Shed Light

Har Sverige gjort upp med barnporrliberalism?

Wed, 16 May 2012 23:54:00 +0200

I Uppdrag granskning filmades bes�k hos imamer med dold kamera.

Det framkom d� en kvinnofientlig v�rdegrund och ett patriarkalt� tankes�tt.

Nu n�stan t�vlar�media om att f�rd�ma det. DN�DN

Bra.

Pl�tsligt tar folk ordet patriarkala�beteenden �i sin mun.

Samtidigt ska HD avg�ra om tecknad barnporr �r tecknad barnporr �ven n�r det �r manga.

Men aldrig n�gonsin har man varit med om en s�dan likriktning av �sikter i mediasverige som �r fallet nu.

Varf�r just i barnporrmangafallet?

Den ena kulturjournalisten efter den andre, den ena samh�llsredaktionen efter den andre, samf�llt tar man den �talades parti.

�r media r�dda eller �oroliga? �r understr�mmarna f�r starka?

F�r varf�r denna likriktning annars? �Det �r inte sunt. S� brukar det aldrig se ut.

De som skriver om pedofiler, om n�tkrafter, om vad om f�rtigs och om vad man

vilseleder om, �f�r k�nna av det.

Frenesin i hatet och hoten.

F�r ALDRIG� f�r man s�dana hatiska och hotfulla reaktioner som n�r man skriver barn, barns sexualisering, barnporr �och om de m�n som vill ha barn tillg�ngliga som sexuella varelser.

I SvD skriver den�ena polisen efter den andra �juristen om hur fel det �r att tecknad barnporr ska kriminaliseras.

Och i DN , SR�GP �r det samma avsaknad av perspektiv.

H�r lyser �ven det patriarkala perspektivet med sin fr�nvaro.

Och i �kommenteringen str�mmar dom in igen, m�nnen som alltid anser att

kvinnor ska st� till m�ns f�rfogande p� ena eller andra s�ttet. Kvinnor ska inte�provocera.

Kvinnor ska underordna sig och tycka som m�nnen – annars h�nas eller hotas de.

Dvs av de svenska m�nnen i komentarsf�lten.

Det h�vdas ibland att det �r PK att vara f�r olika kulturer och vara f�r j�mst�lldhet.

Men det �r fel; det �r inte att f�rtiga rasistiska �sikter som �r PK, f�r det� kommer fram.

Man skriver om kvinnohat i hederskulturer (men inte om kvinnohatet p� n�tet).

Man skriver om mord i hederskulturer (men kallar svenska mord f�r tragiska familjeh�ndelser).

Man skriver om gruppv�ldt�kter av asyls�kande (men f�rtiger gruppv�ldt�kter av barn i h�rvan 2010).

Det �r d�remot PK att INTE n�mna vad barnporrmanga �r och i vilket

sammanhang det anv�nds.

I v�rt mediesamh�lle h�rskar maskuliniteten och i dess v�g �r det�korrekt att l�tsas som �att

barnporrmanga �r flickor och bananer.

I Dokument inifr�n visades att var 10: e flicka upplevt ov�lkomna sexuella handlingar och att flickor fortfarande �r de som horifieras medan deras manliga klasskamrater heroiseras.

I Bris jourtelefon �kar det antal �barn som vill prata om sexuella �vergrepp n�r en k�nd person som

Patrik Sj�berg g�r ut och ber�ttar. Det underl�ttar f�r barnen, det �r s� enormt sv�rt att prata om annars.

Polisen har kartlagt �ver 500 n�tpedofiler som groomar barn p� n�tet

F�r�ldrar varnas n�r m�n st�r runt skolorna och hotar barn�– "h�mta era barn, l�t dem inte g� hem sj�lva".

Barn �r redan nu v�rnl�sa.

Barn beh�ver skydd som grupp.

Barn beh�ver inte mer sexualisering.

Varf�r �r det s� l�tt f�r media och f�r dessa som vill ha tillg�ng till tecknad barnporr att f�

geh�r idag 2012?

Vad har h�nt?

Varf�r �r det en s�dan diskrepans mellan indignationen �ver kvinnof�rtrycket i �mosk�erna

och viljan att f� sexualisera barn?

Varf�r skriver man inte vem som konsumerar tecknade v�ldt�kter?

Eller� om utav� vem som domen �r omdiskuterad ?

Det �r bara 13 �r sedan som barnporr kriminaliserades i Sverige.

Lite Kriminalhistoria

Synen p� barnpornografi har �ndrats dramatiskt sedan 1970-talet i v�rt land. D� s�ldes barnporrtidningar �ppet i porraff�rer. I g�r polisanm�ldes Kungliga biblioteket i Stockholm f�r spridning av barnpornografi.

Anm�lan mot Kungliga biblioteket kom fr�n organisationerna ATSUB och Hand in Hand och avser �ven innehav. Bakgrunden till anm�lan �r att f�rra �ret i november best�llde tv� personer ut barnpornografiska tidningar. Men s� sent som p� 70-talet var synen p� barnpornografi annorlunda i Sverige. Aftonbladet intervjuade 1976 en �gare till en porrbutik och bara i hans aff�r fanns 45 olika barnporrtidningar.
Produktion av barnpornografi var till�ten sedan 1971 p� grund av att lagen om s�rande av tukt och sedlighet upph�vdes. 1980 stiftades dock en ny lag som f�rbj�d produktion och distribution av barnpornografi. Maxstraffet f�r barnpornografibrott var ursprungligen endast sex m�nader. Straffsatserna skulle senare komma att sk�rpas. 1994 �verl�mnades 400 000 namnunderskrifter till riksdagen med krav p� att �ven innehav av barnpornografi skulle kriminaliseras. S� skedde ocks�, men f�rst 1999.

Sverige var ett barnporrliberalt land. Har vi gjort upp med det?

�r det detta som sp�kar nu?

�n idag �r det allts� �inget �mne som v�cker s� starka �reaktioner som n�r m�nnen i medias�

elektroniska f�lt ska h�vda sin r�tt till tecknad barnporr.

De �r otroligt aggressiva.

Dessa m�n som alltid brukar utgjuta sitt kvinnohat.

F�r hur brukar de l�ta annars?

N�r n�gra kvinnoorganisationer f�rde fram att kvinnor i prostitution borde f� hj�lp och skadest�nd, s� var dessa vita m�n framme�p� bred front�f�r att f�rkasta detta och h�vda sin r�tt till kvinnokroppar oavsett vilka. Men d� ingen brydde sig om v�ldet mot dessa kvinnor, f�r g�rningsm�nnen var ju vita m�n.
Inl�gg om det h�r Var finns de svagas reaktion? och Varf�r finns m�nniskohandel?

N�r SVD publicerar en debattartikel om boken Happy Happy s� str�mmar det in kommentarer fr�n m�n som avskyr f�rfattarna i synnerhet och kvinnor i allm�nhet - s�rskilt de kvinnor som st�ller krav i �ktenskapet och inte underordnar sig.Se Den organiserade mansr�relsen vill ha Force Force

N�r �klagare Hillegren avsl�jas med att anse att vissa v�ldt�kter �r att betraktas endast som ettikettsbrott s� f�r han starkt medh�ll i kommentarsf�lt. " Hillegren for president" , "Helt r�tt Hillegren!"

"Anna" som r�kade illa ut p� �n Samos f�r ett tag sedan, f�rh�nades i m�ngder av kommentarer, med den vanliga �sikten att det bara r�r sig om kvinnor som vill ha ers�ttning och att det �r ett problem med alla dessa "falska v�ldt�kter". Inl�gg h�r. Svenska m�n gick i �armkrok med grekisk kvinnosyn.

N�r S�dersjukhusets attityder mot misshandlade kvinnor kvinnor som s�kte hj�lp kom i dagen s� var samma skara m�n d�r och ans�g att kvinnnor f�r skylla sig sj�lva. Inl�gg om det h�r: Maskulina kommentarer och v�ld mot kvinnor

Eller det hat mot kvinnojourer som kommer fram i en debattartikel i det �mnet.
Se Numera verkar kvinnohat socialt accepterat.
Vad s�ger dom� om kvinnojurer f�r unga kvinnor utsatta f�r hedersv�ld?

Icke att f�rgl�mma ledaren som h�nade kvinnors kamp, med det vanliga svansen av k�nskonservativa f�raktande kommentarer, se inl�gg Vi borde prata om det utbredda kvinnof�raktet.� D� var det bara vita kvinnor.D� fanns ingen kvinnokamp i andra kulturer som skulle kunna hj�lpa mot f�rtryck, tex hedersf�rtryck.

Media har t o m hj�lpt dessa m�n� och beskyddat dem. Dessa m�n som minst� av allt beh�ver skydd,

de beskyddas. Ett inl�gg om det:Hatar dom sig sj�lva d�?� D� var det bra att skylla p� unga kvinnor.

Nu g�r man ut p� bred front och k�r �ver gruppen barn.

Man vill ha kunna se tecknade v�ldt�kter av sm� flickor.

F�r det �r man beredd att kriga i media.

Vad �r det som h�nder?

Beh�ver vi� l�mna� 400.000 namnunderskrifter som f�r 18 �r sedan� - men nu till HD?

Vad s�ger torskarna?

Mon, 14 May 2012 09:43:00 +0200

Domen i den stora prostitutionsh�rvan i G�teborg kommer idag.�

/Till�gg 1430. Domen har meddelats GP, DN � SvD

Samtliga �talade d�ms till f�ngelse mellan 3- 6 �r.

Maximistraff f�r m�nniskohandel �r 10 �r, det var en bra bit ifr�n allts�. Varf�r?

Och varf�r d�mdes �inga av de k�pande m�nnen� till f�ngelse nu n�r�max-straffet f�r k�p h�jts till 1 �r, f�r att kunna d�ma ut det vid uppenbara fall av trafficking�? �Var inte detta ett typiskt s�dant fall?/

Hur d�ligt kvinnorna m�tt och hur h�nsynsl�st de behandlats har�framkommit.

N�gra inl�gg� h�r Leda kriminella med den kvinnosynen och� Vad t�nker k�parna nu?�och Varf�r inte �tala k�parna i samma r�tteg�ng?

Kvinnorna har vittnat via l�nk - de m�ste skyddas men deras framtid �r oviss.

M�nnen som s�lt deras kroppar�har suttit med �i r�tten.

M�nnen som k�pt dem sitter n�gon annanstans.

P� sina arbetsplatser, p� sina utbildningar, i sina hem – eller med sina familjer n�gonstans. Med de finns d�rute, de som �r orsaken till denna r�tteg�ng.

Hade det inte funnits k�pare hade inte kvinnorna kunnat s�ljas, det �r den enkla och bistra verkligheten. Inga s�dana h�r r�tteg�ngar skulle ha h�llits om det inte fanns m�n som k�per kvinnor�-�f�r att de tar sig r�tten.

Inte i denna h�rvan, inte heller i andra. �S� dessa m�n, ska sk�rk�das i detta inl�gg.

I dagens media f�rekommer flera artiklar: I GP st�r om en av dem, en moderat som sitter i en n�mnd som har hand om utsatta barn och ungdomar. I DN skrivs om vilka k�parna �r.

Men f�rst kommer n�gra fall den senaste tiden, b�de avslutade och p�g�ende.

�Det �r konsekvenserna av K�PARNAS handlingar som leder till att dessa�r�tteg�ngar har h�llits och fler kommer att h�llas fram�ver.

http://www.sydsvenskan.se/lund/fyra-domda-for-manniskohandel

Kvinnan var 23 �r n�r hon h�sten 2009 s�ldes som prostituerad i Malm�, Simrishamn och Tomelilla.

Hon hade aldrig tidigare varit i Sverige, kunde inte spr�ket och till�ts inte ta hand om sina egna pengar. De tv� m�n som h�ll kvinnan i en l�genhet i Esl�v d�ms till f�ngelse i vardera tv� �r f�r m�nniskohandel. Tv� andra m�n som s�lde kvinnan i Tomelilla d�ms till fyra �rs f�ngelse var f�r samma brott.

Ytterligare tv� m�n som skaffade kunder till kvinnan i Malm� och beh�ll pengarna fr�n prostitutionen f�r f�ngelse i sex respektive �tta m�nader f�r koppleri. De fyra m�n som r�tten kunnat bevisa har k�pt sex eller f�rs�kt k�pa sex av 23-�ringen d�ms till dagsb�ter och villkorliga domar

H�r d�mdes �ven de m�n som k�pt tillg�ng tillkvinnans kropp f�r villkorlig dom.

Vanligtvis �r straffet f�r sexk�p bara b�ter men tingsr�tten menar att m�nnen har insett att kvinnan befunnit sig i en v�ldigt utsatt situation. Bara en av m�nnen d�ms till enbart b�ter

�

En reflektion: Borde de inte ha f�tt f�ngelse med den nyare sk�rpta� lagen?

http://www.expressen.se/kvp/doms-till-fangelse-for-manniskohandel/

Pengarna kvinnan tj�nade ska m�nnen till st�rsta del ha beh�llit sj�lva. Eftersom kvinnan inte kunde svenska, saknade pass, eget boende, pengar och kontakter i Sverige var hon helt i m�nnens makt, menar �klagaren.

En viktig del av bevisning i fallet har varit 5 000 avlyssnade telefonsamtal m�nnen gjort samt uppgifter om hur deras telefoner positionerats mot telefonmaster

�

http://bloggar.aftonbladet.se/brottochstraff/2012/03/15/hon-saldes-for-20-000-kronor/

N�r polisen slog till mot l�genheten i Tomelilla i januari 2010 fann de en smutsig och f�rvirrad kvinna som levde i ett st�kigt rum med bara en s�ng och en f�t�lj som inredning.
D�r hade hon under flera m�nader tagit emot sexkunder som f�rmedlades dit av m�nnen som k�pt henne.

Den 23-�riga kvinnan fick heller inte l�mna l�genheten ensam. Allting till henne uttrycktes i orderform.
M�nnen talade om f�r henne hur hon skulle vara kl�dd, n�r hon skulle byta lakan i s�ngen och n�r hon skulle g�ra sig redo f�r nya kunder. Sms som ”Hey. Get ready for work”.
I slutet av december s�ldes hon vidare till tv� andra m�n.
Vad blev prislappen f�r en 23 �r gammal kvinna? 20 000 kronor.
I den nya l�genheten i Tomelilla, eller rummet snarare som varken hade k�k eller dusch, fortsatte de nya ”�garna” att s�lja kvinnan.

http://www.dn.se/sthlm/i-dag-atalas-litauer-som-salde-kvinnor

http://metrobloggen.se/kvinnomisshandel/2012/04/05/

De �talade m�nnen, mellan 21 och 28 �r gamla, �r samtliga litauiska medborgare och misst�nks f�r att s�lt sexuella tj�nster av ett femtontal kvinnor fr�n Litauen.
Brotten – koppleri och m�nniskohandel – ska ha beg�tts i olika l�genheter och hotellrum i Stockholm mellan november 2010 och augusti 2011. Nio av kvinnorna �r m�ls�gande i r�tteg�ngen.

…att deras verksamhet har varit organiserad och omfattande. �tminstone flera hundra tusen kronor ska ha omsatts.

Kvinnorna ska, enligt �talet, ha varit ekonomiskt utsatta och rekryterats med vilseledande uppgifter om att de skulle f� m�ngder med pengar och andra f�rm�ner om de prostituerade sig i Sverige.

�

Den skandal�sa friande domen i Klippan behandlades i ett s�rskilt inl�gg: Ytterligare en dom som nedv�rderar brottsoffer, d�r domen g�s igenom och vad den s�ger om domstolen och deras nedv�rderande inst�llning till de kvinnor som� hotats, s�lts och f�tt sitt v�rde som m�nniskor kr�nkt.

Vad s�ger torskarna?

�S� d� kommer inl�gget fram till fr�gan:

Hur kan alla dessa unga utsatta kvinnor k�pas utav svenska m�n? Vad� s�ger dessa m�n?

I kommentering i massmedia, f�r torskarna numera breda ut sig utan problem.

De� ringer� tex �ven in �till Ring P1 och beklagar sig.

Kvinnorna �vars kroppar de k�per, �h�rs d�remot inte. Inte heller de��barn, �framf�r allt flickor,�som dessa m�n �ven k�per, som DN haft en serie av artiklar om. Men b�de de och �de utl�ndska kvinnorna �r tystade i media. Det g�ller naturligtvis �ven de svenska HVB-barn som media s� skuldbel�ggande kallar ”barnen som s�ljer sex”. De �r ocks� tysta.

Men m�nnen som k�per h�vdar att de har r�tt till det �och kan skriva s� h�r tex:

"Det �r upp till vuxna m�nniskor att ha vilka mellanhavanden de vill och handlar inte alls om kvinnosyn. Det �r dessutom ett brott mot m�nskliga r�ttigheterna att inte l�ta vem som s� �nskar arbeta som prostituerad."

Men de kan inte svara p� vem som k�per alla dessa utl�ndska kvinnor - och vem som k�per barnen.

Kanske finns en del utav svaret h�r, i en recension fr�n torskforumet p� Flashback:

Fr�n sign "Kid" som �r ca 28 �r som skriver om sitt "bes�k" i Barcelona.

"Hej kan ber�tta om mitt bes�k i barca. vi �kte till ett st�lle som heter arizala74. Jag och polarn �kte dit vid 23 tiden efter stripp cluben. en trevlig herre �ppnar och pratar bra engelska. han ber�ttar att det kostar 60 euro halvtimmen o 100 euro timmen. jag fr�gar vad det kostar att f� ha tv� tjejer. d� blir det 80 euro styck sa han. 160 euro �r hur billigt som helst. han visar in oss i ett rum. precis som p� felina ska m�nnen inte m�tas p� v�g ut......det knackar p� d�rren och den ena tjejen efter den andra kommer in o pussar en p� kinden o s�ger sitt namn. jag tror det var ca 10 tjejer d�r. Alla tjejerna �r runt 20 - 25 �r och fr�n brasilien. v�ljer ut tv� stycken och f�r g� in i ett rum med stor s�ng.

