sex". Hoppas han förstår det. Rättsväsendet gör det ju.
Få en sprängkåt psykiskt labil ung man att skriva på ett papper där jag skriver att jag är hans domina i vårt lilla rollspel är inte svårt, snubbar gör nästan vad som helst för lite sex har vi ju sett. Lagbrott, sätter på utvecklingsstörda småtjejer, kallar kriminaliserad misshandel för sex för att undvika straff, listan kan göras lång.
Sedan är det fritt fram att låsa in snubben i källarskrubben, banka på honom och gnida in honom med kattskit.
Det är inte misshandel! Vi har sex.
*******
.
.
*/Det finns en del att säga om ordet går i detta sammanhang,
kvinnan ska under stark press "fixa" en lägenhet eller annan bostad, inte så lätt som bekant, ens om man mår prima
hon ska ordna sin försörjning och privatekonomi; allt blir dyrare ensam
hon ska ordna och dona med allt som tillhör ett boende, möbler, husgeråd, m m hon ska ordna med alla papper, fixa el , post m m
hon ska ordna transport för att livet ska fungera, och då alla inte bor i en storstad, kan det finnas behov av att "skaffa" bil
Till allt detta och annat ska läggas allt arbete med att ordna för barn om det finns i förhållandet.
Detta ska kvinnan fixa under tiden hon är nertryckt, rädd och normaliserad till hot , tvång, och misshandel.
Dom har kommit i fallet med våld mellan två personer.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/dom-i-mal-om-sextraff-med-vald
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/man-frias-for-sextraff-med-vald_6486402.svd
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.728216-man-frias-for-sextraff-med-vald
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4707076
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/aklagaren-kritisk-mot-sexdomen_6488290.svd
http://svtdebatt.se/2011/09/radda-barnen-friande-domen-ett-brott-mot-barnkonventionen/
Hovrätten friar mannen. Man väljer att inte fästa tilltro till flickans vittnesmål.
För ett tag sedan kom en tingsrättdomen i samma ärende, ett mycket uppmärksammat mål då.
Målet handlar om utnyttjandet av ett 16-årigt barn med självskadebeteende utav en dubbelt så gammal man.
Bloggen tog upp den frikännande TR-domen i inlägget "Om det bara varit våld?"
Nätet fylldes då utav dessa mörkermän som tyckte att det var helt rätt med ett frikännande; "kvinnan" ju ville detta själv.
Även denna blogg fick sin beskärda del av dessa kommentarer.
Anonyma, utan bloggadress, män som konsekvent undvek ordet barn.
Som upprepade mantrat ”fri vilja!
Finns det några ord som är mer utnyttjade utav de som har makt än dessa två ord?
Fri vilja förutsätter valfrihet.
Och frånvaro av maktutövande.
På BDSM forum gick meningarna isär.
De som tycker att BDSM innebär ansvar och att det bygger på två starka individers önskemål gick emot domslutet.
Men sen finns det dessa som uppenbarligen använder BDSM-manteln för att få utlopp för sitt kvinnoförakt.
Göran Lindbergarna, dom finns därute i högönsklig välmåga.
I det här fallet är det tydligt att barn har mycket lite att komma med i vårt rättsväsende.
Dom blir inte trodda.
Medelålders människor som ska förstå dagens tonåringar, hur ska det gå till?
För en tid sedan kom en hovrättsdom om en 14-årig förståndshandikappad flicka som drogats och sålts till mäns sexuella behov.
Makt, kön och sexualitet i alla dess prakt.
Alla friades utom en person som fick 3 månaders fängelse.
Det är inte lagarna som styr vårt rättsväsende utan tillämpningen av dem.
Så slutsaten är att:
Barnhandel är alltså tillåtet i Sverige.
Trodde någon det var förbjudet att misshandla ett barn?
Ett barn som mår dåligt?
Treenigheten:
Makt , kön och sexualitet
förstår inte domstolar idag.
Inte media heller. Man väljer bort det, man har inte kunskap, och framför allt: man har inte vilja.
Vem tjänar på det?
Det framstår mer och mer klart är att agendan idag sätts av de nätverk som finns. Både de öppna, semihemliga och de slutna, för de röner ständiga framgångar nu.
På olika fronter .
Kommer att återkomma till det.
