Alla inlägg under juni 2011

Av shedlight - 30 juni 2011 19:41

Hatbrotten minskar.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/farre-hatbrott-anmaldes-i-fjol

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4579810


Hatbrott är när någon utsätter en annan person utifrån dess etniska bakgrund, religion, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet.

(BRÅ:s definition)


Men kriminologer talar om att brott begås mot kvinnor utav kvinnohat.

BRÅ för dock ingen särskild statistik på detta.

Varför?


Varför är kvinnohat något man inte officiellt erkänner som brottsrubricering?

Är det för vanligt och därmed för skamligt att ta upp?



Exempel 1:

Kvinna helt oprovocerat misshandlad av okänd man. Han drämmer till henne med en påse så hon flyger bakåt får föras till sjukhus för omplåstring,  Ingen gripen.

GP 2009-11-11


Exempel 2:

En kvinna blir överfallen av en man på en strand, han misshandlar henne grovt och försöker dränka henne, hade förmodligen lyckats om inte andra skrikit åt mannen.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/man-forsokte-dranka-mamma-pa-strand_2979391.svd



Exempel 3:

Den 34-årige mannen i vars hem fanns 180 filmade övergrepp på barn och minst 10 filmade våldtäkter mot flickor 6-10 år.

Mannen uttalade sig: ”Jag hatar folk, särskilt ungdomar och tjejer, de har retat mig och jag vill hämnas”. AB 2010-07-30


Exempel 4:

18  åring angrep 15 kvinnor på en vecka GP 2010-07-16


Exempel 5:

Johan 34, som groomat och våldtagit bla en 14 åring

Han säger: ”Jag är en kille med problem med tjejer. Jag har haft en snedvriden syn på tjejer sedan jag var liten …AB 2010-09-16



Andra exempel:

Kopplerihärvan 2009, där ”slynor” förnedrades av kvinnoföraktande lärare, företagare, nöjesaktiva och andra.

"Slynorna" var fastbundna grovt gruppvåldtagna, skrämda unga utsatta flickor.


Kopplerihärvan 2010

(nåja, bara en åkte fast i stort sett)

där Lindberg förnedrade och föraktade kvinnor och flickor på samma sätt som i ovanstående härva.


Örebromannen, Hagamannen  - var inte deras brott begångna utifrån hat?



I Latinamerika, kallas det Femicide, brott mot kvinnor som begås för att de är kvinnor.


Är det på grund av det sexuella inslaget som man väljer att inte kalla detta för hatbrott i Sverige och att inte föra statistik om det?

Förblindar det sexuella inslaget?


Men ibland är det "bara" våld som synes ovan av exemplen.

Men inte ens dom erkänns som hatbrott.


Det finns givetvis många fler exempel.

I stort sett dagligen sker brott mot kvinnor för att de är  kvinnor.


Våld mot kvinnor fortsätter att öka i Sverige, och få våldtäkter utreds, ännu färre gärningsmän lagförs.


Men hatbrott mot kvinnor vill man inte höra talas om.

Officiellt.

Fast man pratar om det som en faktisk företeelse.

Både allmänt i samhället och specifikt om vissa män och deras hat mot kvinnor.


När ska hatbrott mot kvinnor erkännas av samhället?


***


I anslutning till detta är det värt att nämna att SvD som tidning nu samfällt reagerar när en utav deras egna blir utsatt för satir.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/serietidning-kraver-att-svds-ledarskribent-skjuts_6285968.svd

Samma tidning som utan att blinka släpper igenom kvinnohatiska komentarer i hundratal.

Till exempel i abortfrågan och om att hjälpa utsatta kvinnor och flickor.

När försvaras dessa av SvD?

Nu gör faktiskt SvD tvärtom, man låter kvinnohatare diktera uppföljande artiklar.

Så olika människosyn har SvD.




Av shedlight - 28 juni 2011 16:03

Enligt uppgifter från Socialstyrelsen, omskrivna i  media, har antalet hundattacker ökat.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.662815-stor-okning-av-hundattacker

http://www.dn.se/nyheter/sverige/stor-okning-av-hundattacker



Huruvida antalet hundar totalt har ökat spelar naturligtvis roll för dessa, siffror. Underligt nog nämner inte någon media något om  detta.