�

..ville k�ra lite fram o tillbaka f�r att k�nna skillnaden p� fittorna. knullar p�…�kte dit tv� g�nger till n�sta dag. k�rde dock bara med en b�da g�ngerna….tjejerna kunde ingen engelska men det g�r inget."

�

Man ska kanske tycka att Kid var sn�ll som inte tyckte att det gjorde n�got att han inte kunde prata med dem han utnyttjade sexuellt. Svenske Kid som betalade utan tvekan till en hallick, en hallick �som best�mde att�Kid fick v�lja� och vraka mellan kvinnor som han inte hade en aning om varf�r de var d�r.

Signaturen W,�en �man �ver 55,��kommenterar uppmuntrande. Bloggen har tidigare skrivet ett helt inl�gg om denna torsk: Inga kvinnor �r till salu inte ens f�r W.

Denne W driver ofta p� h�rt om ”sexarbetares” r�ttigheter, och tycker att Sverige har en ”sexualmoralisk lag” .

W �r insatt i samh�llet och k�nner m�nniskor p� r�tt positioner, ngt han ofta skriver om i sin propaganda.

Men denna W byter sj�lv snabbt fot n�r det handlar om att utnyttja utsatta kvinnor och att anv�nda just�synden som en sp�nnande drivkraft. F�r d� beh�vs det ”moralistiska ”idiomet som en sp�nnande fond i prostitutionsv�rlden.� Den� d�r Myten om den smutsiga horan, den myten beh�ver en s�dan som W s� v�l.� Hyckleriet , dubbelmoralen, r�heten�och det djupa kvinnof�raktet g�r inte att ta miste p�.

Han svarar n�mligen:

"Har sj�lv bes�kt Top Damas i Barcelona och var mycket n�jd med mitt bes�k. Sedan finns ju Club New Aribau i staden, tillsammans med mycket annat. Bara bra att ha m�nga str�ngar p� lyran inf�r n�sta bes�k... Staden l�r enligt mina v�linformerade k�llor fl�da �ver av synd..."

�

Med andra ord: inga som helst problem med att utnyttja uppenbart traffickerade kvinnor som s�ljs �av hallickar, kvinnor som st�lls p� rad som varor, som inte kan kommunicera med de kunder som k�per deras kroppar p� l�pande. Inget intresse f�r deras�"r�ttigheter" . Det visar med all �nskv�rd�tydlighet hur torskar ser p� kvinnor n�r de skippar de vackra orden om "�kvinnors r�tt" att s�lja sig.

Men inte bara det, de l�gger skuld p� ”hororna”.�� S� h�r kan det l�ta:

"Hororna lockar dessa godtrogna m�n till sex och ibland s� tvingar hororna m�nnen till sex. Horan blir sedan som en drog som vissa m�n fastnar i och �terkommer till, ungef�r som heroinister."

�

I ett av Uppdrag Gransknings� program intervjuades� en� torsk som kallades Kent.

Kent hade k�pt thail�ndska kvinnor som hanterades av en hallick, en norrl�nning, kvinnor som �m�dde d�ligt� av att prostituera sig.

S� h�r l�d konversationen mellan Kent och reportern (R).

Kent: …jag ville pr�va…jag begrep inte vad hon sa, s� jag sms:a ist�llet, �d� gick� det b�ttre, …det var nerv�st, det k�ndes inte bra… jag har ju tant hemma , hon kanske sticker ifr�n mig.

Reportern:��vad vet du om kvinnan?

Kent: Ingenting

�R:� Inget om deras situation?

�Kent: n䠠

H�r ovan ges allts� n�gra inblickar i den v�rld d�r det �r ok att anv�nda vilka kvinnor som helst, kvinnorna blir ointressanta som individer eller personer. De �r bara n�got, att som "Kid" s� fink�nsligt uttryckte det,�att�”k�ra fram och tillbaka i”.

Alla kvinnor �r prostituerade

�Alla kvinnor och flickor blir d�rmed potentiellt tillg�ngliga kroppar.

Torskar g�r ocks� avsiktligt alla till prostituerade, som visades i inl�gget om W, se ovan. �

Som h�r i en kommentar till en vanlig artikel i media

”Det s�gs att en v�ldigt k�nd man fr�gade en bordsdam, som han tyckte var osympatisk: Skulle ni kunna t�nka er att g� till s�ngs med en man f�r 100 000 dollar? Svaret blev: jag skulle t�nka p� saken. Och f�r 10 dollar? D� blev svaret: vem tror ni att jag �r? Mannen sade d� att nu vet vi vem ni �r och nu �r det priset som diskuteras.”

Eller som W tycker: "Dating is the dishonest form of prostitution"

�

Skam

I det�mediala utrymmet som kommentering ger, utnyttjas ocks� maximalt�tillf�llet till �att l�tta p� skammen och skulden. Och f�r att f� normalisera sina handlingar som �r en enorm drivkraft att g�ra. Och den �r verkligen enorm.�� Om det �r ”normalt” s� kan det ju inte vara fel att inte bry sig om andra m�nniskor, om kvinnor och deras v�rdighet och h�lsa.

Skulden, den l�ggs��ist�llet p� henne - �Kvinnan - �allts� p� de oftast betydligt yngre unga rum�nska, litauiska nigerianska och thail�ndska utsatta m�nniskorna.

"Det �r ju kvinnor som s�ljer sexuella tj�nster till m�n i detta fallet och utnyttjar m�ns sexuella behov kommersiellt."

I Public service skrev�ROKS� ett debattinl�gg�d�r de�kr�vde �att offren f�r traffickicking skulle f� r�tt att stanna. Men �det h�ller inte� k�parna med om, de som h�nger i Public Service, f�r DE vet hur det ligger till.

"Det existerar en v�ldig massa frivillighet inom den branschen. Pengak�ta brudar som ser en chans till snabba st�lar. Det finns mycket av det. "

"Det �r ganska ovanligt att prostituerade r�kar illa ut av en kund"

�

"Med andra ord handlar det om en aff�rsuppg�relse mellan tv� m�nniskor"

�

"Prostitution har funnits sen urminnes tider och kommer s�kert alltid att finnas �verallt, s� att som vissa g�r h�r �dsla energi att f�rd�ma torskarna �r v�l att sl� ett slag i luften"

Dessa kommentarer �kommer allts� strax efter det kommit fram fruktansv�rda uppgifter �i denna traffickingh�rva i GBG. Det g�r liksom inte in i m�nnen som k�per, �hur kvinnorna har det - dom fattar inte.

Kvinnohat

�Eller s� �r man n�stan hatisk �mot kvinnorna, allt f�r att slippa ta eget ansvar .

"Horor likv�l som skitst�vlar till karlar ska ha h�rda straff det r�cker inte med att bara ta m�nnen tjejer ska in ocks� som om dessa kvinnor inte vet vad dem g�r...In med alla p� l�nga straff b�de och s� kanske �ven damerna inser jag kan inte g�ra vad jag vill"

Kvinnorna de unga, fattiga, os�kra, ledsna, deprimerade, f�rtvivlade kvinnorna diskuteras �ppet p� sexk�parforum, de recenseras, de h�nas, de fotograferas, de tipsas om�-� som vore de en matr�tt.

Men dessa kvinnor ska allts� vara de som ska straffas enligt dessa k�pare.

N�gra kommentarer om Rosenlund ligger h�r.

D�r �r f�rresten �polisen nu vakna och�torskarna �ker numera �ven�dit�p�sp�rvagnen n�r de k�per prostituerade.

Torskarna skyddas� -� och ”sk�kan” h�ngs ut .

�Men n�r det kommer till att visa sina egna identiteter d� smyger torskarna fegt undan, de beh�ver inte fotograferas, de recenseras inte - de anonymiseras och de skyddas – n�stan alltid.

De visas inte ens p� en suddig bild, m�jligen i en bil med en suddig nummerskylt. Som exempel: n�r radioprogrammet Studio Ett skulle g�ras ett djuplodande reportage om vilka m�nnen �r som k�per sex, d� valde man att illustrera dessa m�n med en�hel naken KVINNOkropp med stringtrosor.��( Ingen tanke p� att hon skulle skyddas)� Man�ville v�l passa p� n�r en kvinnokropp kan visas - legalt.

S� talar man �terigen �om, �i detta fallet Public Service,� att M�NNEN�ska slippa schavottera men��KVINNORNA i prostitution tillh�r allm�ngods. De �r ju Prostituerade, de �r” bara” horor, klart dom ska vara nakna. Det vet ju alla hur "dom" �r.
S� h�rskar dubbelmoralen i ett program som skulle fokusera p� torsken men som ist�llet s�tter kvinnan i fokus, nu blev det� hon som lockar m�nnen med sin kropp - �schablonbilden av den fallna sk�kan��r b�de �urgammal och dagsaktuell hos de som inte t�nker efter.

Men h�r �r dom - �i Metro

�Men B�ST att skildra torskarna var som vanligt Metro. De la ut ett antal torskar p� rad, anonyma iofs.�

Men �nd�. �de ligger� d�r p� rad, m�nnen som driver k�nshandeln med sin egoism och sin

kvinnosyn - och sina pengar.

H�r kommer Metros artikel, med en inledning f�r komma ih�g skillnaden p� makt och vilka som egentligen ska skyddas och vilka��som samh�llet idag skyddar.� Och skulle de n�gon g�ng h�ngas ut kan DE kan ju alltid skriva en bok d�r det �r de som blir offren.

"Skillnaden i livssituation mellan kvinnorna och k�parna �r s� stor som den �ver huvud taget kan bli. Som n�r en pappa till tv� barn i �vre ton�ren k�per oralsex av en 25-�rig kvinna. Han �r vd f�r ett f�retag som oms�tter flera hundra miljoner kronor och bor i ett trivsamt omr�de i en kranskommun till G�teborg.

Hon sitter i en l�genhet i nord�stra G�teborg p� dagarna och f�r inte g� ut."

�

"P� kv�llar och n�tter s�ljer hon sex oavsett v�der. I pissoarer, bilar, bakom soptunnor kring Rosenlund. Hon ska ha varit skuldsatt till hallicken och hans sl�kt i Rum�nien. Samtidigt som de har hennes fyra�riga dotter i Bukarest.

Vd f�r m�ngmiljonf�retag, ton�rskillar p� v�g hem fr�n utekv�ll, m�n kring pensions�ldern, m�n med utl�ndsk bakgrund, m�n med helsvensk bakgrund, taxichauff�r, hantverkare, l�ginkomsttagare, m�n med h�g inkomst, tv�barnspappor, gifta, skilda."

�

"Det finns 142 polis�renden d�r m�n �kt fast f�r k�p av sexuell tj�nst som kan h�rledas till just de rum�nska kvinnorna som hallick-ligan ska ha haft i sitt v�ld"

M�nnen som �kt fast.

Man 28 �r, G�teborg
Fick b�ta 50 dagsb�ter p� 2 500 kronor totalt f�r att ha k�pt sex i Rosenlund.

Man 42 �r, G�teborg
K�pte sex i Rosenlund, men avbr�ts av polis.

Man 31 �r, G�teborg
F�rs�kte k�pa sex av en kvinna fr�n Rum�nien p� Hvitfeldtsgatan.

Man 45, G�teborg
K�pte sex av kvinna p� Masthamnsgatan i G�teborg.

Man 48 �r, G�teborg
K�pte sex av kvinna p� Badhusgatan. Fick b�ta totalt 12 500 krnoor.

Man 56 �r, G�teborg
K�pte sex vid Rosenlund.

Man 65 �r, Fr�ndefors
Var i G�teborg och k�pte sex. Fick b�ta totalt 12 500 kronor.

Man 36 �r, G�teborg
Betalade f�r samlag, men togs av polis under akten.

Man 36 �r, M�lndal
Erbj�d en kvinna 500 kronor f�r samlag, men togs av polis innan akten p�b�rjades.

Man 41 �r, Lycke
K�pte sex i p-d�cket i Rosenlund.

Man 32 �r, G�teborg
F�rs�kte 19 januari f�ra �ret k�pa en rum�nsk tjej att onanera �t honom f�r 500 kronor. Polisen stoppade det hela p� Medicinargatan.

Man 22 �r, G�teborg
Togs av polis efter att ha k�pt b�de samlag och oralsex av en kvinna vid Rosenlund.

Man 32 �r, G�teborg
K�pte sex av en rum�nsk kvinna p� Sahlgrensgatan. Fick 50 dagsb�ter motsvarande 3 000 kronor

Man 60 �r, Partille
Betalade en kvinna f�r att ha sex vid p-d�cket vid Rosenlund.

Man 52 �r, G�teborg
K�pte sex av prosituerad kvinna fr�n Rum�nien p� L�roverksgatan.

Man 30 �r, G�teborg
Fick 50 dagsb�ter motsvarande 2 500 kronor n�r han hade k�pt sex av en kvinna vid Rosenlund.

Man 47 �r, Borgstena
Var i G�teborg och k�pte sex vid J�rntorget, ett stenkast fr�n Rosenlund.

Man 55 �r, G�teborg
K�pte sex av en kvinna i Rosenlund, stoppades av polis innan han hann utf�ra akten.

Man 47 �r, Tunhem
Var i G�teborg och k�pte sex vid L�roverksgatan. Fick b�ta 16 000 kronor.

Man 36 �r, G�teborg
�kte dit n�r han k�pte sex p� Stora Badhusgatan.

Man 35 �r, G�teborg
K�pte sex i Rosenlund. Fick 50 dagsb�ter motsvarande 2 500 kronor.

Man 30 �r, G�teborg
K�pte sex vid Rosenlund, stoppades av polis innan de han b�rja.

Man 30 �r, G�teborg
K�pte sex i Rosenlund. Togs av polis och fick 50 dagsb�ter.

Man 44 �r, Avesta
Var i G�teborg och k�pte sex. Stoppades av polis p� Masthamnsgatan under akten.

Endast kommentarer som behandlar sakfr�gan kommer till�tas!
Sexistiska rasistiska kommentarer till�ts ej.

"Fritt val" och..." skall hustrun i allt underordna sig sin man�

Fri, 11 May 2012 09:54:00 +0200

I DN skriver Kristdemokraterna om att de vill ta bort de tv� pappam�naderna . �ven AB tar upp detta.

Denna inriktning p�familjepolitiken delar de med att annat parti� i riksdagen�� - Sverigedemokraterna.

B�da dessa partier str�var efter traditionella k�nsroller maskerat till ordet "fritt val".

De vill inte ha "tv�ng".

De kanske skulle titta i� bibeln och fundera p� vad de menar med orden fritt val och tv�ng

och hur deras inneb�rd har missbrukats tidigare i historien - �och hur de missbrukas idag.

Det handlar alltid om vems perspektiv man v�ljer,vad som �r fritt och vad som �r tv�ng.

De undviker ocks� att svara p� fr�gan om varf�r - �om det nu �r fritt val - �mamman

�tar ut 80% av f�r�ldraledigheten.

Borde det inte ha varit 50% p� varje f�r�lder om det var fritt val?

F�r fritt val f�ruts�tter slumpm�ssig f�rdelning mellan b�da k�nen.

All avvikelse fr�n 50% �r beroende p� n�got - strukturer och tradition.

Inte fritt val.

Politik �r att inse att det finns begr�nsande strukturer och att vilja g�ra n�got �t dem.

Men KD vill ha hem mamman, f�r det �r i praktiken vad som kommer att ske med deras "�fria val" .

M�h�nda snyggar man till arbetsl�shetssiffrorna p� det s�ttet�ocks�.

Det blir allts� en parallell till samh�llsstrukturerna efter andra v�rldskriget d� m�nnen beh�vde jobben och kvinnor fick g� hem och bli husm�drar, d�r fick vi den korta tiden av 50-talets hemmafru som �r idealet f�r s�v�l �KD�som �SD idag - och f�r andra k�nskonservatister.

Den som� �r KD:s modell f�r" fritt val".

F�r det �r ju alltid s� - n�r kvinnans r�tt ska besk�ras p� n�got s�tt s� handlar det om fria val.

Aldrig annars.

Inst�llningen till abort - d� �handlar inte om fritt val. D� upph�r det fria valet - f�r d� �r det ju fr�ga om kvinnors r�tt.

S� �terigen handlar det om kvinnosyn , b�de n�r det g�ller SD och f�r KD.

Det �r ju ingen slump att f�retr�dare f�r b�da dessa partier tar till v�ldt�ktsvapnet n�r det beh�vs, f�r det duger kvinnan till.

Kollegan Odell ans�g att unga tjejer v�ldtas p� l�pande band.

Vad f�r en Kristdemokrat som dessutom aspirerade p� partiledarposten,�att sl�nga ur sig s�dant?

Vilken kvinnosyn?

Och nu �m�ste H�gglund ge efter f�r konservativa krafter f�r att f� ha kvar sin position.

Men det g�r han nog g�rna f�r n�r �har han n�gonsin intresserat sig f�r j�mst�lldhet?

Som n�ttidningen Feministiskt��Perspektiv� visade s� har j�mst�lldetsm�let i F�rs�kringskassans arbete tagits bort med hj�lp av KD - �men det har skett i det tysta.

Se F�rs�kringskassan m�l om delad f�r�ldraledighet smygavskaffades.

Och nu kommer allts� �ppet vad syftet var, den totala backlashen� - att ta bort pappam�naderna.

Idag vet man att de har lett till att pappor tar ut sina tv� m�nader i h�g utstr�ckning.

Pappors uttag f�ljer v�l med hur politiken har utformats, de tar i stort sett ut de� tv� m�nader som �r vikta f�r dem, varken mer eller mindre.

S� det fria valet �r i allra h�gsta grad en fr�ga om politik� och inte slump.

Det finns andra aspekter som missas eller v�ljs bort av KD.

N�r kvinnor �r hemma s� missgynnas de p� arbetsmarknaden.

De f�r s�mre l�neutveckling, de missgynnas vid anst�llningf�rfaranden�om de �r i barnaf�dande �lder eller om de blir gravida.