En till artikel om prostitution i DN
http://www.dn.se/nyheter/varlden/inget-bygglov-for-jattebordell
Ur den stora skörden av nyhetsartiklar väljer DN ut att skriva om ett uteblivet bygglov.
Eftersom det handlar om prostitution kan man samtidigt visa lagom avklädda kvinnokroppar.
Lite mjukporr.
För männen, torskarna , visas ju inte.
I artikeln säger en politiker att de minsann inte är pryda.
Som om förtingligandet av kvinnokroppen handlar om prydhet.
Var har vi hört det någonstans förut?
Trots att de att de inte är pryda visas aldrig männen upp eller får skylta med sin delaktighet.
Undersökningen som refererades till i artikeln gjordes mycket anonymt.
Ingen man skulle behöva skylta med sitt könsköp men däremot ska kvinnor alltid skylta med sin kropp.
Så mycket för inställningen " vi är inte pryda".
Inte ett ord om vilken kvinnosyn de står för.
Det finns inte ens på den kommunala agendan i Sydney.
De kanske inte vet om hur australiska män beter sig utomlands, eller i det egna landet, mot utsatta kvinnor eller mot sina egna kvinnor.
Här följer ett lite axplock på sådant som DN kunnat ta in, om de skulle vilja skildra den sidan. Obehaglig , men ändå.
Här kan man läsa om australiska opryda män utomlands:
Australians make up the largest portion of foreign sex offenders against children in Thailand, according to research at John Hopkins University in Baltimore that studied patterns of arrests and prosecutions between 1995 and 2006.
Eller här om kravet på oprydhet i militären:
http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.652037-sexskandal-inom-australiens-militar
Det väller in anmälningar om sexuella övergrepp inom den australiska militären. Efter att en ung kvinnlig kadett gått till medierna och berättat hur hon filmats när hon hade sex och att filmen sedan spreds har den australiska regeringen fått in "väldigt många anmälningar" säger försvarsministern Stephen Smith
Om Melbourne som är den stad som näst efter Sydney som har mest prostitution och har stora problem med människohandel:
http://www.theage.com.au/national/brothels-to-spell-out-illegal-slavery-20090311-8vbi.html
Jennifer Cullen, from the Federal Police, said Melbourne was a "major destination" for sex trafficking and most trafficked women were found in legal brothels.
Kathleen Maltzahn, a former brothel outreach worker and author of Trafficked, agreed. "The women that I've met, almost without exception, have been in legal brothels. Really the best place to hide a woman is in a legal brothel."
Till sist lite om australiska män syn på sina "egna" kvinnor, kanske en effekt utav oprydheten.
Australiska regeringen uppmärksammar de stora problemen med övergrepp mot kvinnor som begås i landet. I en handlingsplan 2009-2021 och försöker man komma till rätta med dessa problem
http://www.fahcsia.gov.au/sa/women/progserv/violence/Pages/default.aspx
Around one-in-three Australian women experience physical violence and almost one-in-five experience sexual violence over their lifetime.
Mer om Australien här:
http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/02/11/4584271-australiens-och-medeltidens-machoman/
Återigen: ingen utav de artiklarna som återges till ovan eller andra som finns därute med liknande teman har DN valt att skildra.
Varje gång man skriver om prostitution utan att problematisera det sker en normalisering. Antingen vet man inte om det eller så låtsas man inte om det.
I rätten idag om målet mot gränspolisen som utövade sexuell utpressning mot personer i asylärenden.
http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.726481-granspolis-kravde-sex-av-asylsokande
Har han på ett utstuderat fult sätt missbrukat sin maktställning mot mycket utsatta personer i beroendeställning. Personer som har haft svårt att hävda sin rätt mot en polis.
Förutom att detta är ytterligare ett fall med en polisman som beter sig sexistiskt, så är det också ett exempel på när gärningsmannen blir ett ynkligt offer.
Så ynklig att han inte skulle kunna dömas till fängelse.
Som ett trollslag förbytts han från vara en man som har valt sina handlignar och har ansvar för dem, till ett stackars offer som som mår så dåligt.
ur artikeln:
60-åringen har ett brokigt förflutet. Under tjänstgöring utomlands i ett krigshärjat område på 1990-talet fastnade han i narkotikamissbruk och har efter återkomsten uppvisat tydliga tecken på PTSD (posttraumatisk stressyndrom).