SKK (Svenska Kennelklubben) har av någon anledning tillfrågats.

Ofta blir de  tillfrågade i hundfrågor.

Då glömmer man  gärna att SKK har ett ekonomiskt intresse av att främja rasaveln, eftersom uppfödare av rashundar med kennelnamn registrerar födda valpar där.

SKK genomför dock ingen koll på att de som reggas som rashundar verkligen är renrasiga.

En dvärgsschnauzer kan tex var en dvärgpuscher (korsning pudel-schnauzer)

Så fina skk-papper säger inte alltid att det är en rashund.


Och givetvis  vill SKK smutkasta blandraser, som alltid,  utan att veta något om de faktiska orsakerna alls här.

De tror och vill tro, utifrån sin ekonomiska vinning.


I artikeln bekräftar en läkare  följande:

"De vanligaste hundbetten hamnar på armar och händer. När det rör sig om svåra skador handlar det ofta om försök att sära på två bråkande hundar


Hundägare är idag inte särskilt väl  medvetna om HUR man beter sig vid ett hundslagsmål.

De sticker ner händerna mitt i smeten för att ta tag i halsbandet.

Naturligtvis blir de då bitna - av misstag.

Ofta med rubriker i pressen om "Den rasande hunden" vilket alltså inte stämmer.


Ska man ingripa vid hundslagsmål ska man ta i svansar eller i bakben.

INTE i halsband.

DÅ minskar skaderisken avsevärt.

Idag ingriper till och med hundägare man tror är vana genom att försöka nå halsbandet.

Det är illa.


Kanske skulle SKK istället  sprida denna kunskap. dvs om hur man beter sig med hundar, istället för att medverka till  gulliga mysiga valpprogram i SVT, där hundar behandlas som leksaker och varor.


För det är dom inte.

Tror man det händer olyckor.


Vuxna borde kanske också lära barn, återigen som var aktuellt tidigare, att inte springa förbi hundar, särskilt inte valpar. Idag vet inte barn om det.

Samhället kräver idag mer av hundar än vad som krävs av människor.

Trots att det borde vara tvärtom.


Till sist: media borde  i hundbeteende- frågor istället kontakta Svenska Brukshundklubben. De vet mer om vad hundar är  än SKK.

SKK  håller mest på med mer eller mindre extrem utseendeavel och har ett ekonomiskt intresse även i denna utställningsavel. Inte undra på att de vill svartmåla blandraser.





Av shedlight - 25 juni 2011 10:32

En ledare i SvD som, återigen, förenklar i rasismens och sexismens namn.


http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/brottslighet-bland-invandrare-borde-oroa-alla-partier_6272110.svd


En ledare om verkligheten därute. Dock inget om anmälningar, utredningar, åtal och fällande domar. För då blir verkligheten mer komplicerad.


I boken Övergrepp (2009) har Eva och Christian Diesen skrivit om vem det är som våldtar.

Dvs vem som åker dit, för DET är en skillnad.


Citat:

"det är socialt svaga män som åtalas och fälls för en våldtäkt"


I boken anges att det är tre kriterier som är gemensamma nämnare för de våldtäktsåtalade:

1.  de tillhör underklassen

2. de har psykosociala problem

3. de är tidigare kriminellt belastade



Sedan kommer det viktiga. ( ss 25-30)


"Det intressanta i sammanhanget är att denna överrepresentation inte alls är lika tydlig när det gäller anmälningar."


"Detta betyder att risken att bli åtalad för våldtäkt är betydligt större för en man av utländsk härkomst, särskilt om han kommer från ett land utanför Västeuropa , än för en svensk man"


"Att åtal för våldtäkt sker med en tydlig social sållning betyder att de som döms för våldtäkt inte är representativa  för män som våldtar."


"Tittar man på de som anmälas för våldtäkt  kommer man sanningen närmare".


"Gemensamt är -- attityden att man har föga förståelse för offrets situation eller version. - frånvaron av empati är påfallande.

I många fall kan man också i förhören se att en  kvinnoföraktande attityd slår igenom."




Hur har det låtit i SvD:s egen öppnade kommentering när utsatta kvinnor och flickor ska få ekonomisk hjälp?

När "starka reaktioner" fick sätta en rubrik.

Vilken kvinnosyn?