Inte utav detta� bryr sig KD - eller SD - �om, f�r orsaken till detta handlar �om aktiv strukturell �diskriminering som sker p� g a att kvinnor �r hemma. J�mst�lldhet ter sig ointressant f�r�religi�sa fundamentalister oavsett vilken gud de tror p�.

Denna strukturella diskriminering� kan visa sig i att kvinnor som varit hemma har sv�rare att komma tillbaka till arbetsmarknaden� som skrev� Metro. f�rra �ret.

Mammor har sv�rt att komma �tillbaka �till arbetsmarknaden. Bara 17 procent av tillfr�gade f�retag vill anst�lla kvinnor som kommer tillbaka fr�n f�r�ldraledighet.

Det kan betyda att tusentals f�retag v�ljer bort kvinnor f�r att de �r sm�barnsmammor.

Gunilla B�cklun/ fr�n facket Unionen/ �bekr�ftar att det har blivit sv�rare att komma tillbaka efter mammaledighet.
– I de �ldrar man f�der barn �r det en �kande andel som bara har tidsbegr�nsade jobb. Det g�r att det blir ett st�rre bekymmer att komma tillbaka �efter f�r�ldraledigheten. �ven bland dem som har fasta jobb har vi stora problem med att folk bli �om�placerade n�r de kommer tillbaka, ofta till ett jobb med l�gre l�n.

Enligt unders�kningen �r de vanligaste farh�gorna hos f�retagen att mammorna ska ta ledigt f�r att f� ytterligare ett barn.

�ven att f�rlora jobbet �r en del av denna� diskriminering av kvinnor. H�r �r ett exempel p� det, en kvinna som f�rlorade jobbet redan innan hon b�rjade f�r att hon var sm�barnsmamma.

Men det �r inte bara kvinnor som missgynnas, �ven m�n som vill bryta mot normerna och vara hemma missgynnas som i den h�r artikeln

�Och m�n som tar pappaledig f�r b�ttre h�lsa se h�r.

M�n dricker generellt sett mer, de tar fler risker i trafiken och �r oftare v�ldsamma. I avhandlingen visar Anna M�nsdotter hur m�nnens h�lsa faktiskt f�rb�ttras av att de har varit pappalediga. De var mer s�llan sjukskrivna eller intagna p� sjukhus.

-Jag tror att det finns tv� sk�l till det: m�nnen tar �ver traditionellt kvinnliga roller och tar f�rre risker. Dessutom tror jag att n�r den traditionellt manliga identiteten som bara �r jobbet f�r�ndras, d� kan man l�ttare falla tillbaka p� sin roll i familjen om det �r trassligt p� jobbet, s�ger Anna M�nsdotter.

Sverige har efter europeiska m�tt en h�g nativitet, det beror p� f�r�ldraledighet, m�jlighet f�r kvinnor att f�rena f�r�ldraskap och arbetsliv,� tillg�ngen p� barnomsorg och att kvinnor f�ruts�tts ha egen inkomst - inte lita p�en�enda f�rs�rjare. Den man som enligt �gammalgod kristen m�nghundra�rig tradition ans�gs vara� famljens �verhuvud.

Som ofta �r fallet i andra l�nder. Tyskland �r ett land som �r oroat f�r sina l�ga nativitetstal.

H�r visas hur barn stoppar� tyska kvinnor i� karri�ren.

Att ha familj och samtidigt ett jobb beskrivs som ”dubbel b�rda” av tyska kvinnor som brottas med oj�mst�llda ideal.

�....� h�lften av de tillfr�gade kvinnorna att de hoppat av sin karri�r eller lagt sina planer p� en karri�r p� hyllan p� grund av det dubbelarbete barn och jobb medf�r.

H�r hur fler danskor v�ljer bort barn.

Slutligen:

kanske �r det passande att ha n�gra bibelcitat f�r att f� en k�nsla av vad som kyrkan och den kristna �tron gjort f�r synen p� kvinnan - vi kanske �r p� v�g tillbaka till det samh�llet med� tv� kristna partier som t�vlar i kristen fundamentalistisk kvinnosyn samtidigt.

1 Kor 14 .34, 35:

”Liksom �verallt i de heligas f�rsamlingar skall kvinnorna tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall underordna sig, som ocks� lagen s�ger. Om de vill ha reda p� n�got skall de fr�ga sina m�n n�r de har kommit hem, f�r det passar sig inte f�r en kvinna att tala vid sammankomster”.

Ef 5:23-24:

”En man �r sin hustrus huvud, liksom Kristus �r f�rsamlingens huvud – han som �r Fr�lsare f�r sin kropp. Som f�rsamlingen underordnar sig Kristus, skall hustrun i allt underordna sig sin man”

�Kolosserbrevet 3 3:18:
”Ni kvinnor, underordna er era m�n, som det anst�r kristna.”

Efesierbrevet:
”Ni kvinnor, foga er efter era m�n som efter Herren. Ty en man �r en kvinnas huvud liksom Kristus �r kyrkans huvud – han som ocks� �r fr�lsare f�r denna sin kropp. Och liksom kyrkan underordnar sig Kristus, s� skall ocks� kvinnorna i allt underordna sig sina m�n.”

�

Med mera

R�ttf�rdigande av �vergrepp - p� medeltiden och idag

Mon, 07 May 2012 12:45:00 +0200

I DN skrivs en artikelserie om �vergrepp p� barn.

Idag� i en artikel om att k�p av sexuell handling av barn s�llan leder till f�llande dom.

Det �r ett otroligt viktigt tema eftersom det drabbar de allra mest s�rbara i v�rt samh�lle

och �r det allra v�rsta utnyttjandet��som sker mot barn:� att man betalar f�r deras kroppar.

Prostitution �r till sitt v�sen ett behov av makt och kontroll av andra.

N�r det sker mot barn och minder�riga s� f�rst�rkts detta �ytterligare.

De m�n som k�per �r helt upptagna av att f�rklara f�r sig att det hela handlar om�fri vilja, allt

�r s� frivilligt och ingen blir "skadad" ,� att de som s�ljer sina kroppar g�r det f�r pengar.

"Betalar inte jag g�r n�gon annan det?

Och betalar de har de r�tt att g�ra vad som helst.

Betalningen t�cker uppkomna skador.

Det ligger alltid i prostitutionen natur: den som betalar� best�mmer allt.
Det g�llde p� 1800talet� - det g�ller idag.

Men idag �hj�lper n�tet till att tr�ffa likasinnade och f� en normalisering av de egna handlingarna.

Man tr�ffas i dessa imagin�ra �herrklubbar.

�"V�lkommen till din sexk�psoskuld som det utrycks." n�r nya torskar s�ker sig dit och ber�ttar

om vad de gjort. Andra finner st�d f�r att beg� �vergrepp. Bilder och recensioner utbytts.

Allt handlar om r�tten f�r m�n att k�pa kroppar, aldrig vilka.

Eller hur de man k�per m�r av behandlingen.

Dom existerar inte som m�nniskor, bara som �kroppar. Man k�per en "tj�nst".

Att det inneb�r en kropp och ett medvetande hos en annan individ �r tabu att n�mna.

Liksom ordet prostitution.

Det�g�r en tunn linje mellan v�ldt�kt och att betala f�r en kropp.

Betalningen� kan ocks� komma efter en genomf�rd v�ldt�kt.

Det f�rekommer vid �vergrepp p� barn att de "mutas"�med �g�vor.

Det �r ett s�tt att v�nja barnet vid att sexualitet �r en fr�ga om att ge sin kropp mot en g�va eller

ers�ttning, en skola i prostitution.

Undanflykterna�vid��tal och i domstolen��r m�nga.

"Jag visste att det var prostitution, jag trodde det var vanligt samlag"

Att det��r en stor en �lderskillnad, ibland��p� 50 �r, verkar inte spela n�gon roll.

"Jag visste inte� att hon var s� ung."

Men han har inte brytt sig heller om att f�rs�kra sig om hur det ligger till.

"Det har bara h�nt en g�ng"

Vilket �r givetvis ovidkommande oavsett om det �r sant eller inte, men det kan p�verka, mer

eller mindre omedvetet, domstolar idag.

"Det var hon som ville, jag ville�egentligen inte."

Det var hon , ibland ett barn p� 14 eller yngre som f�rledde den vuxne mannen.

Eller s� spelar f�r�varen p� sympatin hos r�tten.

"Jag �ngrar mig s�".

"Vad ska h�nda med mitt jobb nu"

"Mitt liv �r f�rst�rt"

G�rningsm�n har f�tt mildare dom f�r att de f�rlorat jobbet, se tex h�r.

Det s�ger en del om domstolars v�rderingar n�r de tar h�nsyn till f�r�varens offermentalitet.

Den �talade kan t om f� sympati i r�tten om han b�rjar gr�ta - lagom.

�r han tillr�ckligt �ngerfull s� h�nder ibland det omv�nda - �f�r�varen blir ett offer.

Om han ber om urs�kt kan tex domstolar �mka honom.

S�dant h�nder i sexualbrottsrelaterad brottslighet.

Skulle det kunna h�nda i narkotikarelaterad brottslighet.

R�n? Misshandel?

Vem tar h�nsyn till offrets framtid?

Vem tar h�nsyn till en f�rst�rd barndom?

Framtida problem att f� och sk�ta ett jobb?

Vem tar h�nsyn till framtida problem att lita p� m�nniskor?

Vem tar h�nsyn till risken att falla tillbaka i prostitution f�r att d�va skammen och

f�r att man anser att man inte �r v�rd n�got b�ttre?

Eller - �r det sj�lva tanken, att f� p� det s�ttet f� tillg�ng till framtida kvinnor i prostitution?

Som om samh�llets, utan att veta om det, �alltid ska f�rs�kra sig om att ha en kader av redan

�fallna kvinnor att kunna g� till - n�r m�n anses beh�va det?

V�rt samh�lle har en tendens� att �mka g�rningsm�n som

gr�ter ut. Det ligger som ett� osynligt� raster �ver den mediala� ber�ttelsen.

G�rningsm�n��skriver�t o m �b�cker om hur d�ligt DE m�r.

Och att det �r en orsaken� till att de �utnyttjat svagare grupper sexuellt.

Det �r det inte:

Det �r och f�rblir en v�rdering hur man utnyttjar andra sexuellt.

Men detta upptr�der g�ng p� g�ng i media, misst�nkta och d�mda f�r ge sin syn p� h�ndelser.

Oemotsagt.

Vem ska s�ga emot dem?

S� v�ra domstolar �r en spegelbild av v�rt samh�lle - f�r detta syns�tt att g�rningsm�n �r offer�

n�r de beg�r �vergrepp finns �ven i v�rt r�ttsv�sende.

Men v�ra domstolar ska vara en garant f�r ALLAS lika v�rde och ha st�rre krav p� sig �n att till�ta �mkande av g�rningsm�n. Det �r skillnaden.

Det h�r f�rskjutandet av offer och f�r�vare g�ller inte endast vid k�p av�sexuell

handling av barn.

Det finns �ven �vid v�ldt�kts�tal b�de mot barn och vuxna, kvinnomisshandels�tal och vid prostitutionsrelaterad brottslighet.

F�rekommer betalning tr�der dessutom ett urgammalt syns�tt in - n�got h�nder i� de

mentala r�ttsliga kulisserna.

Det �osynliga rastret l�ggs �ver� igen-��rhundraden av maktens r�tt att tolka vad som skett.

R�tten urs�ktar g�rningsm�n �om det finns pengar inblandat.

Detta �r ett m�nster som har s� gamla anor att vi sp�rar det l�ngt tillbaka till medeltidens

�r�ttsv�sende, att kvinnan� eller flickan var medskyldiga vid v�ldt�kt.

En kvinna eller flicka�som blivit v�ldtagen var ofta en h�rsm�n fr�n att d�mas sj�lv f�r hor.

S�rskilt om hon var fel offer och betett sig fel.

Fel enligt de m�n som tolkade verkligeheten.

Har mycket har �ndrats egentligen?

N�r man friar samtliga v�ldt�ktsm�n n�r en 14�rig flicka blir v�ldtagen?�Se h�r och h�r.

Eller n�r r�tten v�ljer att lyssna mer p� en vuxen man �n ett barn?� Som h�r.

Har vi kommit s� mycket l�ngre fr�n medeltidens syns�tt p� skuld i sexualm�l?

V�rt� samh�lle ser �annorlunda ut, vi anv�nder �andra ord, vi� tror vi �har ett modernt syns�tt p� k�nen.

Men ordet hora i�samh�llets�vokabul�r��lever kvar� som en kollektiv skuld p� offret.

Och vid sexualbrott sker alltf�r ofta en snabb mental transport tillbaka i �rhundradena� -skuld och

m�ns sexuella r�tt blir pl�tsligt ibland �skr�mmande lika idag�2012 som��p� medeltiden.

Manlighetsriter och den tyglade naturen

Sat, 05 May 2012 10:40:00 +0200

En debattartikel�i DN �av Jesus Alcala om J�garef�rbundet.

J�garef�rbundet som organiserar merparten av Sveriges j�gare har uppdrag av�Riksdagen att bedriva viltv�rd.

Det uppdraget har de haft sedan 1938. Vilken ideologi �och vilka str�mningar som ledde till detta uppdrag n�mns i artikeln.

J�garef�rbundet har mycket stark manlig dominans och h�gt uppsatta medlemmar.

I artikeln exemplifieras hur det kan l�ta p� JF:s hemsida, d�r en far l�r upp sin son med lite gr�vlingsjakt.

Grytjakt �med hund.

Jaktformen inneb�r att g�ra intr�ng i gr�vlingens bo, d�r djuret s�ker skydd och vila.

Gr�vlingen jagas d� av hetsande hundar, hundar som ska v�ga g� p�ett s� massivt djur.

�Oftast �r det tysk jaktterrier .�Tidningarnas rubriker om pitbullfaran �r rena dr�mmen mot hur tyska jaktterrier �r.

I vissa fall f�r man skilja dem �t som valpar, f�r�s� stark drift� har de att angripa.

Dessa grythundar sl�pps in och gr�vlingen tvingas ut och skjuts. Den har inte en chans.

Det var v�l en �rbar jaktform.

Aprop� mandom, mod och morske m�n.

N�r skyddsjakt p� varg till�ts f�r det ske med skoter och �ven med helikopter.

Man f�r lov att anv�nda vargens s�ndare f�r att lokalisera vargen och�ofta deltar stora grupper j�gare.

Modigt?

Eller �r det s� att n�got fegare f�r man leta efter?

V�r lagstiftning till skydd f�r vargen har under den senaste 20 �rsperioden l�ngsamt urholkats.

Den sista kullen innan fridlysningen�f�ddes 1964.� Dessa valpar�"f�rsvann".�

D�refter fridlystes allts� vargen. Vilka vargar t�nkte�svenska staten �p� d�?

P� 80-talet b�rjade varg skymtas i V�rmland och i mitten av 90-talet f�ddes f�r f�rsta g�ngen TV� vargkullar samma �r.

Med denna "�kning" av vargstammen eskalerade j�garnas protester kraftigt.

Redan �r 2000 �terinf�rdes m�jligheten att bedriva skyddsjakt.

Under de �r som f�ljt d�refter �har skyddet�av� vargen malts ner p� olika s�tt.

Det som �r intressant �r att denna uppluckring av skyddet f�r vargen har gjort att motst�ndet

mot varg eskalerat mer och mer fr�n j�garkretsar.

Utvecklingen har varit tydlig.

Att tro att licensjakt skulle �ka acceptansen �r inte bara �korkat utan en ren undanman�ver f�r

att slippa kritik fr�n den breda allm�nheten.

Dessa j�garkretsar med J�garf�rbundet i spetsen, f�r allts� p� Riksdagens mandat, �allm�nhetens talan.

Uppdraget har de f�tt sk�ta utan denna allm�nhets inblandning.

Det �r djupt odemokratiskt och en skandal.

Dessa r�ststarka kretsar� h�rs �verallt i media och lobbar f�r sin sak med allm�nna �skattemedel.

Ca 270.000 jagande m�n (fr�mst)� best�mmer� att vargen �r ett problem och ska i princip bort.

M�h�nda, eller�troligen, �vill de tillbaka till 60talets niv� �f�r att skyddet av vargen ska f� g�lla f�rbeh�llsl�st.

I andra l�nder p�g�r projekt f�r att f� stora rovdjur att �verleva.

H�r g�ller det tex sn�leoparden.

I Kenya p�g�r l�ngsiktiga projekt f�r att f� boskapssk�tande folk att upph�ra med att d�da lejon som en manlighetsrit.

De f�r l�ngsamt �kad kunskap om lejon, att se dom som individer, och att��ist�llet f�r att d�da ett lejon f� klippa av en del av svanstofsen p� ett� s�vt lejon som forskarna unders�ker, och anv�nda som trofe.

Forskarna har �ven stor hj�lp av dessa boskapsk�tares kunskap om lejonsp�rning n�r de ska s�ka upp lejon f�r att kunna s�va och s�tta p� s�ndarhalsband.

S� g�r naturv�rd och den lokala befolkningens intressen �hand i hand�.

Befolkningen�g�r fr�n att leva mot lejonen till��att leva med dem.

Detta trots att lejonen utg�r en sv�rt hot mot boskapen.

Det fungerar� med respekt fr�n alla h�ll, t�lamod och med att skyddet f�r�tamdjuren s�kras.

Man l�r k�nna lejonen i omr�det �som individer och n�r en g�ng en �gammal lejonhanne dog,� s�rjdes han av alla i byn.

Manlighetsriterna i Sverige �r sv�rare att komma tillr�tta med.

H�r vill man inte ens f�rs�ka se vargen som en v�n.

Hunden anv�nds som ett bra redskap att f� bort vargen p� olika s�tt.

Att vargen �r hundens anfader g�r p� n�got s�tt bara hatet mer uttalat.

Dikotomin hund /varg �r lika levande och viktig f�r j�gare som dikotomin hora /madonna f�r kvinnof�raktare.

Tudelningen �r n�dv�ndig och den ��kar i sin tur�� avskyn f�r den �"�andra" hunden.