Enligt personutredningen är han i dag i så dåligt skick att det vore direkt olämpligt att döma honom till ett fängelsestraff. Mannen medger delar av det han anklagas för.
Men - varför mår han så dåligt?
Var han tvingad under pistolhot att bete sig svinigt mot asylsökande kvinnor?
Hade kvinnorna haft en chans om de inte var två stycken som råkat ut för samma sak?
Om det inte funnits sms?
Det som speglas i artikeln är ju långt ifrån ovanligt.
Det händer hela tiden.
Gärningsmannen blir ett litet ynkligt offer. Som det är så synd om.
Det enda skälet till det är att de blir avslöjade.
Inget annat.
De har valt sina handlingar med berått mod.
Samma med DSK.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/strauss-kahn-angrar-hotellsex
Han breder nu ut sig i fransk TV inför fruns väninna, hur otroligt dåligt han mått över hur HAN behandlats
Fast han erkänner "moraliska misstag".
Han har aldrig friats från våldtäktsbrottet.
Trots vad alla dessa bröder- i-nöd hävdar.
Han har aldrig hörts, det framstår mer klart nu vilket skämt rättvisan i New York var och vems ärenden de gick.
Men det är så synd om DSK nu. Ett sånt offer för sina lustar.
Hur städerskan mår verkar han inte ägna en tanke.
Samma syntes i skriverierna om Göran Lindberg.
Han som fann nöje i att sexuellt tortera barn.
Det skrevs och rapporterades i radio om hur smal och nedgången han blivit. Stackarn. Sitta i rätten anklagad för sina egna handlingar och självvalda beslut.
Gått ner i vikt, tröjan hängde löst, nedstämd, tom blick.
Men specialbehandlingen senare stod det föga om och hans permissioner nu.
Vilka träffar han då?
Men, men, nu är det ju inte så synd om honom längre .
Gång på gång skrivs det som om gärningen är något som svävar fritt och inte har med gärningsmannen att göra. Något ufo.
Som han är var offer för någon sorts omkringflygande lustar, hoppande behov, handlingar som plötsligt råkade hamna på dem.
Och naturligtvis hävdar de sin oskuld.
Det gäller aldrig de som utsatts.
Dom hade aldrig något val.
Dom tvingades till att bli brottsoffer.
Men dom är det inte synd om.
I media står följande rubrik
http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/mangatecknare-kan-fa-dom-provad-i-hd
Mangatecknaren kan få prövningstillstånd i HD.
En "omdiskuterad" dom.
Frågan uppstår bland VILKA det är en omdiskuterad dom?
I artikeln står mangateckningar, översättare, referenser, osv
Inte att det handlar om att barn blir grovt våldtagna.
Naturligtvis inte. Beröringsskräck?
Nej.
Inga lagar är bättre än dess tillämpningar.
Vi har en stor diskrepans i Sverige mellan vår lagstiftning som ska skydda barn från övergrepp och vad vi gör i realiteten.
För i realiteten bryr sig inte svenska företrädare så mycket om barn.
Har man stiftat lagarna så räcker liksom det. Då blir de ett alibi.
Hur kan annars en barnporrförespråkare anlitas av ett produktionsbolag och få och ges så stort mediautrymme? Utan hinder?
Skulle det ha gått i något annat land?
Här låtsas media som man inte vet, man väljer att blunda.
Sverige ska ju ha varit ett utav de länder som producerade mest barnporr innan det förbjöds. Värt att ha i minne.
Få ämnen på den här bloggen väcker också en så fruktansvärt indignerad kommentarsskara som när barnövergrepp och barnporr kritiseras.
Är de arga för att barn exploteras?
Nej.
Tvärtom, de vill kunna konsumera tecknade våldtagna barn.
De är arga men välformulerade, oftast, men oerhört upprörda över att deras "frihet" beskärs.
Lika upprörda var de i kommenteringen till DNs öppnade artikel om tittförbudet gällande barnporr.
Barnen? Dom nämns inte i sammanhanget.
Trots att all konsumtion av barnporr är en del av den extremt ökade sexualiseringen utav barn och ingår i ett sammanhang. Det är ingen isolerad företeelse som kulturmedia och övriga så gärna vill att det ska uppfattas som.