Attityd?


Och när fallet med "Anna" i Grekland diskuterades.

Vilken kvinnosyn kom fram då i mängder av kommentarer?


Eller när abort " diskuteras".

Hur låter det  då om svenska kvinnor?




Kanske skulle SvD:s ledare oroa sig mer för den kvinnoföraktande attityd de själva möter i kommentering och den inställning till kvinnor den tyder på.

Mot kvinnor därute i verkligheten.

Bakom stängda dörrar , där de flesta våldtäkter sker.



Av shedlight - 21 juni 2011 13:04

En  högt uppsatt FN-tjänsteman, har beskrivit uppgifterna om våldtäkt som vapen i Libyen som ”massiv hysteri” i avsikt att skrämma upp människor.


Margot Wallstrom, FN:s sändebud i frågor om sexuellt våld i konflikter säger:

– Det är högst olämpligt att använda den typen av uttryck. Fram till i dag har våldtäkter i krig betraktats som ett brott som är nästan oundvikligt. Vilket annat brott mot mänskliga rättigheter anses oundvikligt? Vilket annat sådant brott säger man att debatten är hysterisk om?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/viagra-vapen-i-libyen


I Tyskland gavs 1954 boken ”En kvinna i Berlin ” (Eine Frau in Berlin) ut.

Den bestod utav dagboksanteckningar från tiden  då delar av Berlin intogs av Röda Armén.


Boken väckte ett ramaskri i 50-talets Tyskland och upplagan fick dras tillbaka.

Den beskrev systematiska massvåldtäkter.


Alla kunde råka illa ut, flickor, gamla, välborna , fattiga, vem som helst som råkade påträffas i en källare, i en utbombad lägenhet, eller var som helst. Och ingen hjälp fanns att få.

Den vanligaste frågan kvinnor emellan var enligt författarinnan;

”Hur många gånger har du….?”

Männen orkade inte höra, det förekom att tyska män lämnade eller till och med mördade sina kvinnor för att de blivit våldtagna.


Men det väckte ont blod  att tala så om våldtäkter,  dessutom  blev det politiskt känsligt att i efterkrigstidens Tyskland  ta upp ryska soldaters agerande.


Så kvinnorna offrades, och tystnadskulturen la sig som en tung våt skamfilt över dem. Många orkade inte leva vidare, andra fastnade i prostitution som ett självskadebeteende.


Boken är bara inte ett dokument över just dessa mäns- och pojkars- handlande, utan en beskrivning av krigets fasor och konsekvenser för kvinnor och flickor.


Det sexuella våldet.


Konstigt nog beskrivs övergreppen fullständigt osentimentalt och faktiskt även lite humoristiskt. Författarinnan skriver också om ryssar som försökte hjälpa kvinnorna.

Så allt finns i den boken. Det är inte svart och vitt, men övergreppen går som en röd tråd  igenom boken.


Boken finns inte att köpa längre, märkligt nog, då den är otroligt aktuell idag när FN:s sändebud Wallström fokuserar på sexuellt våld i konflikter.

Just det boken beskriver så fullödigt.

Låna och läs den!



Men efterspelet i Tyskland då boken kom ut, visar hur det ser ut även idag

Att inte prata om det onämnbara.

Strukturer och mönster finns inte om man inte ser dem. Då är allt bara en vit oskyldig yta.


Så om man inte talar om sexuellt våld - så finns det inte. Enkelt för många.

Det är för  skamligt för förövare, för offren, men även för andra män. Skammen smittar.

Så man väljer ord som ”hysteri”, ”överdrift”, ”finns inga bevis”.

Idag som på 50-talets Tyskland.


 

En ledare i AB på samma tema:

http://www.aftonbladet.se/ledare/article13204508.ab

Av shedlight - 13 juni 2011 10:35

En artikel om  en undersökning som BRÅ genomfört, där de analyserat ca 400 av de 1800 anmälningar som kom in under 2008 om fullbordad våldtäkt mot personer under 18 år.


http://www.dn.se/nyheter/sverige/fysiskt-vald-anvands-sallan-vid-barnvaldtakt

Det visar sig att det oftast inte behövs fysiskt hot mot barn utan det räcker med andra maktmedel som hot om vad som kan hända om barnen berättar.