Vargen blir den otyglade naturen som j�garna,��trots att�de s�ger sig vara naturm�nniskor, avskyr.

Den natur de accepterar �r den de sj�lva har kontroll �ver.

De personer som anf�r annan� �sikt blir snabbt st�mplade, h�nade och i vissa fall hotade.

S� en otyglad fri natur klarar� inte dessa modiga och �morska starka m�n.

D� blir de os�kra, r�dda och aggressiva.

Att skjuta gr�vlingar som flyr fr�n sina gryt �r d�remot en lagom initiationsrit f�r att f� fram nya morska m�n.

En tr�ning i att se djur som skjutbara och�hur en natur�ska tyglas.

"Vi borde prata om feminism" - eller hur?

Tue, 24 Apr 2012 13:52:00 +0200

I en kulturartikel i DN��skriver en �k�nskonservativ kristen Timbrofundamentalist m�nga ord om Breivik.

Han lyckas�HELT �undvika ett ord som ocks�i allra h�gsta grad styrde Breivik.

Den europeiska civilisationens �de vilar ytterst p� de europeiska m�nnens handfasta motst�nd mot den politiska korrekta feminismen.”

Ur Anders Behring Breiviks Manifest

RPM gl�mmer att n�mna ordet - �antifemisism.

Ett litet stycke ur �inl�gget om Breiviks krig� - mot k�n och religion

"Breiviks fiender �r m�ngkulturen, " kulturmarxism" och feminism.

Han anser att j�mst�lldhet f�rsvagar mannen.

Hans �vertygelse �r att kvinnors ut�kade r�ttigheter har skett p� mannens bekostnad.

Det �r ett nollsummespel i hans v�rld.

Mannen har f�rsvagats och kvinnan har f�tt f�r mycket makt."

Vad m�nnen har f�rsvagats av �r -�feminism.

F�rfattaren till dagens artikel�har tidigare skrivit en� djupt antifeministisk �artikel p� SvD.

F�r att det skulle svida lite extra,� gjorde han det p� sj�lvaste �rsdagen av inf�randet av kvinnlig r�str�tt i Sverige.

Ur den artikeln:

att kvinnor i v�sterl�ndska demokratier p� ett v�sentligt s�tt tvingas till s�mre liv; att politiken har en skyldighet att �ndra v�rt s�tt att t�nka – n�, ingen tror p� det d�r l�ngre. Under en period spred sig dessa f�rest�llningar, men vem h�r framst�ende politiker prata k�nsmaktsordning idag

�lika stark �r tr�tthetsk�nslan inf�r det krympande antal aktivister som driver vidare den feministiska kampen

Vad mera �r, under den korta period d� feminismen faktiskt drev fram beslut, inf�rdes en m�ngd liknande krav i alla m�jliga sammanhang: j�mst�lldhetsplaner, genuskurser, unisexundervisning, inga volanger p� gympan – you name it.

De dr�jer sig kvar. F�rutom att det rent intellektuellt och moraliskt �r f�rkastlig.

Vilket politiskt parti blir f�rst med att efterfr�ga en vitbok �ver feminismens kostnader

Varf�r�undviker den h�r k�nskonservatisten�ordet feminism idag? Av vilken anledning?

Vidare.

Breivik ville p� Ut�ja i f�rsta hand d�da den tidigare statsministern Gro Harlem Brundtland.

Han t o m fantiserade om att halshugga henne, filma det och l�sa upp en text och sedan �l�gga ut det p� n�tet.

Som ett triumfatoriskt offer som han nedlagt i sin kamp.

Trots att hon inte har varit i regeringspolitiken under de senaste dryga 15 �ren,�s� var det hon, kvinnan, som var

�det fr�msta m�let.

Inte de aktiva �idag i f�rsta hand. Inte de skyldiga m�nnen idag , de var sekund�ra offer som inte fick��samma

triumfatoriska plats i hans fantasier.

Breivik �ngrade att han skadade och d�dade tv� personer.

B�da m�n.

Fr�n AB:s rapportering om r�tteg�ngen:

Breivik n�mnde ocks� en annan person vid namn, en 26-�rig kille som fortfarande g�r p� kryckor som jag pratade med f�r ett par dagar sedan. Han ville ocks� be honom om urs�kt, d� han ocks� var oskyldig

En man och en kvinna som passerade f�rbi, men allts�, det �r ju m�jligt att Breivik anser att en av dem �nd� var ett s� kallat legitimt m�l, det vet jag inget om, jag vet bara att det var enbart en man som han n�mnde specifikt, att han verkligen beklagade att han dog.

Han bad om urs�kt till hans familj att han dog

�

N�gon kvinna �ngrade han inte att han d�dat. trots att han fick veta att en kvinna p� �n inte tillh�rde AUF utan� en kristen organisation� och att en mycket ung kvinna bara hade �tillf�lligt sommarjobb i regeringsbyggnaden.

Ingen utav dessa offer� eller allts� den oskyldiga kvinnan p� gatan k�nde han n�gon �nger f�r.

�

I Breiviks v�rld �r det skillnad p� kvinnor och m�n. P� kvinnor och� det norska folket.

RPM��n�mner �inte Breiviks kategoriska �mentala skillnad p� kvinnor och m�n.

Han n�mner inte att Breiviks krig ocks� var ett krig mot feminism, �kanske� var det �hans st�rsta inre raseri.

Det han k�nde mot v�sterlandets kvinnor. De feministiska.

N�gra citat fr�n r�tteg�ngen igen (AB):

M�n i dag �r feminiserade, de saknar ryggrad, Vi vill �terinf�ra Norges gamla principer

H�r i Norge �r det normalt f�r m�n som visar k�nslor, men i de flesta l�nderna i v�rlden �r m�n uppfostrade att inte visa k�snlor. I japan till exempel ska m�n inte visa k�nslor, och det �r ett ideal jag delar jag hade inte klarat att genomf�ra aktionen och jag inte hade tagit bort min empati.

Breivik har en mycket problematiskt inst�llning till kvinnor i allm�nhet och till k�nslor i

samband med kvinnor i synnerhet.

Han har sj�lv sagt att hans mor �r hans akillesh�l.

Skulle modern �mot f�rmodan vittna i r�tten skulle f�rmodligen Breivik bryta ihop.

En ukrainsk kvinna som han annonserade efter l�mnade honom f�r att han hade en d�lig kvinnosyn.

Breivik k�pte prostiterade,� hur han behandlade dessa kan man bara gissa sig till, med f�rmodligen k�nde han

d� den makt som han s� v�l beh�vde.� Kvinnan stod d� under hans bef�l; som en kvinna i hans v�rld ska g�ra.

I��det tidigare inl�gget om Breivik� behandlas hur m�n som inte klara v�sterl�ndska kvinnor fungerar ihop med

kvinnor som inte �r "f�rst�rda" av feminism.

I Breiviks v�rld �r det skillnad �ven i skuldfr�gan p� kvinnor och m�n.

Kvinnor �r�automatiskt skyldiga och alla �r d�rmed legitima m�l.

D�rf�r �ngrar han heller inte n�got av morden p� kvinnor, inte ens de slumpm�ssiga.

Dagens antifeministiska kr�nik�r n�mner� inte Breiviks mentala skillnad p� kvinnor och m�n.

Han�n�mner, �som sagt,� inte Breiviks �krig mot feminism.

I Manifestet st�r ocks�:

Ladies should be wives and homemakers, not cops or soldiers, and men should still hold doors open for ladies. Children should not be born out of wedlock."

Det skulle�en k�nskonservativ Timbrokr�nik�r�ocks� �skriva under p�.

F�r f�rfattaren till dagens m�ngordiga artikel har, som sagt, �sj�lv�denna antifeministiska �inst�llning.

Sj�lvklart n�mner han inte Breiviks mentala skillnad p� kvinnor och m�n.

Sj�lvklart n�mner han inte Breiviks krig mot feminism.

D� skulle hans egna v�rderingar, hans egen antifeminism �kanske f�r v�l �verensst�mma med den

som �r huvudpersonen i hans text.

Kanske skulle det rentav bli pinsamt tydligt att det, som alltid , �r kvinnan som �r den f�rsta fr�mlingen

och hon som �r mest skyldig b�de i bibeln och i omv�rlden.

F�r kriget mot kvinnan fortg�r p� olika fronter �n idag, �med of�rminskad styrka.

Och tystnaden i artikeln idag om det �r talande.

En t�rta syns inte p� bilden. Den osynliga.

Sun, 22 Apr 2012 20:43:00 +0200

H�ndelsen med t�rtan utformad som en svart kvinna forts�tter.

Idag publiceras en kulturartikel om detta p� DN.

F�rfattaren� drar paralleller till amerikanska �soldaters �vergrepp under krigf�ring i andra l�nder.

Han skriver om rasism men inte med ett enda ord om att det inte bara �r en svart m�nniska� - utan ocks� en kvinna.

Men vad visar t�rtkroppen egentligen� h�r ?

�r det en bild av alla de ��vergrepp p� talibaner eller p� andra inhemska milisgrupper som beg�s av utl�ndska soldater?

Eller �r det inte en bild av det totala ofattbart �stora antalet grymma v�ldt�kter som st�ndigt p�g�r i krig?

D�r kvinnokroppen �r offer.

D�r kvinnors underliv konsumeras, b�de bildligt och bokstavligt.

F�r att de �r de andra. De exotiska andra.

D�r finns de �under decennier�nedtystade �vergreppen som amerikanska och andra soldater gjort sig skyldiga

till p� kvinnor,� f�r att de anser sig ha r�tt till det.

Det vidmakth�lls genom �det totala �osynligg�randet��som forts�tter p� kultursidan idag och

genom hela den h�r debatten.

Att det �r en kvinnas underliv f�rsvinner helt och vad det betyder att det f�rsvinner.

Det �r en t�rta som inte syns��p� bilden�- den d�ljs under. En osynlig.

Amerikanska soldater som just�n�mns��i artikeln, har i allra h�gsta grad gjort sig skyldiga

till �vergrepp�- p� just underliv.

Borde inte det dyka upp, �tminstone ocks�?

Det �r amerikanska soldater som� sett till att� Thailands kvinnor och flickor �v�ldtas och konsumeras �n idag.

Grunden till det las under Vietnamkriget, d�landet blev deras permissionsland nummer ett, p� bekv�mt avst�nd

fr�n krigets f�lt i Vietnam. �ver 100.000 soldater� beh�vde f�rses med� kvinnor�som�avslappningsmedel fr�n skr�ckfyllda�upplevelser.� Landets kvinnor r�ckte inte till s� det transporterades in unga flickor fr�n grannl�nderna

som boskap eller - �varf�r inte� - som t�rtkroppar.

Ledningen i landet�blev f�rst�s rikligt bel�nad av Amerikas f�rsvar f�r sin v�lvillighet att ordna�fram kroppar.

Man skar till det man beh�vde och idag fullf�ljer, bland andra, �ven svenska m�n denna t�rtunderlivskonsumtion.

Men - ingen t�rta bakas f�r dessa unga kvinnor och flickor, inget bl�dande underliv f�r synligg�ra detta etniska f�rtryck.

�Thailand, detta v�ldtagna land d�r kvinnor �r varor, skulle ensamt kunna vara anledningen� till att denna kvinnas

bl�dande t�rtunderliv�exponeras�f�r allm�n besk�dan, precis som sker �i barerna i Pattaya och p� andra st�llen i turistparadiset.

D�r som �ven svenska m�n konsumerar tredje v�rldens fattiga "underl�gsna"��kvinnor.

En rasism och exotism �om sker �ppet och alla vet om det.� �ND� f�rsvinner det nu.

Och f�r att bli �nnu tydligare; svenska� FN-soldater i Kongo p� 60-talet konsumerade� just negresser. D�r beh�vs� inte ens� t�rtkvinnokroppen �omvandlas till n�gon �annan etnicitet, d� r�cker det med Afrikas�svarta kvinnokropp.

Och det�beh�vs inte ens amerikaner� -det r�cker med svenskar.

Under Balkankriget uppm�rksammades massv�ldt�kterna som alltid beg�s i konflikter och krig, som

en grym �f�ljd�och som en�konsekvens av m�ns r�tt till konsumtion av kvinnokroppar.

Men �steuropas fattiga �kvinnor lider �n idag av detta, d� de utg�r stommen av de som konsumeras� i

Europas bordeller. Som i Tyskland eller Nederl�nderna. �ven d�r av svenska m�n.

Att artikeln fullst�ndigt bortser fr�n denna verklighet �r ett tecken s� gott som n�got p� det man inte talar om.

Det �r inte rasism, f�r det�talas det om �ppet.�

Varf�r �r det en kvinna? Varf�r inte en man?

Varf�r fortplantas bilden av kvinnokroppen som en�fond��f�r annat, �genom �rhundraden fram till idag?

F�r att det��r�normaliserad sexism och exotism:

Det �r alla �de miljontals underliv som konsumerats och som fortfarande konsumeras i det etniska

och k�nsm�ssiga f�rtrycket.

Baksidan av 30 grader i februari.

S� detta bl�dande underliv med det skr�ckfyllda utrycket i ansiktet, �r mer �n n�got annat en� p�minnelse om de

v�ldt�kter �som beg�tts av alla fr�mmande makter och �verl�gsna grupper �som uppr�tth�lls �n�idag.

Och som f�r p�g�.

F�r de f�r inte ens vara med som en ingrediens i debatten om denna t�rta.

Konstn�rlig sexism igen

Wed, 18 Apr 2012 14:15:00 +0200

En konstn�r har gjort en installation som f�rest�ller en t�rta utformad som en negress d�r inkr�met �r blodf�rgat.

I SvD, DN, DN, SR, AB

N�r man sk�r i underlivet p� kvinnan, s� skriker konstn�ren.

Kulturminister sk�r med ett leende i denna blodr�da massa under skriken.

Obehagligt av flera sk�l.

Men ocks� r�rigt f�r h�r r�rs olika skikt i v�rt samh�lle ihop.

Men allt ALLT kokar ner till en enda sak:

En sexististiskt verk.

K�n och ras brukar r�ras ihop.�Men det h�r ihop p� ett s� intrikat samh�lleligt plan att vi inte ens alltid ser det.

Afrosvenskarnas f�rening protesterar mot rasism. Men d� missar dom en sak.

F�r konstn�ren, sj�lv afrosvensk, reagerar med det vanliga: "Skulle jag vara �rasistisk?"

S� sitter dom d�r och st�ngas och missar m�let.

Att det �r sexism.

Hiphopen brukar anv�ndas sig av samma medel, sexualiserade svarta kvinnokroppar i rad.

Ingen afrovensk eller annan f�rening av samma slag protesterar mot det.

Men det �r precis samma sak som med den h�r t�rtan.

Svarta kvinnokroppar, som konsumeras av b�de svarta och vita m�n.

Som n�got sj�lvklart men� precis samma f�reteelse i grunden.

F�r en tid sedan kom en debatt om sexism i operav�rlden ig�ng som fortfarande �r levande och �

f�rhoppningsvis kan leda till en f�rb�ttring i den konstformen.

Det b�rjade med att en kulturrecensent uttalade sig om en operaf�rest�llning och fortsatte med�ett grovt.

sexistiskt p�hopp p� facebook av dramaturgen och andra m�n. �Expressens�recensent�om detta h�r.

Den aktuella dramaturgen �r allts� homosexuell.

Han f�rvarade sig d� mot sexistanklagelserna med att han var homosexuell, hur kan han vara sexistisk?

Hans svar i Expressen h�r.

Ett tidigare inl�gg behandlade detta h�r.

Men det ger inget frikort, tv�rtom, som framf�rts flera g�nger i debatten s� anv�nder en

del av homosex-r�relsen kvinnokroppen som ett redskap f�r att uttrycka sin sexualitet.

Kvinnokroppen objektifieras allts� dubbelt.

Bj�rn Wiman, kr�nik�r i DN tog upp detta.

�ven i det h�r fallet med den nakna kvinnokroppen som bl�der kommer den h�r aspekten in.

Det har helts gl�mts bort i sammanhanget.

Se en delvis klarg�rande debattartikel h�r.

Det �r bara att dra parallellerna till operav�rldens diskussion f�r att se att �ven i detta

konstutryck anv�nder den homosexuella konstn�ren kvinnokroppen som ett redskap.

Kvinnokroppen, naken, bl�dande, �r bara en rolig sak.

Han g�r d� b�de i �hiphopens och operav�rldens fotsp�r.

Men det h�r �r k�nsligt - f� verkar v�ga ta upp det annat �n i operav�rlden d�.

Det g�ller att f�rst� vad det �r som h�nder nu n�r allt r�rs ihop och f�renklas;

Att det handlar om sexism. Ren illande �blodr�d sexism.

B�de fr�n en afrosvensk man och en homosexuell man. Samtidigt.

Men�det handlar��om att kvinnokroppen �r ett redskap.

Detta borde en minister hinna uppfatta f�r att man ska k�nna f�rtroende�f�r denne.

Men f� som skrivit om detta och greppar vad det egentligen handlar om.

Ras OCH k�n d�r kvinnokroppen alltid, som vanligt,��alltid drar kortaste str�et.

All bevisning l�ggs p� ett barn - igen. Utdrag fr�n domen

Tue, 17 Apr 2012 14:31:00 +0200

Bor�s tingsr�tt har friat de vuxna i m�let som handlar om �andeutdrivningen p� en flicka, som �terges i� DN�, SvD , GP.

/Till�gg 23.4 Domen �verklagas�GP�DN/

R�tten anser att den enda bevisningen som finns �r flickan.

De l�gger ocks�, som vanligt �r i svenska domstolar all bevisning p� ett barn.

Barnet f�r ensamt uppb�ra allt ansvar f�r att svenskt r�ttsv�sende ska skipa r�ttvisa.

I ett tidigare inl�gg om en 14 �rig serbisk flicka valde r�tten samma utg�ngspunkt. �Inl�gg med dom se h�r

I ett annat �tal d�r tv� barn, syskon,� utsatts f�r �vergrepp s� r�ckte det inte ens med tv� barns�ber�ttelser

eftersom� det ans�gs bla som en nackdel att syskonen talat med varandra om �vergreppen. Inl�gg med dom se h�r.