Som en" kulturkonsumtion".
Men det är tecknad barnporr och konsumeras som sådan.
Så som sagt "omdiskuterad dom" skriver DN. Så skapas en sanning.
Men är det omdiskuterat att förbjuda att barn våldtas i tecknad form?
Att sexualisera barn som grupp?
Vad tror ni?
Och sedan detta ständiga manga-omhuldande. Japansk manga - så fint.
Japanska män är kända för sina barnköp utomlands.
I ett radio-program i går:
I Japan finns inte pappaledighet. Papporna kommer hem sent efter att ha varit ute och supit med andra de stela slipsförklädda väldrillade undersåtarna. Då har barnen lagt sig. Barnen existerar inte i stressen.
Men våldtagna barn i tecknad form finns liksom lolita-kulturen.
I artikeln idag står följande om riksåklagaren:
"Han vill också att innebörden av rekvisiten ”pornografisk” och ”barn” vore av värde att få belysta av Högsta domstolen. Han vill även att HD klargör vilka undantag som ska göras från det straffbara området"
Så vill samhället, med RÅ i spetsen, flytta fram gränserna för sexualiseringen av barn.
Det märks också i språkbruket , i stort sett dagligen i media.
Sex med barn blir i media" frivilligt sex".
Man problematiserar också att lagstiftningen förbjuder sex med barn , utan att lägga ett maktperspektiv på handlingarna.
Mammor som vill skydda barn skuldbeläggs - detta utan att media hör båda sidor.
Och vem är det som tjänar på det? På denna värderings-indoktrinering?
Det är ingen slump att monstret i Dalarna är en arbetslös misslyckad man.
Så skyddas de andra - återigen; de fula monstren förevisas öppet och de fina skyddas.
I decemberdomen från HD meddelades att barn som berättar om övergrepp ska anses vara giriga.
Omdiskuterad dom i media?
Inte ett dugg.
Men, barnsexmanga-domen är "omdiskuterad".
Läs mer om vilka som konsumerar barnvåldtäktsmanga:
http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/08/01/5935389-vem-konsumerar-tecknade-valdtakter/
En konservativ röst som tydligen tycker att småflickor ska ha volanger på gymnastikdräkten, som det var förr.
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/vi-borde-prata-om-feminismen_6460944.svd
Som inte är nöjd med att kvinnor
tjänar mindre
arbetar deltid i större utsträckning
tar ut 80% av förädraledigheten
fortfarande är hushållerska hemma
säljs som varor över Europa och världen
forfarande förnedras i porren utan motstånd nu
har mindre representation i riksdagen för första gången
aldrig har varit svensk statsminister
kan våldtas i stort sett straffritt
fortfarande mördas 8-20 st/per år i nära relationer
inte får sin verklighet skildrad i media
sexualiseras dagligen i samma media
har kroppar som säljer allt i reklam
hänger på reklampelare avklädda i stort sett hela året
nästan inte alls syns i tv som programledare
hånas på nätet.
kränks när de är våldtäktsoffer somi Bjästa-fallet
hånas som målsägande i våldtäktsåtal
beskylls för att ljuga om barnövergrepp i vårnadstvister
OCH
nästan inte alls hörs i kommentering
och okynnesanmäls och hatas bort från offentligheten
etc
Som inte är nöjd med att flickor
även de sexualiseras i reklam
kallas horor när de går i skolan
värderas efter utseende på sajter som snyggast.
groomas på nätet av gubbar
har trängre kläder och därmed svårare att leka
bara kan välja rosa prinsesskläder
inte får identifiera sig med aktivitet i leksaksaffären
...och allt annat som har med genus att göra...
Och vi borde verkligen
#prata om det utbredda kvinnoföraktet
som bland annat kommer fram i kommenteringen till den här artikeln och hur dessa aktivt vill få bort alla motsatta åsikter.
För följande inlägg censurerades till den här artikeln!
http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/09/11/6216305-kriget-mot-terrorn-kriget-mot-kvinnan/
Det säger en del om vad som tillåts och INTE tillåts idag i kvinnosaksdebatten, för det låg kvar igår hela dagen - på SvD!, men då i anslutning till artiklar om terrordåden.