Men som vanligt måste man sätta ihop olika sammanhang.

En enstaka artikel, hur viktig  den är är!, bör pusslas ihop med andra händelser, som händer nu dagligen för att greppa vad det egentligen står i BRÅs siffror.


Ett exempel på ett sådant sammanhang är hur vårt dömande rättsväsende agerar.

Vad tycker de om barnvåldtäkter, hur strängt ser de på den brottsligheten?

Ja, det varierar, det är ett lotteri, vilken värdering och barnkunskap just den aktuella domstolen har och använder sig av. Det blir tydligt när man läser hur domar utfallit  och hur rätten resonerat.


Och de små barnen är de mest utsatta.

För små barn har i stort sett ingen chans idag, om  inte  händelsen finns filmat.

Men även äldre barn drabbas hårt.

Ord som barns "fantasier" och "ljugande" mammor används som argument.

Man kan också  fundera  över hur domstolar resonerar när de bestämmer brottets art, särskilt mot barn som utsätts.


Ett exempel på detta är domen som kom i våras.

Där tog rätten "hänsyn" till  att flickan, på 11 år,  gjorde motstånd och  detta ledde till att gärningsmannen  inte kunde fullborda sin våldtäkt. Han dömdes därför bara till försök till våldtäkt. Så han fick endast 10 månaders fängelse.


Det här är en dom som flyttar fram  gränserna.

En 11-årigt barns egna motstånd  ledde till denna milda dom.

Frågan är: ska det spela någon roll mot en sådan liten flicka?

Borde inte domstolen ha en barnsyn och rubricera detta som våldtäkt mot barn och ge en strängare påföljd i vilket fall än 10 månaders fängelse?

Hur ska flickan tolka samhället syn på denna  horribelt hemska upplevelse?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/oenig-dom-for-sexbrott-mot-barn


Domstolarnas arbete finns anledning att verkligen granska på barnområdet. Detta särskilt eftersom lobbyorganisationer inom de grupper som förnekar barnövergepp har fått fäste i rättsväsendet. Till och med riksdagsmän lobbar för det här synsättet.


Då hjälper det inte hur mycket barn anmäler, om allt de får höra är att de hittar på eller är manipulerade.


En annan sida som tas upp i artikeln är att våldtäktsoffer hotas med negativ ryktesspridning om de anmäler.

Flickan får veta att  hon är en hora, att hon tiggde om det, att hon vill ha uppmärksamhet. Nätdrevet går igång, ett massivt stenhjul som mosar allt i sin väg.

Ett effektivt sätt att tysta andra utsattta.


Sedan händelserna i Bjästa har detta otäcka fenomen dock fått viss uppmärksamhet.

Men inte i medias kommentering. Där låter det på samma sätt ,  både före och efter Bjästa.

Man kan snarare säga att Bjästa upprepar sig gång på gång.

De elektroniska fälten fylls av hånfulla kommentarer varje gång  en kvinna eller flicka anmält våldtäkt i något uppmärksammat fall.

Värst i media  är SvD, där det hävdas  i 100-tals kommentarer om vidriga  lögnerskor och stackars oskyldiga män.


Och naturligtvis forumet Flashback, som i följande  aktuella fall: 

En endast 15-årig flicka mådde dåligt efter att ha utnyttjats av en 48-årig man som hon varit beroendeställning till. Flasharna skyllde på flickan och även hennes  mamma som inte skyddade flickan, ALLT för att fria den medelålders mannen, han KAN ju bara inte har gjort något fel. Enligt flasharna.

Då förstår man att mobbingen på nätet är ett allvarligt och fullständigt vidrigt fenomen. Där skulden lätt lyfts från gärningsmannen och läggs på den utsatte.


Vad göra?


Flash är väl en sak, illa, men de lever på att människor kränks.

Men när våra tidningar ställer upp tjänstvilligt, då funderar  man på vad de har för ansvar för att underlätta för övergrepp.


Och alla  dessa rymmande barn, som Metro skrev om i mars i år.

Tusentals barn och ungdomar rymmer hemifrån, enligt en rapport från Rädda barnen.

Varför sticker dom? För att slippa utsättas för misshandel och övergrepp.

Men vart tar de vägen? Vad lever de av? Vem utnyttjar dem?