Det k�nns som att man �kan konstatera att n�r r�tten har den utg�ngspunkten att ett barn ensam ska ta hela

�bevisb�rdan s� letar de ocks� s�rskilt noga efter f�r g�rningsm�nnen f�rmildrande omst�ndigheter.

En formulering som �terges i media �r f�ljande:

Tingsr�tten vill �ven avslutningsvis i detta fastsl� att det inte torde vara straffbart att

upptr�da p� ett kr�nkande eller otrevligt s�tt gentemot ett barn i familjen

Varf�r skriver r�tten s� h�r? Vad vill man ha sagt egentligen med det?

I domen fr�n TR st�r ocks� f�ljande :

Av f�rh�ren med henne framg�r ocks� att hon, i vart fall sedan flytten till

familjehemmet, p� internet letat upp och tittat p� videoinspelningar (You Tube) fr�n

olika religi�sa sammankomster och, troligen, andeutdrivningar. Det framst�r som

oklart i vilken utstr�ckning detta eventuellt p�verkat hennes ber�ttelser men bara

f�rekomsten av detta faktum g�r att en viss f�rsiktighet m�ste iakttas n�r det g�ller

att bed�ma hennes trov�rdighet.

Man anser allts� att dels ska en ton�ring idag inte g�ra som andra ton�ringar, spendera tid p� n�tet.

dels att flickans s�tt att s�ka information l�ggs henne till last.

Att ett barn som utsatts f�r n�gon typ av �vergrepp f�rs�ker f�grepp, f�rst�else och bekr�ftelse

om vad som h�nt �r inget� konstigt eller avvikande.

Ett �vergrepp beh�ver bearbetas av ett barn p� olika s�tt. Det �r snarare� normalt.

Ett s�tt �r att s�ka information om just det barnet utsatts f�r. Det��r inget m�rkligt i sig.

Men r�tten V�LJER att l�gga det till last f�r barnet.

Det �r en v�rdering som grundar sig p� okunskap om barn som uts�tts f�r �vergrepp.

Barn ringer till BRIS f�r att de vill ha� hj�lp att f�rst�.

Inte f�r att de ska f� id�er som de sedan illvilligt vill sprida.

I domslutet st�r ocks�:

En annan sak som p�verkar detta �r att hon inte

ber�ttat om h�ndelserna f�rr�n ganska l�ng tid efter det att dessa skall ha intr�ffat.

Att det dr�jer innan ett barn k�nner sig tryggt nog att ber�tta �r inget konstigt alls.

Det kan dr�ja 30 �r i vissa fall, vissa ber�ttar aldrig.

Det har inget med sanningshalten att g�ra.��

R�tten gl�mmer �terigen att det �r ett barn det handlar om.

Vidare:

N�r det g�ller minder�riga torde dessa i allm�nhet f�lja

sina f�r�ldrars val av religion eller religionsut�vning utan att detta kan anses som

ett straffbart ut�vande av makt eller tv�ng gentemot den minder�rige.

H�r handlar det om andeutdrivning av ett barn.

Vad menar r�tten?

�r det ok att anse att vuxna �r besatta? Att ut�va v�ld och f�rtryck?

�r det d� ok att g�ra det mot barn?

Det h�r resonemanget beh�ver utr�nas mer �n i en domstol.

Det kan upplevas som skr�mmande att en svensk domstol anser att exorcism �r att ut�va��

religionsfrihet�gentemot ett barn.

Det �r just s�dan h�r grumliga resonemang som skapar olika typer av�mots�ttningar� i ett samh�lle.

Det h�r kan�komma att bli problem fram�ver.

R�tten reder inte ut detta st�llningstagande p� ett f�rtroendefullt s�tt.

R�tten�sp�der d�remot �p� med en brasklapp, som snarare f�rvirrar mer:

Det kan ocks� erinras om att ut�vandet av olika former av andeutdrivning eller

exorcism inte torde vara s�llsynt varken inom frikyrkor�relsen i Sverige eller inom

den katolska kyrkan internationellt.

Om barnet skriver r�tten:

Hennes ber�ttelser har varit spontana, mycket inlevelserika

och i huvudsak likartade.

Och:

I huvudsak finner tingsr�tten dock att /barnet/ l�mnat en trov�rdig

ber�ttelse. Hon har emellertid inte f�r n�gon ber�ttat om det hon skulle ha varit

utsatt f�r och inte heller har s�dant iakttagits av n�gon utomst�ende

�

�terigen m�ste TR betona att ett barns sv�righeter att tala om en omskakande upplevelse i en

familj� ska l�ggas barnet till last.

Inte de h�ndelser hon har varit med om och att dessa kan vara traumatiserande�i sig.

Flickan har ocks� g�tt ner i vikt som en f�ljd av att hon inte f�tt mat pga av sin "besatthet".

Det skriver r�tten f�ljande om:

...framg�r ocks� att�/barnet/�under denna tid i vart fall inte haft ett f�r l�gt

BMI utan inledningsvis varit �verviktig.

Detta skulle� kunnat ses som ett indicie p� att det flickan ber�ttar �r sant.

Ist�llet v�ljer r�tten att bortf�rklara det med att det �r normalt och hon var ju �verviktig.

Klart att hon vill banta, verkar r�tten tro.

Bor�s tingsr�tt�s�ker snarare �i denna dom efter� f�r g�rningspersonerna f�rmildrande omst�ndigheter �n att

verkligen g� till botten med vad som h�nt.

De v�ljer ist�llet f�r att se samband och��orsak - verkan, �att se olika h�ndelser��isolerat fr�n varandra.

Det h�r domslutet f�ljer tyv�rr samma m�nster som tidigare: man l�gger stort ansvar p� ett barn,

man har d�lig barnkunskap, man tolkar h�ndelser som enskilda�ist�llet�f�r sammanlagda.

Framf�r allt f�rst�r man inte hur ett barn�kan vara i �beroendest�llning �ven efter att �vergreppen avslutats.

D� hj�lper det allts� �inte ens att hon anses trov�rdig n�r hon v�l ber�ttar.

Det �r tr�kigt att barn har s� lite r�tt att bli h�rda som barn och inte som sm� vuxna i svenskt r�ttsv�sende.

Domens m�lnr:

B 212-12

Breiviks d�d - krig mot b�de k�n och religion

Mon, 16 Apr 2012 13:12:00 +0200

R�tteg�ngen mot Breivik har inletts.� H�r i DN�, GP ,� SvD , SR , SvD .��

I media visas bilder n�r Brevik gr�ter av r�relse �ver�sitt �eget manifest.

R�tteg�ngen inleddes� med att Breivik ville yttra sig. Han ans�g att r�tten var politisk.

Det han anf�rde d� att�r�ttens ordf�rande�var v�n till� Gro Harlem Brundtlands syster.

Gro Harlem Brundtland var�Norges f�rsta kvinnliga statsminister och den f�rsta kvinnliga i Norden �verhuvudtaget.

Hon regerade under en tio�rs period och hon satte j�mst�lldhet p� kartan�i landets politik och hon var�

och �r en f�rebild f�r kvinnor och �ven� f�r flickor.

Hon visade att kvinnor kunde leda ett land och g�ra det med styrka och �vertygelse.

Hon har sedan dess haft en rad internationella uppdrag.

Gro Harlem Brundtland var Breiviks fr�msta m�l p� Ut�ya. Han blev f�rsenad p� grund av trafiken s�

hon hann l�mna �n.

Slumpen styrde.

Brevik visade med denna markering i r�tten idag tydligt sin ideologi.

Breiviks fiender �r m�ngkulturen, "�kulturmarxism" och feminism.

Han anser att j�mst�lldhet f�rsvagar mannen.

Hans �vertygelse �r� att kvinnors ut�kade r�ttigheter har skett p� mannens bekostnad. Det �r ett nollsummespel i hans v�rld.

Mannen har f�rsvagats och kvinnan har f�tt f�r mycket makt.

Samma �sikter r�der p� n�tet, b�de i bloggar och� tex i medias kommentarsf�lt�.

M�nnen i�dessa elektroniska f�lt �anser att mannen �r ett offer f�r kvinnors maktbeg�r, de avskyr feminism mest av allt.

Dessa m�n anser att kvinnor �r sj�lvcentrerade, bortsk�mda, tar �ver m�ns jobb, tar �ver i familjen, �r hj�rntv�ttade till att tro att det �r j�mst�llda med mannen, att de �r lika mkt v�rda som m�n.

De har sv�rt med att kvinnor har s� mycket makt. De skyller p� TV, media, staten, institutioner.

De avskyr feminism och vill ha traditionella k�nsroller.

Alla som f�respr�kar j�mst�lldhet �r feminazister.

De anser sig inte avsky kvinnor, bara v�stv�rldens kvinnor.

De anser , likt Breivik, att j�mst�lldhet sker p� mannens bekostnad. Ett nollsummespel som sagt.

Brevik ans�g att kvinnor fr�n tredje v�rlden, eller fr�n fattigare l�nder �r ok att importera f�r v�stv�rldens riktiga m�n.

F�r dessa kvinnor �r inte f�rst�rda av feminazism.

De �r inte kulturb�rare fr�n sitt land, sitt ursprung, de �r bara lydiga kvinnor. Riktiga kvinnor. Sanna kvinnor.

Att se kvinnor som likv�rdig partner i �ktenskap och familj �r f�r dessa m�n p� n�tet som att f�rlora kontrollen.

De vill vara familjens �verhuvud och familjef�rs�rjaren.

De uttrycker tvivel, ibland till och med �ngest, �ver vad de kan bidra med och vad de kan ge en kvinna som redan

har allt och i deras �gon har kvinnan nu makten.

De ser sig sj�lva som offer f�r denna kvinnliga� makt, enligt dem.

I verkligheten �terst�r mycket innan j�mst�lldhet r�der.

Men tredje v�rldens kvinnor �r ok, f�r de f�r dessa m�n att k�nna sig manliga.

Terrord�den i Norge �handlar lika mycket� om k�n som religion.

Breivik h�ller �inte bara feminister utan hela v�stv�rldens kvinnor ansvariga f�r islams p�st�dda �vertagande.

V�rt att komma ih�g �i medias elektroniska f�lt.

"Den europeiska civilisationens �de vilar ytterst p� de europeiska m�nnens handfasta motst�nd mot den politiska korrekta feminismen.”

Ur Anders Behring Breiviks manifest.

Vardagssexism och Operans axelryckning

Tue, 03 Apr 2012 12:12:00 +0200

En historia p� G�teborgsoperan rullas upp som har sitt ursprung i en facebookkommunikation.

Bakgrunden �r� �tergivet i h�r i GP.

I fredagens Expressen skrev opera�kritikern Gunilla Brodrej p� kultursidorna om operasexismen och att hon blivit p�hoppad p� Facebook.

Hon n�mner bland andra Operans dramaturg, G�ran Gademan, och en solist i ensemblen, och tidskriften Operas chefredakt�r S�ren Tranberg, som delaktiga i n�tdiskussionen. S� h�r refererades samtalet i Facebookstr�den:

NN: ”Tror att hon beh�ver ett rej�lt kylsk�psknull”.

G�ran Gademan: ”D�r satte du fingret p� den �mma punkten, NN”.

Operas�ngare: ”Hon har nog f�tt f�r lite …”

S�ren Tranberg: ”�mma punkten: Kylsk�pshandtaget, eller...”

G�ran Gademan: ”hahaha”.

Vuxna m�ns konversation - b�st att f�rtydliga.

Vuxna m�n fr�n operav�rlden.

Det har har lett till f�rvecklingar.

GP:s �kulturskribent skriver f�ljande

Problemet �r uppenbarligen inte kommentarerna i sig och den m�nniskosyn de speglar utan att rollerna sammanblandats, att den unkna synen blottats f�r en offentlighet.
I sj�lva verket �r det precis tv�rtom.

Det faktum att rollerna sammanblandats, att dessa kommentarer spreds till omv�rlden �r utm�rkt. Det tvingar G�teborgsoperans ledning att ta itu med ett problem som tvekl�st finns. Det intr�ffade m�ste bli startskottet f�r en bredare och djupare diskussion inom G�teborgsoperan. En diskussion som inte i f�rsta hand handlar om sociala medier, utan om grundl�ggande v�rderingar. Att det finns en del att arbeta med torde vara st�llt utom allt rimligt tvivel.

Och kommunalr�det Jan Hallberg, tillika vice ordf�rande i styrelsen f�r Operan, uttalar sig i f�ljande artikel.

Men:

G�teborgsoperan l�gger locket p� efter n�gra pliktskyldiga floskler.

.....h�ller Operan ocks� p� att arbeta med en policy f�r sociala medier.

– Sj�lvklart ska det finnas en respekt f�r yttrandefriheten, men man m�ste ocks� veta var gr�nsen g�r f�r vad som f�r s�gas.

Sammanfattningsvis s�ger sig /Operans ledningsgrupp/se allvarligt p� h�ndelsen. Den menar att Gademan brustit i omd�me och beklagar att han som medarbetare vid Operan agerat p� ett s�tt som kan uppfattas som kr�nkande.

P�f�ljden f�r det sexistiska p�hoppet p� Gademans Facebooktr�d blir en erinran.

�

Vad det inneb�r �r oklart. I pressmeddelandet skriver operachefen Lise-Lotte Axelsson:

– Medarbetaren har fortsatt f�rtroende i sin yrkesroll p� G�teborgsoperan trots det intr�ffade.

Jaha.

S� �r det alltid; synd att det kunde �UPPFATTAS som kr�nkande,� inte att det�VAR kr�nkande.

S� l�gger Operan skulden p�den utsatte�och skyddar sin dramaturg.

K�nns det igen?

N�r det handlar om djupt sittande v�rderingar som kom upp till ytan.

Borde inte Operans ledningsgrupp var tacksam ist�llet att deras dramaturg visar sitt r�tta ansikte ?

Precis som GP:s skribent p�pekade?

En genusvetare intervjuas i en av artiklarna.

Genusvetaren Lisa Lind�n arbetar med j�mst�lldhetsfr�gor och har studerat teater- och operarepertoar ur k�nsperspektiv. Mellan 2004-2011 s�g hon 40 f�rest�llningar. En av uppdragsgivarna var G�teborgsoperan.

Lisa Lind�n s�ger att det utifr�n p�g�ende debatt inte �r mycket som har f�r�ndrats n�r det g�ller skildringar av sexualitet:

- Just p� Operan var ett �terkommande drag i analysen att det var vanligt med en r�, manlig sexualitet d�r det f�rekom mycket sexualiserat v�ld mot kvinnor, ofta f�r att uttrycka en st�mning i f�rest�llningen. Kvinnor framst�lldes ofta som subjekt i form av prostituerade.

G�teborgsoperan har staten pumpat in miljoner i och G�teborgs kommun har bidragit s�v�l som l�net till verksamheten.

Ska allm�nna medel g� till att en verksamhet som har medarbetare�med en kvinnosyn som objektifierar halva Sveriges befolkning? �r det ok?

Till en verksamhet som skyddar och upph�jer konstn�rliga ledare s�v�l som enskilda medarbetare som har v�rderingar som en flashbackmobb?

Hur ska de kunna spegla en komplex verklighet? Och kvinnors del i� den? Glada prostituerade? M�n som tar f�r sig?

Detta visar att vardagssexism �r utbredd �verallt.

Ingen verksamhet �r skonad.

Den finns hos medel�lders it-n�rdar, hos fotbollspelare, l�rare, regiss�rer, operas�ngare, lastbilschauff�rer, direkt�rer, poliser, ledningsgrupper�, hos chalmersprofessorer som nyligen uppdagades h�r och h�r , osv.

Och att de som �r sexistiska beskyddas. De �r missf�rst�dda, har utsatts f�r komplott, menade inget illa osv.

Vad �r det som g�r att Operans dramaturg s� �sj�lvklart uppmuntrar att en kvinna beh�ver ett knull?

Och att en chefredakt�r, tidigare s�ngare vid samma opera,�nu en som ska spegla operav�rlden, �g�r samma sak.

Br�der emellan?

Finns det n�got som f�renar s� som lite "hederligt kvinnof�rakt"?

�Som ett objektifierande av kvinnan som ett sexualobjekt?

D�r tar alla br�der sig i hand �ver alla yrkesgr�nser , �ver alla nationsgr�nser, �ver alla �religionsgr�nser, �ver alla etniska gr�nser. D�r finns inga gr�nser.

S� G�teborgsoperan tar l�tt p� det.

Det �r ju bara lite vanligt kvinnof�rakt, inget som ruckar p� f�rtroendet. "Vi ser �ver rutinerna p� sociala medier".

Men h�r kvinnosynen b�r operans dramaturg med sig �verallt, i varje m�te med en kvinna, i varje�upps�ttning, hur en kvinna ska framst�llas, hur hon ska betraktas , hur hon ska titta och bli betittitad.

Hur kvinnan ska vara�ett�ting�eller en m�nniska.

Det�h�r �r �kultur som skapar och vidmakth�ller urgamla �strukturer. De patriarkala strukturerna. Ist�llet f�r motsatsen.

Juridisk drift leder till fr�nvaro av r�ttsv�sende

Sun, 01 Apr 2012 11:11:00 +0200

I GP skriver �klagare Thomas Ahlstrand en debattartikel d�r han pekar p� en utveckling som skett i domstolarna under senare �r.

I fyra punkter visar Ahlstrand vad som har h�nt.

Fyra id�er ligger bakom

Det beror p� fyra id�er som, utan lagstiftning eller egentlig debatt, f�tt fotf�ste bland inflytelserika jurister.

�

-Den f�rsta id�n �r tanken att domstolarna ska inte s�ka sanningen, bara det som �r bevisat. En i sig sund tanke som till �verdrift leder till id�n om r�tteg�ngar som spel, som t�vlingar, som teater.

�

-Den andra tanken, som �r en �verdriven misstolkning av en princip fr�n Europadomstolen f�r m�nskliga r�ttigheter, �r att det spelar ingen roll vad den misst�nkte s�ger, om han ljuger eller ljugit, eller bara tigit sig i genom en polisutredning och r�tteg�ng; det �r vad han s�ger sista g�ngen, i r�tteg�ngen n�r han vet vad alla andra har sagt och k�nner till all bevisning som finns, som r�knas.

�

-Den tredje tanken �r att det spelar ingen roll hur m�nga bevis f�r en misst�nkts skuld som finns; de f�r inte v�gas samman till ett helt.

�

-Den fj�rde id�n �r att �klagaren inte bara har bevisb�rdan f�r vad som h�nt i yttre mening, utan �ven vad som h�nt inne i den misst�nkte personens huvud.

Meningen allra f�rst �r intressant och avg�rande f�r vad som tas upp i de fyra punkterna

"Det beror p� fyra id�er som, utan lagstiftning eller egentlig debatt, f�tt fotf�ste bland inflytelserika jurister"

Det h�r visar p� den juridiska drift som p�g�r, som man st�ndigt m�ste uppm�rksamma.

En juridisk drift �r allts� att en lagtext under �rens�g�ng kommer att, utan att texten �ndras, f� en annan inneb�rd �n den ursprungligen skulle ha. Eller att domstolar v�ljer att tolka lagen p� ett annat s�tt �n vad som var t�nkt, som vid inf�randet av kvinnofridslagstiftningen, inl�gg �om hur domstolar hanterar denna lag h�r. �( J�mf�r uttrycket��genetisk drift, allts� en slumpm�ssig f�rst�rkning av vissa egenskaper.)

Den h�r juridiska driften�sker utan att det kommer upp till allm�n k�nnedom, det bara sker�i �"v�ggarna."

Domare�l�ter sig p�verkas av en sorts allm�n inst�llning kollegor emellan utan att ta st�llning sj�lva till om det �r r�tt eller inte.

Det �r i s�dana h�r l�gen det �r oerh�rt viktigt att inte ha f�r konforma grupper.

Ju mer lik en grupp �r i desto st�rre risk att s�dant h�r h�nder.

Finns� det dessutom en egen v�rdering som underst�djer denna drift, s� �r det desto enklare att falla f�r den.

Flera uppm�rksammade domar den senaste tiden har varit tydligt p�verkade av b�de v�rderingar och en sorts��verdriven nit - som en�utg�ngspunkt - att fria den��talade.

Ett exempel p� det �r en �dom som kom ifr�n Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge f�rra veckan, som �friade en man som f�llts i tingsr�tten f�r bl a barnv�ldt�kt.

Vad skrev d� HR? H�r f�ljer��fem utav de argumentationer och slutsatser som HR skriver i sin dom och reflektioner �ver dessa.

HR skriver att barnen inte reagerat p� det s�tt som�� barn som uts�tts f�r �vergrepp ska.

Samtidigt kan konstateras att de uppgifter hon

sammantaget l�mnat om denna h�ndelse inte inneb�r att de sexuella handlingarna har

beskrivits s�rskilt detaljerat. Hon har inte heller ber�ttat om n�gra egna reaktioner eller

intryck som g�r att ber�ttelsen i det h�nseendet kan beskrivas som s�rskilt levande.

D�remot saknas �ven h�r i stor utstr�ckning detaljer om de sexuella handlingarna, b�de vad g�ller hur dessa g�tt till och inte�� minst hur m�ls�gande A upplevt saken av dem har heller, enligt vad som framkommit, visat n�gra k�nslom�ssiga reaktioner inf�r …/

Barnen beter sig uppenbarligen inte som domarna har f�rv�ntat sig och d� �r det barnen som ska anpassa sig till det och inte tv�rtom.

�

�2.

HR anser ocks� att barnet /en haft en avsikt att avsluta sin mammans f�rh�llande med den misst�nkte mannen och att det

varit ett sk�l till att de hittat p�.

M�ls�gandena f�refaller inte ha varit n�jda med att

deras moder valt att forts�tta f�rh�llandet med honom, t.ex. n�r han kom tillbaka fr�n

behandlingen.

Med detta vill HR allts� tala om att barnen skulle varit b�de ber�knande och planerande nog att kunna

anv�nda ”v�ldt�ktsvapnet” i sina planer. Med andra ord att deras ber�ttelse skulle tyda p� en f�rslagenhet snarare �n att de utsatts f�r �vergrepp.

HR skriver vidare att det �r negativt att� flickorna talat med varandra och med kamrater om det intr�ffade.

V�rdet av detta hade emellertid varit st�rre

om det hade r�rt sig om tv� m�ls�gande som inte hade talat med varandra och �ven i

�vrigt kunde anses vara oberoende av varandra. I detta fall framg�r det av m�ls�gandenas

ber�ttelser att de tv� hade talat med varandra och det redan innan m�ls�gande B

talade med sin mamma

Barnen �r syskon och -�barn. Skulle de inte f� tala med varandra? Hur verklighetsf�rankrat �r HR:s resonemang h�r egentligen?

Ska det ligga barn i fatet att de �r syskon?�Tydligen anser �domarna i HR det.

HR skriver vidare:

�I f�revarande m�l finns det ingen h�ndelse som n�gon av de tv� m�ls�gandena har

kunnat ange n�gon mer exakt tidpunkt f�r. ………. Detta �r s�ledes ett exempel d�r en mer exakt tidsangivelse

hade gjort det m�jligt att kontrollera uppgifternas riktighet gentemot yttre f�rh�llanden.

Barn har andra tidsperspektiv, det verkar HR� inte �gna en tanke �t. Det �r knappast n�got ovanligt att barn har sv�rt att ange exakt n�r �vergrepp sker.� Ska inte en�domstol��ha�b�ttre kunskap ��n s� �n�r det g�ller �vergrepp p� barn?

Dessutom �gnar sig HR �t ett upph�vande av trov�rdigheten hos detta syskonpar genom att en annan flicka i

deras n�rhet verkar ha hittat p� �vergrepp, enligt HR.

Efter kontroll gjorde �klagaren bed�mningen

att m�ls�gande C:s uppgifter inte kunde st�mma och att hennes p�st�enden om

sexuella �vergrepp s�ledes inte var riktiga. Detta inneb�r givetvis inte att �ven m�ls�gande

A och B beh�ver ha l�mnat oriktiga uppgifter. D�remot inneb�r det att en person

– som s�rskilt m�ls�gande A k�nner v�l, som �r ungef�r j�mn�rig med m�ls�gande A

och B och som de uppenbarligen har diskuterat sexuella �vergrepp med – har varit

kapabel att l�mnat oriktiga p�st�enden om sexuella �vergrepp.

L�ngre fram i domen i domsk�len �terkommer detta:

Vid bed�mningen av om de enskilda uppgifterna �r korrekta m�ste v�gas in att en n�gorlunda j�mn�rig bekant till dem,

som de umg�tts och samtalat med, har l�mnat uppgifter om sexuella �vergrepp som vid en n�rmare granskning

visat sig vara oriktiga och p�hittade.

Trots att de skriver att det inte ska ha betydelse, v�ljer HR sj�lva att �terkomma till det i domsk�len som n�got som

har en� avg�rande betydelse f�r utfallet.

Den h�r domen �r skriven p� ett s�tt som visar p� d�lig kunskap om barns reaktioner p� �vergrepp .

Detta b�de n�r det g�ller hur barn ber�ttar, hur de beter sig och vilka syften som HR v�ljer att anse att s� unga barn

kan ha med att ber�tta om �vergrepp.� Domen har m�lnr. B 430-12

Domen s�ger n�got om b�de v�rderingar och juridisk drift eftersom den g�r att�se i ett sammanhang med andra liknande domar.

Det finns en rad m�rkliga domar sista tiden som g�r att de h�r i�fyra punkterna i debattartikeln borde v�cka till

�besinning �ver vad som h�ller p� att h�nda.

Och det� �r inte endast n�r det g�ller �vergrepp p� barn utan �verhuvudtaget. Men barn lider dubbelt utav�de h�r h�r kraven eftersom domstolsv�sendet i� s� h�g utstr�ckning� �r en domstol f�r starka m�nniskor.

Oftast synonymt med vuxna och m�n.

N�gra fall har tagits upp h�r i �tidigare inl�gg:

Den friande v�ldt�ktsdomen mot en flicka med aspbergers och det sv�rbegripliga resonemang r�tten f�rde i det fallet.

De tv� m�nnen som friades f�r m�nniskohandelsbrottet�d�r r�ttens �sikt var att det inte f�rel�g n�got maktf�rh�llande trots hot, tv�ng, utnyttjande av utsatt st�llning i annat land och kvinnornas bakgrundshistoria.

Den friande domen mot en familjeklan som utnyttjat ett barn.

Den skr�mande friande domen mot den handikappade flickan i Malm�.

Den friande domen i BDSMm�let, d�r m�ls�gandes ber�ttelse ignorerades �helt trots att det var misshandel.

R�tten valde att se misshandeln som frivillig, viket kan f� f�r�dande konsekvenser eftersom det i stort sett alltid �r ett enk�nat�begrepp, d�r unga kvinnor blir slagna och m�n sl�r, precis som i samh�llet i �vrigt,��vilket� -��terigen -�visas h�r.

Givetvis finns ocks� HD:s friande domar som s�tter en agenda som �r obehaglig f�r alla som r�kar befinna sig p� fel plats� som tex� domen�om samurajmannen, som ans�gs f�r berusad f�r att f�llas f�r f�rs�k till mord. Debattartikel om fallet.

Den domen skakar nog om de flesta. Pl�tsligt �r man inte s�ker p� att det �r mordf�rs�k att hugga en m�nniska till d�ds ens.

HD har som bekant �ven�en rad andra �m�rkliga friande domar i v�ldt�ktsm�l.

Sammantaget �r den h�r debattartikeln oerh�rt viktig.

Det kan inte vara meningen�att Sverige ska �ha �ett r�ttsv�sende som lever sitt eget liv vid sidan av samh�llet.

Om ett lands r�ttsv�sende inte �r till f�r att skydda medborgarna utan ist�llet v�ljer att genom �tolkningar av redan

fattade lagar skapa ett juridiskt extraterritoriellt land, s� har landet Sverige pl�tsligt inget r�ttsv�sende.

Och vad ska d� medborgare i ett s�dant land g�ra f�r att f� r�ttvisa?

Tystnaden om hatet och kvinnokroppen

Tue, 27 Mar 2012 16:23:00 +0200

/�ndrat inl�gg!*/

�

I DN skriver Maria Sveland en slutreplik om hatet mot feminism och j�mst�lldhet.

Hon fr�gar sig precis som f�rra g�ngen varf�r det �r en s�dan kompakt tystnad om hatet.

Hatet som syns p� n�tet, i bloggar, i n�tattacker mot kvinnor, det h�rs i radioprogram, det kommer fram i vad och hur som skrivs. Kvinnof�raktet och den n�dv�ndiga objektfieringen kvinnokroppen �r en bra mylla f�r det iskalla hatet som nu finns �ppet.

Den bok som Sveland och Wennstam gav ut om skilsm�ssa Happy, Happy m�tes med en

fullst�ndig hatstorm i kommentarsf�lt.

Den starka viljan viljan att kr�nka kvinnor som genomf�rt abort �r ocks� tydlig.

Eller hur man ser p� �mnet kvinnomisshandel.

D�dshoten mot SCUM,� med bloggare som urs�ktade Breviks antifeminiska handlingar eftersom

feministerna f�r skylla sig sj�lva.

D� m�rktes en tydlig skillnad i samh�llet:

Samh�llet reagerade�MOT urs�kter av Breiviks handlingar fr�n rasistiska antimuslimska grupper.

Men samh�llet reagerade INTE mot�att detsamma skedde med antifeministiska eller kvinnohatiska argument.

Trots att det sker en holocost i v�rlden vart fj�rde �r p g a m�ns v�ld mot kvinnor och att kvinnor och

flickor fortfarande s�ljs som varor runt om i v�rlden f�r m�ns behov.

Varken utrotningskrig mot kvinnor eller kvinnliga slavar �r f�rbjudet idag 2012.

S� hatet mot kvinnan i Sverige ��r en del av detta globala krig mot kvinnans v�rde.

Reaktionerna efter Brevik tydliggjorde detta.

Den h�r bloggen startades en g�ng som en reaktion mot det �ppna kvinnohat som skrevs i

medias kommentarsf�lt och som till�ts att skrivas.� Se mediakategorierna m m.

Kunde man skriva s� om n�gon annat grupp och komma undan med det i media?

�r inte det en tydlig signal om att Sveland har r�tt?

"En stor del av hatet mot feminismen som finns i v�rt samh�lle tror jag handlar om just detta. Antifeministerna vet n�mligen att ett r�ttvist samh�lle p� inga s�tt skulle likna det samh�lle vi har i dag. Ett r�ttvist samh�lle skulle inneb�ra en f�rskjutning av s�v�l makten som gamla sk�na privilegier. Kanske �r det denna r�dsla inf�r f�r�ndring som �ven den stora tysta massan upplever? En tystnad som faktiskt underst�djer hatet."

Det utbredda kvinnohatet och den enorma mansdominansen ni kommentering �r ett icke�mne.

Det finns alltid n�got annat som �r viktigare att ta upp.�

Ointresse och bortf�rklaringar allts�.

Tidigare har inte �ppnar artiklar �ppnats om v�ldt�kt f�r att de sp�rar ur.

Men nu n�gra �r senare �r det inget som helst hinder.

Nu till�ts "att sp�ra ur" som en normalitet.

Kvinnof�raktet och det rena kvinnohatet �r legio och en aff�rsid�.

Man t o m v�ljer att just �ppna de artiklar som ska appelera till kvinnohatare.

Man �ppnar inte s�dant som kan uppmuntra till homohat eller muslimhat men kvinnohat - det �r legitimt.

I media p�g�r en st�ndig exploatering av kvinnokroppen i alla artiklar, allt ska exemplifieras med kvinnokroppen.

En l�rdagsafton kan det se ut s� h�r �Noboytoy

�Det kan finnas��tv� anledningar att inte ta upp kvinnohatet.

1. Man delar de antifeministiska �sikterna men l�tsas inte om det.

2. Man tj�nar pengar p� att kvinnan �r ett objekt och d� kan man inte reagera mot kvinnohatet, f�r hur skulle det s� ut?
Och kvinnokroppen s�ljer.
D� skulle man ju f� sluta med mjukporren i bilds�ttningen och att sl�nga ut dessa lockbetenom kvinnor i prostituton, som v�ldtagits, eller om kvinnors kroppar. F�r det �r m�n som debatterar om kvinnor och kvinnors r�tt.
Inte kvinnor. Det vet media.

�S� kvinnokroppen s�ljs varje dag, och kvinnans v�rde , integritet och j�mlikhet sitter som en slempropp i halsen p� media Man harklar lite men hoppas att den ska f�rsvinna av sig sj�lv; diskussionen om det �kande kvinnohatet.

�Men det kommer det inte att g�ra.

Det �r f�r uppenbart n�r flickor rankas p� n�tet som lammk�tt, v�ldt�kts�talen blir f�rre, och hatet blossar mot en armh�la. Fr�n unga m�n fr�n �ldre m�n. Kvinnohatet l�per som en r�d tr�d genom broderskapets n�tgemenskap.
Och har gjort s� i �kande frenesi i ca 10 �r nu. Flashback har hj�lpt till, liksom den globala sexualiseringen av kroppen.
Tvserier, musik, v�ldsporr, f�rnedringsporr, ren tortyrporr, reklam, fr�nvaron av aktiv j�mst�lldhetspolitik, allt fullst�ndigt skriker ut att kvinnan �r en kropp.
Hur ska en kropp, ett objekt, en vara kunna vara j�mlik?
Hur ska hatet mot ett objekt kunna ses�som n�got�allvarligt?

Men fler och fler� hatas, hotas, tystas med odemokratiska medel,� mobbas och kr�nks.
Det �r ett hot mot demokratin och id�n om allas lika v�rde.
F�r det kan v�l ingen ta avst�nd fr�n - demokratins id�er?
Man b�rjar m�rka en yrvaken kvinnor�relse - fler och fler som b�rjar bli f�rbannade p� tystnaden i media,
bland debatt�rer, bland politiker. S� ta st�llning mot hatet.

*) N�gon anm�lde� tidigare inl�gg och DN web�valde att g� anm�laren till m�tes. Inl�gget �r d�rf�r "mildrat".

Ytterligare en dom som nedv�rderar brottsoffer, Till�gg: Dom

Mon, 26 Mar 2012 12:33:00 +0200

Nu har Hovr�tten i Sk�ne/Bleking gjort det igen.

Trollat bort brottsoffer.

DN, SvD skriver om det.

De har i en dom nedgraderat �talet i m�nniskohandel till grovt koppleri.

Och medhj�lp till m�nniskohandel till koppleri.

Av det urpsrungliga �talet d�r� kvinnor lurades s� valde domstolen att endast d�ma g�rningsm�nnen

f�r att, tja,� bara ha st�rt n�gon sorts allm�n ordning.

Bakgrunden ( se artikel i HD) ��r tv� kvinnor som lockades till Sverige f�r� jobb p� en nattklubb, d�r de visste att det kunde ��

f�rekomma att de skulle s�lja sexuella tj�nster.

V�l i Sverige f�rdes de till den ena �talades bostad� i Klippan och d�r s�ldes de utav m�nnen till andra m�n

och d�r de �talade tog hand om alla pengarna.

De �talade m�nnen�s�lde allts� varan kvinnokroppen till sexuell hantering�som en aff�rsid�.

En enda sexk�pande man togs i h�rvan, en 21-�ring.

Det positiva �r dock att �ven han st�lldes inf�r r�tta i tingsr�tten.

Kvinnorna gav sig iv�g och de uppm�rksammades av en vaken t�gv�rd som slog larm.

Det var sk�let till att de fick hj�lp och att m�nnen �verhuvudtaget kunde ��talas.

Kvinnorna visste inte sj�lva vad de skulle g�ra �t sina f�r�vare. Hur skulle de kunna g�ra det i ett fr�mmande land?