Och, återigen, de i media nedtystade  HVB-barnen som utsätts för övergrepp. Idag.

De hör också hemma i BRÅ:s statistik  och i dess mörkertal. Utsatta av anhöriga, män i maktställning och av samhället. Den 14-åriga flickan i Malmö är bara ett fall i statistiken,  gärningsmännen gick fria  trots att det var ett barn. Så ser  det det ut bakom DN:s artikel.

Det är sambanden mellan dessa viktiga artiklar och den mörka verkligheten som måste få mer utrymme. Eller blir vi för omskakade då?



 




Av shedlight - 9 juni 2011 13:25

Det kommer rapporter om att våldtäkt använts som ett systematiskt vapen.

Även i Libyen.


http://www.dn.se/nyheter/varlden/icc-khaddafi-beordrade-massvaldtakt

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/icc-gaddafi-anvande-valdtakter-som-vapen_6229144.svd

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4546320


I konfliktsituationer är det snarare regel än undantag att det förekommer sexuellt våld.


Det är ett mycket effektivt vapen att skrämma och  kränka en civilbefolkning.

Detta eftersom offren,  till skillnad mot de som  "bara" misshandlas och skadas fysiskt,  oftast inte vill själva gå vidare med att utreda övergreppen.

Skammen vilar tungt på just våldtäktsoffren och de riskerar att bli dubbelt drabbade.

Först våldtäkten med den smärtan och rädslan det innebär.

Sedan skambelagda i en struktur där kvinnan anses ha skuld till övergrepp själv.


Ett synssätt  som för övrigt även förekommer flitigt i svenska forum.

Alltså inte så stor skillnad på kvinnosynen mellan våra länder som man kan tro.


Berlusconis kvinnosyn är välkänd vid det här laget.

Hundratusentals kvinnor har i Italien demonstrerat mot ett förlegat sätt att behandla kvinnor i media och i politiken.


Berlusconi  och Khadaffi är goda vänner.

De "bunga bunga " fester som Berlusconi blivit känd för ,är ett uttryck han fått från sina täta kontakter med just Khadaffi.


Ur daily mail 18 feb 2011.


Miss Mahroug also shed light on just what exactly bunga bunga is - a phrase that has gripped Italy and the rest of the world since it first emerged late last year.

She said:'That evening Berlusconi told me that bunga bunga was a harem and that he had copied the idea from his friend Gaddafi and it involved women getting undressed and then letting him have bodily pleasure.'



Från news24.se


Berlusconi hjälpte Muhammed Khadaffi till makten i Afrikanska unionen.

 

Nyligen avslöjades att General Muhammed Khadaffi blev vald till ledare för Afrikanska Unionen  efter att Berlusconi mutat Khadaffis rivaler med lyxprostituerade.


Välkänt är också nu Berlusconis  ovilja "att störa" vännen Khadaffi i början av upproret, när övriga EU reagerade.



Khadaffi har lyckats sprida en en föreställning om att han har en modernare kvinnosyn.

Det stämmer  alltså  inte: kvinnor blir redskap även för honom.
Att våldtäkt använts som vapen utav honom  blir alltså fullt logiskt.

Av shedlight - 8 juni 2011 13:43

Ett inslag i Studio Ett där man bestämt att det är "laddat" med sena aborter.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4544044#srcomments

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=4544044


Vem har bestämt att det ska bli så "laddat" , enligt vilken dramaturgi?

Enligt vilka värderingar?


Medias problematik är att de bara klarar en fråga åt gången.

De klarar inte ett  sammanhang.


De klarar att ta upp näthatet mot #prata om det.

Men inte att sätta det i ett sammanhang.


De klarar att ta upp könsroller hos barn men inte att beröra hatet som dyker upp.


De bjuder in en charlatan på genusområdet och låter denne tala obemött.  

De klarar inte att sätta det i ett sammanhang med näthatet på dennes blogg.


De skriver spaltkilometer  om Patrik Sjöberg och tar upp om övergrepp men klara inte att sätta det i ett sammanhang med barn och incest idag.


Hur hänger stödet för kungen ihop med abortfrågan?

Hur hänger hemmfruidealet ihop med abortfrågan?

Hur hänger det hätska  hånandet av våldtäktsutsatta  ihop med abortfrågan?