De som med allt sannolikhet l�rt sig att frukta polis och r�ttsv�sende.

Tingr�tten f�llde de b�da m�nnen f�r m�nniskohandel resp medhj�lp f�r m�nniskohandel.

S� l�ngt �r allt relativt bra, �ven om straffen tyv�rr l�g p� den nedre straffskalan.

F�r i m�nniskohandelsbrottet spelar det ingen roll att offren vet om att de ska s�lja �sig eller inte.

Och kvinnorna f�r vara brottsoffer - dom f�r helt enkelt uppgraderas till att bli brottsoffer.

F�rmodligen en enorm �en viktig upplevelse f�r dem. Och f�r v�rt samh�lle.

�nd� valde Hovr�tten att ogilla �talet f�r m�nnskohandel.

Varf�r ?

�r det inte uppenbart att m�nnen lurat hit kvinorna med falska f�respeglingar, utnyttjat deras utsatt bel�genhet �

och dessutom �lagt beslag p� alla pengar de f�tt p� att s�lja sig till fr�mmande m�n?

Men precis som i fallet med den 14-�riga f�rst�ndshandikappade flickan d�r hovr�tten friade �alla inblandade ( utom en� - 3 m�n!) s� v�ljer denna domstol att negligera skadan p� offren och att nedgradera v�rdet av �vergreppen i juridiskt avseende.

Den ena mannen �f�r bara 10 m�naders f�ngelse, han �r ute efter n�gra m�nader. �Eller med en g�ng, han kanske ska �anses ha suttit straffet av precis som i fallet i� med 14-�ringen. Se�tidigare inl�gg�och �ven h�r.

S� talar svensk domstol. Kvinnorna fick inte vara brottsoffer, det blev "a slap in the face" p� tv� utsatta kvinnor.

I hovr�tterna dominerar jurister och d� nedv�rderas allts� �kvinnorna.

F�r vad �r det f�r v�rderingar som denna hovr�tten �terigen ger utryck f�r i prostitutionsrelaterad brottslighet?

Ja , kan det vara n�got annat �n att kvinnor �r varor som kan hanteras av m�n f�r m�n.

M�jligen �r det lite st�rande f�r samh�llet.

Det �r en dom som heter duga i kvinnof�rakt.

Inl�gget kommer uppdateras med domen.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Uppdatering� med domen 26.3 kl 23.30

(I all hast)

M�l nr B 111-12

I m�let f�rekommer de tv� kvinnorna, A och B

Dessutom vittnar t�gv�rd D, som uppm�rksammade kvinnorna p� t�get.

De tv� m�nnen ben�mns X och Y

Utdrag ur domen �r bl�markerat.

F�rst ur TINGSR�TTSDOMEN

F�re Sverigeresan.

De fick uppgifter fr�n X att deras vistelse i l�genheten skulle bli tillf�llig

�Om prostitutionen:

�Tj�nsterna utf�rdes hos kunderna dit oftast X transporterade dem.

A och B har inte kunnat beskriva var de befunnit sig,

A och B har d�refter f�rts till en l�genhet med flera m�n som de sedan hade sexuellt umg�nge med.

�X tog hand om all betalning fr�n kunderna

Om skulden.

X... gjort en utr�kning p� hur mycket han anser att A och B �r skyldiga honom

�Samarbetet mellan m�nnen.

I samtal mellan X och Y har det framkommit uppgifter som visar p� att de har agerat tillsammans och i samf�rst�nd.

Kvinna A:s ber�ttelse:

A har sammanlagt g�tt �tta �r i skolan. Under ton�ren var det problem i

hemmet varf�r hon fick flytta till ett barnhem. N�r hon var omkring 18 �r gammal

�kte hon till Tyskland d�r hon prostituerade sig. Dock k�nde hon inte till att hon

skulle syssla med detta innan hon kom dit

�

Avsikten var att stanna i Sverige under en m�nad f�r att sedan

�terv�nda hem till Rum�nien med de pengar som de skulle ha tj�nat.

N�r de fr�gade om betalning fick de veta att detta skulle ordnas med X.

�

Hot�(framkom�vid telefonavlyssning)��

det pratas om att de skulle f�tt stryk s� att de aldrig mer skulle fr�ga om pengar,

d� �syftas A och B.

M�nnen har ocks� fotograferat kvinnorna, som en del i f�rs�ljningen men ocks� ett maktut�vande �

...nakenfotografierna p� A och B i f�runders�kningsprotokollet

�

Tv�ng

Vid ett tillf�lle l�ste X in dem i bilen utanf�r Bogdans bostad men de kunde ta sig ut ur den p�

egen hand.

Flykten

X kallade �ven dem f�r fula ord. P� onsdagen bad de om pengar

till biljetter s� att de kunde ta sig hem; vilket de inte fick. De k�nde sig ledsna och bedragna.

�

X �skickade ocks� ett meddelande om att de skulle h�lla k�ften f�r annars skulle de f� problem vilket de

uppfattade som ett hot. De var r�dda f�r att X kunde sl� eller s�lja dem.

�X ville ocks� k�ra dem n�gonstans men de v�gade inte f�lja med. De besl�t sig d� f�r att l�mna l�genheten.

�

T�gv�rden D:s vittnesm�l

En av kvinnorna som f�rst ville att hon skulle kontakta polisen �ndrade sig

sedan d� de k�nde r�dsla f�r polisen. Hon upplevde kvinnorna som nedst�mda och f�rtvivlade.

�Den �talade mannen X h�vdar att han erbj�d dem st�darbete men att kvinnorna hellre ville prostituera sig.

�Han erbj�d dem arbete inom st�dbranschen.

�Han kommer idag inte ih�g firmanamnet.

Eftersom de var prostituerade ville de inte syssla med st�dning.

�

Den �talade mannen Y ber�ttar f�ljande.

Y hade sex med B vid ett tillf�lle vilket skedde gratis

eftersom X stod f�r det … F�rst i efterhand f�rstod han att det r�rde sig om prostitution.

Men andra ord mots�ger �Y� sj�lv i sin utsaga.

Tingsr�ttens skuld resonemang �r f�rv�nande kunnigt och visar att de tydligt har greppat

m�nniskohandelsbrottet.� Ur domen - l�s och l�r:

M�nniskohandelsbrottet bygger p� tre rekvisit; att en handels�tg�rd vidtagits med

hj�lp av otillb�rliga medel i ett utnyttjandesyfte, till exempel att exploatera n�gon

f�r sexuella �ndam�l.

Handels�tg�rder kan vara rekrytering och transport av

m�nniskor. Att inhysa offren �r ocks� att anse som en handels�tg�rd.

Att g�rningsmannen genom otillb�rliga medel genomf�r en handels�tg�rd i

utnyttjandesyfte inneb�r att g�rningsmannen genom att uppr�tta eller utnyttja ett

maktf�rh�llande bem�strar offrets fria vilja och p� s� s�tt f�rm�r offret att

underkasta sig �tg�rden.

Vilseledande �r ett av de otillb�rliga medlen som

uttryckligen anges som ett otillb�rligt medel i m�nniskohandelsparagrafen.

��Ett exempel p� vilseledande �r att offret �r inf�rst�tt med att det r�r sig om prostitution

men blir lurad betr�ffande villkoren.

Det kr�vs allts� inte drastiska �tg�rder s�som att offret tvingas till en plats.

Ett annat otillb�rligt medel �r utnyttjande av n�gons utsatta bel�genhet,

�

�Ett exempel p� detta �r n�r offret lever under sv�ra

ekonomiska f�rh�llanden, �r s�rskilt skyddsl�s eller befinner sig i beroendest�llning

till g�rningsmannen.

�

Genom att g�rningsmannen skapar eller utnyttjar offrets

s�rbara situation har offret inte n�got annat reellt val �n att underkasta sig

utnyttjandet. M�nniskohandelsbrottet tar allts� sikte p� f�rfaranden d�r

g�rningsmannen bem�strar offrets fria och verkliga vilja. Det m�ste r�da ett

orsakssamband mellan de f�rfaranden genom vilka g�rningsmannen uppn�rmaktf�rh�llandet

och de handels�tg�rder som vidtas

�

�Sammanfattningsvis har X�och�Y skapat ett maktf�rh�llande som typiskt s�tt varit

�gnat att f�rs�tta A och B i en s�dan situation att de i slut�ndan skulle bli

exploaterade f�r sexuella �ndam�l, vilket de sedan utnyttjat.

�G�rningarna kan inte bed�mas som mindre grova.

�

HOVR�TTENS DOM.

HR v�ljer trots att det framkommit att X och �Y handlat ihop och �ven i samf�rst�nd utnyttjat kvinnorna sj�lva,

att tolka deras handlingar �tskilda.

Som hovr�tten tidigare redovisat �r det inte styrkt att Y varit inf�rst�dd� med det vilseledande

om ekonomiska f�rm�ner m.m. som f�regick m�ls�gandenas resa� till Sverige.

�

H�r kan man fr�ga sig vad HR menar.

Vad X ska d�mas f�r har inte pr�glats av f�rslagenhet och han kan, som hovr�tten nyss konstaterat, inte heller g�ras ansvarig f�r att koppleriet ska ha skett under m�nniskohandelsliknande former.

Kan inte X g�ras ansvarig f�r att brottet liknar m�nniskohandel, de g�rningar han sj�lv gjort sig skyldig till?

Men HR forts�tter i samma m�rkliga f�rl�tande stil.

�ven om utnyttjandet av m�ls�gandena i m�nsklig mening har varit h�nsynsl�st, vilket ligger i sj�lva koppleribrottets natur, har det inte innefattat ett h�nsynsl�st utnyttjande i den mening som avses

�

Med f�ljande resonemang v�ljer HR att helt bortse fr�n det vilseledande, den r�dsla, uppgivenhet, utsatthet, och beroendef�rh�llande som A och B k�nt och ist�llet utg�r de ifr�n att det r�der en j�mlik maktposition.

F�r att straffansvar f�r m�nniskohandel ska komma i fr�ga kr�vs n�mligen att det ska ha uppst�tt ett maktf�rh�llande mellan g�rningsman och offer och att g�rningsmannen, genom sina �tg�rder, bem�strar offrets fria och verkliga vilja.

�

HR visar �ven med f�ljande mening att de inte vet ens vad m�nniskohandelsbrottet inneb�r:

.../ inget / som ger st�d f�r att m�ls�gandena inte skulle ha haft n�got annat val �n att resa till Sverige.

�

Det har ingen betydelse om de rest frivilligt om de sedan� i Sverige utsatts f�r m�nniskohandelsbrottet.

En skr�mmande och uppenbar okunskap.

Som om HR vill urs�kta sin dom konstarar de att den ena kvinnan �faktiskt kunde engelska.

�Det b�r i det sammanhanget framh�llas �tminstone att m�ls�gande A trots allt m�ste ha talat och f�rst�tt en del engelska,

Varf�r v�ljer HR att s�rskilt n�mna detta? Menar HR att det skulle g�ra n�gon avsev�rd skillnad?��

Och h�r nedan��trollar HR i domen �bort alla skillnader i makt mellan

g�rningsm�nnen och de utsatta kvinnorna.

M�ls�gandena har s�ledes, �ven om de tvekl�st utnyttjats och

behandlats p� oacceptabelt s�tt, haft ett verkligt och godtagbart alternativ till att

underkasta sig g�rningsmannens vilja, n�mligen att ge sig i v�g,

Och med den h�r meningen f�rsvinner hela A:s bakgrund som barnhemsbarn och lurad till prostitution i Tyskland

och��ven �att A och B hotats, lurats,�fruktat f�r sina �liv och f�r att de skulle s�ljas som de varor de ans�gs vara:

Det har enligt hovr�ttens mening inte uppst�tt n�got s�dant maktf�rh�llande mellan

g�rningsman och offer

��

S� med ovanst�ende� meningen ordnar en svensk domstol s� att tv� unga rum�nska kvinnor har samma makt och

samma m�jligheter som svenska domare har i sina liv, �l�tt som en pl�tt.

Den sammanfattar tv� otroligt �tskilda v�rldar i samma r�ttssal.

D�r hj�lper nog ingen utbildning i m�nniskohandelsbrottet, d�r handlar det om brist p� inlevelsef�rm�ga.

Det kan man inte utbilda sig till.

�

HR v�ljer ocks� att tv� sina h�nder med f�ljande skrivning som tydligt visar att svenska domstolar har hittat p� en mellanv�g, s� de slipper d�ma f�r m�nniskohandelsbrottet genom att kalla det "m�nniskohandelsliknande".

�

Det koppleribrott X har gjort sig skyldig till har dock haft m�nniskohandelsliknande inslag och har inneburit ett

h�nsynsl�st utnyttjande av m�ls�gandena.

Brottet �r d�rf�r f�r hans del att bed�ma som grovt koppleri.

Detta ur dagens domslut fr�n Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge.

�

�S� till sist �r det bara att konstatera f�ljande:

Kvinnorna A och B, som inte fick vara brottsoffer enligt Hovr�ttens ledam�ter, f�r visserligen ett skadest�nd, �

( rej�lt s�nkt), och de f�r forts�tta sina liv utan att svenskt r�ttsv�sende har gett dem uppr�ttelse.

F�rre f�lls f�r v�ldt�kt och HD tv�r sina h�nder.

Sun, 25 Mar 2012 21:25:00 +0200

Antalet friande domar i v�ldt�ktsm�l har �kat.

B�de SvD, DN, GP skriver om ett examensarbete fr�n Stockholms universitet, d�r man har g�tt igenom

�alla 313 v�ldt�ktsdomar som avkunnades 2010 i n�gon av landets tingsr�tter och j�mf�rt dem med tingsr�ttens v�ldt�ktsdomar 2006.

Man fann d� att 22 procent friades 2006 j�mf�rt med 33 procent fyra �r senare.

/Till�gg 26.3 �ven i Studio ett diskuteras �mnet�+ �28.3 debattartikel i GP/

Det visar sig att tingsr�tterna ofta h�nvisar till v�ldt�ktsdomarna fr�n HD.

Det var v�l v�ntat att det skulle bli s� h�r.

Under tiden har allts� framf�r allt kvinnor och flickor offrats: g�rningsm�n sl�ppts fria och brottsoffer inte f�tt n�gon �uppr�ttelse . Och d� ska man ha i �tanke att det �r m�nga som inte ens anm�ler, men utav de som anm�ler,

s� l�ggs de flesta utredningar ner och utav de som �nd� utreds g�r f� till �tal. Och nu frias allts� 1 av tre i r�tten.

Ett n�ls�ga, som nu krympt ytterligare.

Det �r en skam f�r Sverige �att m�nniskors r�ttvisa offras med r�ttsv�sendets h�gsta instans�goda minne.

�r 2009 kom��tv� uppm�rksammade friande v�ldt�ktsdomar fr�n HD.

Enligt Johan Munck, H�gsta domstolens d�varande ordf�rande, skulle inte dessa domar f� n�gon prejudicerade effekt alls.
Det var inte alls s� man skulle se dem.

Hur kan ett Justitier�d i HD uttala n�got s� dumt?

Domarna var en klar signal om att nu j�drar ska vi se till att det minnsann inte r�cker med att brottsoffrets ber�ttelse �r mer trov�rdig �n g�rningsmannen. Ju h�jer vi ribban, drar �t tumskruvarna . P� brottsoffret.

F�r brottsoffret �r fortfarande �r den som utan problem �nnu 2012 , f�r nagelfaras in i minsta detalj r�rande

tidigare sexuella erfarenheter och preferenser.

Till och ned barn drabbas. Och drabbas skoningl�st som Barnombudsmannen nyligen framlagda rapport visade.

Trots det r�cker det inte med att brottsoffret �r MER trov�rdigt.

Det�slog�domsluten fast�2009.

Att Munck d� h�vdade att de inte skulle f� prejudicerande effekt vara bara ett uttryck f�r feghet.

En of�rm�ga att st� f�r det beslut man fattat och f�r att det skulle f� konsekvenser.

Nu har det upprepat sig igen. Idag fegar Lambertz ut. �terkommer till det.

F�r vad har h�nt efter 2009? Ja, allts� precis det som alla utom HD "ville" inse, att allt f�rre f�lls f�r v�ldt�kt.

Vill man undg� straff f�r ett brott , v�lj f�r all del brottet v�ldt�kt, och g�r det i en relation.

Buskv�ldt�kter �ker man dit f�r, om gm hittas, men inomhus - i stort sett riskfritt.

Har gm dessutom en l�ngvarig relation med brottsoffret, d� �r risken obefintlig.

Har gm p�b�rjat sexuell handling och brottsoffret vill dra sig ur umg�nget, det g�r inte.

�Har man sagt ja, har man sagt ja till�ALLT �s� som domstolar resonerar. Inte i lagen, men allts� �i verkligheten, i�r�tten.

Vid de flesta andra brott, �r det st�rre risk att man �ker dit. Men inte i v�ldt�ktsbrottet.

Det har HD sett till, och domstolar runt om i Sverige var snabba p� att ta till sig detta, utan knot.

S�rskilt som "alla " tror att riktiga v�ldt�kter �r dessa �verfallsv�ldt�kter.

Hur m�nga g�nger det �n basuneras ut att v�ldt�kter oftast beg�s i n�gon form av relation, s� �terkommer

det i diskussionen g�ng p� g�ng.

I media blir det stora rubriker om �verfallsv�ldt�kter. Det �r inte fel, men det blir skevt.

F�r samtidigt sker v�ldt�kter i bost�der hela tiden. I tystnad.

Till exempel de d�r "etikettsbrotten". Som bryter ner, inympar r�dsla, och effektivt tystar motst�nd.

I Dagens Juridik fr�n sept 2009 dissekeras dessa tv� HD- domar.

Det st�r klart hur fullt utav f�rdomar som b�de HD och v�rt r�ttsv�sende �r.

Man f�rv�ntar sig att ett v�ldt�ktsoffer ska bete sig p� ett visst s�tt. �nnu 2012.

Trots allt som skrivits och ber�ttats.