Hur hänger begrepp som falska våldtäkter, ångersex ihop med abortfrågan

Svar:

Det är samma kvinnokonservatism överallt och samma grupp män som hörs.


Det började för lång tid sedan med ökad sexualisering av kvinnans kropp,  i kläder, plastikoperationer , smink, utseendefixering och poledance. Kvinnorollen TV, film, husmorsskolor i radio och unga flickor mår sämre och sämre.

Sexualiseringen kryper ner i åldrarna, trånga kläder, klackskor, pushup-bikinis för småflickor, allt yngre flickor groomas på nätet.

Men på nätet är män arga över tittförbudet på barnporr och för att teckningar på våldtagna barn är förbjudna.


Ord som incesthysteri och ljugande barn och mammor får fäste, smygande införs pedofilbegreppet PAS i domstolar och socialtjänst.

Artiklar i kvällsmedia avlöser varandra om kvinnor som bjuder ut sig frivilligt, och webtest om kvinnokroppar dyker upp.

Man får rösta om sexistiska kjolar på SvD:s hemsida.


Kvinnor i styrelser blir löjligt och kvinnliga politiker hånas  för sitt engagemang i kvinnofrågor.


Och abortfrågan blir plötsligt "brännhet" bestämmer media.

Nej, kvinnokonservatism borde vara brännhet.


Men det  började  med rapportering om EU samvetsklausul som följs av öppnad kommentering med ett sällan skådat kvinnohat.

Ingen reflektion över vilka krafter det är.

Inte ens när SD kommer in i riksdagen.


DN släpper in två artiklar mot abort ur klimat- och blåsippeperspektiv, med öppnad kommetering.

Ingen diskuterar vad det egentligen rör sig om:


JÄMSTÄLLDHET

MAKTEN ÖVER KVINNOKROPPEN



Och så plötsligt från  ingenstans på beställning dyker de upp:

Skräckbilderna om abort


Ingen sans ingen måtta.

Och SvD:s konservativa ledare går ut och kräver att "vi ska tala om det"


Ingen ledare där skrev dock  om när incest i princip avkriminaliserades eller när ett barn blir våldtaget utan konsekvenser, eller när en kvinna hamnar i fängelse för att hon försvarar sig mot långvarig misshandel.

Eller när barn tvingas till umgängesrätt med förövare.



Varför ser ingen  i media vad som händer? 

Men abort blir brännhet.


En fråga i taget.

Som sagt.













 

Av shedlight - 1 juni 2011 14:59

HD prövar inte fallet med utnyttjandet av ett barn i sexhandel, ett barn med förståndshandikapp.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kopplerimal-provas-inte-av-hd_6213049.svd

http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1484621/Kopplerimalet-provas-inte-av-HD.html

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4535133


Därmed är det  att anse som officiellt.


Det var fritt fram att utnyttja ett barn i sexhandeln.

Den  "värsta" skurken fick ett par månader i fängelse, men häktningstiden räknades väl av, så blev det något straff?

Tidigare har ju HD i princip avkriminaliserat incest/ barnvåldtäkt.


Nu går HD ett steg längre.

Det är fritt fram att sälja ett barn på en smutsig soffa bakom en pizzeria eller på en offentlig toalett.

De som utnyttjar barnet ska bara åtminstone låtsas, att de bryr sig om att barnet är 15 år.

Men det räcker att de säger det  i rätten, om det kommer så långt.

Vilket inte är troligt. 


Ett HD bestående av av bland annat Jr som är sexköpare, beskyddare av sexköpare, förespråkare av månggifte  med kvinnor.

Förutom alla  " fina" kontakter och alla titlar.

Som ogranskade får bestämma över utsatta.


Som tidigare har kommit en bit på väg  att försvåra lagföring av våldtäkt.

Men, visst,  där är det en bit kvar ännu.

Men incest och barnsexhandel  är väl nästan ordnat nu.


Så nu är det bara att vänta på nästa steg från den högsta juridiska instansen i Sverige.


Och förresten alla  kultursidor  i media,  var finns nu upprördheten över det här fallet? Varför hylla "mangahjälten" men vara tysta nu?

Kategorier

Shed Light

Arkiv

RSS

Senaste inläggen

Tidigare år


Skapa flashcards