Hon ska omedelbart sl� larm, hon f�r absolut inte vara f�rvirrad, inte k�nna skuld, hon ska ringa runt till v�nner och bekanta och tala om att hon blivit v�ldtagen. Hon ska helst efter v�ldt�kten omedelbart ha tillkallat hj�lp fr�n grannar och kompisar, �ven g�rningsmannens kompisar allts�. Hon ska omedelbart polisanm�la, �ka till l�kare, klart och tydligt utan minsta tveksamhet tala om vad som h�nde. Inte �ndra n�got. Hon ska helst vara juridiskt bevandrad sj�lv s� hon vet exakt vad som �r v�ldt�kt.

Hon ska absolut helst ha vittnen , eller foto p� �vergreppet. Hon f�r ocks� sj�lvklart vara beredd p� att privatlivet och det egna beteendet hudfl�ngs i r�tten. Det �r allts� en sj�lvklarhet trots att det strider mot lagens anda och andan i EU:s avtal.

Hon ska ha ett �rbart f�rflutet och inte "f�r l�saktig", vara lagom berusad, lagom kl�dd, osv.

Ur artikeln i Dagens Juridik: L�s g�rna hela:

Hur f�rv�ntas v�ldt�ktsoffer bete sig?

I den andra domen noterade HD att m�ls�ganden i b�rjan inte sj�lv anv�nde ordet v�ldt�kt. Dessa exempel fr�n domarna kan anv�ndas av en f�runders�kningsledare som vill s�kerst�lla en f�llande dom, men de visar �ven att det �r mycket ett v�ldt�ktsoffer ska t�nka p� efter att ha blivit utsatt f�r ett sexuellt �vergrepp.

�ven telefonsamtal och SMS kan vara av betydelse, s� ring g�rna runt till v�nner och ber�tta. Att utredningen i det ena fallet inte plockat fram s�dan p�st�dd kommunikation ter sig f�r en l�sare som obegripligt.

Var befinner sig HD? P� vilken planet?

Sedan kom d� den fam�sa friande domen 2010, i ett incestfall tillika sexuellt �vergrepp p� en minder�rig.

�ven d�r friades den 49-�riga g�rningsmannen, brottsoffrets pappa, och dennes advokat var glad att hans klient blev friad, men tyckte trots att HD varit alltf�r vag i sina formuleringar och inte "satt ned foten" tillr�ckligt.

Han sa:

-De borde sl� fast att man inte kan d�ma en person enbart p� en ber�ttelse, s�ger han till TT.

Han tycker att det �r absolut n�dv�ndigt att det finns vittnen i den h�r typen av m�l.

-Om det inte finns bevisning s� ska det inte g� att d�ma. S� h�r m�nga �vergrepp kan inte ske utan att n�gon m�rker det, s�ger han.

Den domen avkriminaliserade i princip �vergrepp p� b�de barn och vuxna�i en �relation.� D�r de flesta sker.

Det kr�vs allts� helst vittnen. Eller foto.

F�r n�gra dagar sedan skrevs om friande dom d�r en flicka med aspbergers blivit utsatt f�r v�ldt�kt.

Trots att hovr�tten ans�g att flickan blivit utsatt f�r �vergrepp s� var inte HR s�kra p� att mannen f�rstod att flickan inte ville.

Kan det s�gas tydligare att Sveriges kvinnor och flickor anses som utg�ngspunkt sexuellt tillg�ngliga tills motsatsen bevisats.

Observera bevisats i domstol.

Tv�rr har allts� m�nga nu redan drabbats av dessa prejudicerande domar som dagens presenterade unders�kning visar.

S� tillbaka till Lambertz igen, som uttalar sig idag.

Justitier�det Lambertz �r k�nd f�r sina ambitioner att l�gga sig vin om att det ska var extremt sv�rt att bli d�md och blir man d�md i sexualbrott s� �r man med st�rsta sannolikhet en av de "oskyldigt d�mda".

Denne tidigare JK tv�r sina h�nder, med samma undfallande feghet som Munck gjorde 2009.

Han anser inte att HD st�llt n�got generellt krav p� st�dbevisning i v�ldt�ktsm�l.

- Vad vi har sagt �r att man m�ste st�lla h�ga krav p� bevisningen i m�l om v�ldt�kt. Men den fria bevispr�vningen finns kvar,

�

�nd� s�g� Lambertz sig tvungen att l�gga till en bilaga till domen 2010, med tex f�ljande inneh�ll

Att m�ls�ganden framst�r som mer trov�rdig �n den tilltalade �r givetvis inte

tillr�ckligt f�r en f�llande dom.

Det kan sammanh�nga med att personen av n�got sk�l �r �vertygad om att ber�tta

sanningen fast�n uppgifterna delvis har sin grund i inbillning, sammanblandning, suggestion,

S�rskilt noggrant b�r domstolen beakta s�dana omst�ndigheter som kan tala f�r att

m�ls�gandens uppgifter �r mindre tillf�rlitliga, exempelvis att det finns personliga

mots�ttningar mellan m�ls�ganden och den tilltalade,

Ocks� den frestelse som kan finnas f�r vissa m�ls�gande att f�

skadest�nd b�r beaktas.

�

�r det konstigt med denna H�gsta juridiska instans i Sverige och de v�rderingar de ger utryck f�r, att vi har s� f� f�llande domar?

�r det inte mer konstigt att vi �verhuvudtaget lyckas f�lla n�gon v�ldt�ktsman?

L�nkar till domarna 2009 h�r och h�r och till domen 2010 h�r.

Ska alla domare d�ma i sexualbrott?

Fri, 23 Mar 2012 09:45:00 +0100

I en kr�nika i DN omskrivs ett alldeles h�rresande�domslut fr�n en hovr�tt.

Det handlar om en v�ldt�kt av en flicka med aspberger p� rymmen fr�n en ungdomspsykiatrisk klinik.

G�rningsmannen , en 19-�ring, f�lldes i tingsr�tten men friades i hovr�tten.

I tingsr�tten dominerar n�mndem�n och senaste �tiden har det�riktats�kritik�mot just dessa.

I hovr�tten dominerar domare.

Men �nd� blir det lika ofta alldeles�fel d�r utifr�n en rimlighetsbed�mning� allts� alldeles oavsett juridisk "kompetens".

Det kan tex inte vara r�tt att v�ldta en dement, en person som har sv�rt att uttrycka sig , en full, eller en nykter person.� Det kan tex inte vara r�tt att v�ldta f�r att g�rningmannen har en d�lig kvinnosyn och att m�ls�ganden dristar sig till att p�peka det.

Detta alldelses oavsett om en jurist vid en domstol anser det.

Juridisk utbildning ��r inte allt:�det handlar om �v�rderingar och villighet att fortbilda sig inom olika omr�den.

Men av�n�gon anledning har kritiken� mot domark�ren uteblivit helt �i diskussionen om n�mndem�nnen.

Den h�r kr�nikan beskriver bara ett fall�av�m�nga d�r domare har v�rderingar som visar p� dels en okunskap om samh�llet men ocks� p� en syn p� v�ldt�ktsbrottet som fortfarande inte �r uppdaterad med nutid.

Det finns domare som �r utm�rkta�men det finns alldeles �f�r m�nga som har v�rderingar och ett kunskapsl�ge �som �r djupt otillfredst�llande.

Kritik har riktats fr�n spridda h�ll mot domark�ren f�r deras ovilja att ta till sig ny kunskap.

Barnkunskap �r ett exempel p� n�r det brister generellt� hos domark�ren, se artikel i Dagens juridik.
�ven�H�R om barn och sexualbrott och domstolars okunskap.� Lyssna!

Kunskap� om m�nniskohandel �r en ennan s�dan brist, d�r de f� domare som deltagit�visat��en d�lig attityd.
Se artikel i Expressen , "Domare sviker m�nniskohandelns offer" �och �ven �i SvD.�om atttiyder.

Den h�r bloggen har tidigare flera g�nger tagit upp just domares v�rderingar� och�bristen p� diskussion��om dessa.

H�r tex�Varf�r undslipper domarna�sund granskning� eller �varf�r inte h�r hur resonerar tingsr�tten.

/Till�gg 24.3 Bra artikel i Svd om uppr�rdheten efter hovr�ttens friande dom./

Till ett utav dessa tidigare��inl�gg kom en kommentar om� hur domare ser p� v�ldt�kt.

Utifr�n denna kommentar och kr�nikans �mne kan man�fundera �ver om� verkligen alla domare �r �l�mpliga att d�ma i sexualbrott.� Vissa �r kanske bortom all kunskap och ska d� ��gna sig �t andra brott tex trafikf�rseelser.

Kommentaren�l�ggs in h�r och kommer fr�n�signaturen� Utred r�ttsv�sendet NU.

Om v�ldt�ktsm�l (m�l nr �r borttagna precis som vanligt f�r att skydda kvinnor och barn):

R�ttsv�sendets fokus i v�ldt�ktsm�l

• Kvinnans kl�dsel
• Kvinnans berusning
• Kvinnans tidigare sexuella erfarenheter
• Kvinnans handlande/beteende

Kvinnans kl�dsel:
• ”Hon hade en kort svart kl�nning, en orange genomskinlig topp, skor samt beh� och trosor p� sig.”
• ”Hon var kl�dd i jacka, linne, bh, trosor och l�ngbyxor.”

Varf�r omn�mns kvinnans kl�dsel men inte g�rningsm�nnens?
Vilken relevans har kvinnans kl�dsel?
I vems intresse beskrivs kl�dseln?
Vilka v�rderingar ger domstolarna uttryck f�r genom att beskriva kvinnornas kl�dsel?

Kvinnans berusning:
• ”Till en b�rjan antecknar TR:n att fr�gan om Laila D:s berusningsgrad under kv�llen och natten har mycket stor betydelse f�r st�llningstagandena i m�let.”
• ”Hon hade inte druckit alkohol eller tagit narkotika.”
• ”Att endast av den omst�ndigheten att en person till f�ljd av p�verkan av alkohol eller droger haft nedsatt omd�me dra slutsatsen att personen varit hj�lpl�s kan inte komma ifr�ga.”
• ”I m�let har framkommit en rad speciella omst�ndigheter som b�r beaktas vid bed�mningen av �talet. En s�dan omst�ndighet �r att m�ls�ganden vid tiden f�r det p�st�dda brottet i l�genheten var mycket kraftigt berusad av alkohol.”

• ”En m�jlighet som det enligt tingsr�ttens mening inte helt g�r att bortse ifr�n �r s�lunda att m�ls�ganden i sitt mycket berusade tillst�nd inte gett uttryck f�r sitt i n�got skede uppkomna ogillande av de fortsatta sexuella aktiviteterna med v�ldsinslag.”
• ”Tingsr�tten anser att det f�rh�llandet att m�ls�ganden var mycket kraftigt p�verkad av alkohol ger anledning att bed�ma hennes uppgifter med viss f�rsiktighet.”
• ”Att m�ls�ganden i s� fall efter det att de sexuella aktiviteterna avslutats k�nt sig v�ldtagen �r inte f�rv�nande och hon kan ocks� f�rst d� ha kommit till klarhet med att hon blivit utnyttjad, f�rnedrad och sviken av sina v�nner.”

M�nnen frias!

Vilka v�rderingar ger domaren uttryck f�r?

Kvinnans berusning inverkar negativt p� kvinnans tillf�rlitlighet/trov�rdighet

Kvinnans berusning anses varit (som man f�r f�rst� r�dmannen den
enda t�nkbara) orsak till att hon ej gett uttryck f�r sitt ogillande dvs berusningen g�r att hon ej kunnat s�ga ifr�n och det l�ggs kvinnan till last

Kvinnans berusning medf�rde att hon f�rst vid tillnyktrande insett att hon v�ldtagits dvs berusningen har medf�rt att ej haft insikt och det l�ggs kvinnan till last (samtidigt som erk�nner att kvinnan v�ldtagits)

Fall 1: kvinnans berusning (3 ppm) ans�gs inverka negativt p�
att klart v�rdera situationen, det stod klart f�r m�nnen att kvinnan befann sig i ett hj�lpl�st tillst�nd (domen har ansetts var en eftergift f�r den massmediabevakning som uppstod)

Fall 2: enbart pga berusning (2,25 ppm) eller drogning kan det inte klassificeras som ett hj�lpl�st tillst�nd

Diskutera: inneb�r det att gr�nsen f�r att befinna sig i ett hj�lpl�st tillst�nd g�r mellan 2,25 och 3 ppm?

Bed�mningarna visar att en stor godtycklighet till�mpas!

Vilken relevans har kvinnans berusning f�r r�tt till sexuellt sj�lvbest�mmande och integritet?

I svensk r�tt kan en berusad kvinna inte v�ldtas utan det anses ist�llet vara sexuellt utnyttjande (kraftig berusning kan bed�mas som v�ldt�kt efter lag�ndring 2005)

Varf�r finns detta syns�tt och denna lagstiftning i Sverige d� det strider mot europeisk och internationell r�tt?

Kvinnans tidigare sexuella erfarenheter:
• ”Fr�gan �r d� om m�ls�gandens ber�ttelse ska l�ggas till grund f�r tingsr�ttens bed�mning. Hon har uppenbart haft mycket sexuellt umg�nge med olika pojkar b�de f�re och efter den �talade h�ndelsen.”
• Kvinnans tidigare sexuella erfarenheter anv�nds f�r att bed�ma kvinnans trov�rdighet/tillf�rlitlighet!
• Vilken relevans har kvinnans tidigare sexuella erfarenheter f�r att bed�ma kvinnans trov�rdighet/tillf�rlitlighet?
• Bed�mningen g�rs dessutom vid ett senare tillf�lle och en annan situation
• ”De k�nde dessutom till att hon visat sexuellt intresse f�r andra m�n i deras �lder och bekantskapskrets tidigare och att hon dessutom haft s.k. gruppsex med tv� av deras kamrater vid ett tidigare tillf�lle.”
• Det var ”n�dv�ndigt” att v�ga in kvinnans tidigare sexuella erfarenheter f�r att bed�ma m�nnens upps�t uppgav lagmannen efter�t
• Vilken relevans har kvinnans tidigare sexuella erfarenheter f�r att bed�ma m�nnens upps�t?
• Vilka v�rderingar ger domstolen uttryck f�r?

Slutsats:
Kvinnans tidigare sexuella erfarenheter anv�nds f�r att b�de bed�ma kvinnans trov�rdighet/tillf�rlitlighet samt m�nnens upps�t!

• Vilken relevans har kvinnans tidigare sexuella erfarenheter?
• I vems intresse beskrivs kvinnans tidigare sexuella erfarenheter?
• Vilka konsekvenser f�r syns�ttet som finns i svenskt r�ttsv�sende?
• Sexuellt sj�lvbest�mmande och integritet g�ller i varje situation och vid varje tidpunkt enligt europeisk och internationell r�tt

Leda kriminella med den kvinnosynen?

Wed, 21 Mar 2012 16:44:00 +0100

I G�teborg l�per traffickingr�tteg�ngen p�.

Under dagen har tv� unga kvinnor f�rh�rts.

Ingen utav dom v�gar vittna inf�r de sex m�nnen som st�r �talade.

B�da �r djupt lurade och tvingades att s�lja sina kroppar till fr�mmande m�n p� gatan i Sverige.

Den 21 –�riga kvinnan trodde att hon skulle b�rja jobba inom �ldreomsorgen men tvingades redan

efter tv� timmar ut p� gatan.

Hon ber�ttar

Redan drygt tv� timmar efter att 21-�ringen kom till G�teborg fick hon �ka till Rosenlund f�r att s�lja sex. Hon hade otur och r�kade ut f�r en v�ldsam kund.

- N�r jag ber�ttade det f�r tjejen jag var med s� skrattade hon bara och sade att du kan r�ka �nnu mer illa ut �n det.

Den andra kvinnan, 24��r, �korsf�rh�rdes r�tt ok�nsligt av de sex m�nnens advokater.

N�r man vet hur det kan g� till i v�ldt�ktsfall och hur jobbigt svenska kvinnor kan uppleva det s� f�rst�r man att detta m�ste upplevas till och med v�rre �n det.

De h�r kvinnorna kommer fr�n instabila milj�er har upplevt starkt tv�ng och hot. De har varit tvungna att st�lla upp f�r att i princip v�ldtas g�ng p� g�ng i Rosenlundomr�det i G�teborg.

Det �r� fri bevispr�vning i �svenska domstolar, men vad de h�r kvinnorna nu tvingas utst� �r n�stan ytterligare ett �vergrepp, ett mentalt denna g�ng.� De ifr�gas�tts och de misst�nkligg�rs.

F�r bland annat fr�gor om hur de f�rs�rjer sig nu, ganska insinuant. Vad har det med �talet att g�ra?

Precis s� som h�nder v�ldt�ktsoffer. De smutskastas och tvingas utst� samma�typ av insinuanta fr�gor.

Med andra ord �r det bara f� traffickingoffer som skulle klara detta. F�rhoppningsvis f�r de allt psykiskt st�d de beh�ver men det �r �nd� v�rt att t�nka p� fram�ver, vad som ska vara l�mpligt att s�ga till de h�r utsatta kvinnorna.

Dom m� var 21 och 24 �r, men de �r knappast j�mf�rbara med svenska kvinnor i den �ldern.

De har f�tt l�ra sig att de har ett mindre v�rde i ett mansdominerat samh�llet och de har utst�tt v�ld b�de�fr�n de rum�nska m�nnen och fr�n de svenska m�nnen i sina bilar som plockar in dem f�r n�gra hundralappar.

M�n som sedan �ker hem till sin l�genhet eller sin villa. Kanske har de sagt till frun att de jobbar �ver.

Eller s� �terv�nder de till hotellet och forts�tter sin tj�nsteresa.

Annars �ker de till jobbet n�sta dag som vilken man som helst och �gnar inte de tvingade utsatta kvinnorna en tanke.

En utan dessa m�n �r f�rest�ndare f�r ett behandlingshem f�r unga kriminella.

En kriminell som ska leda andra kriminella.

Vad f�rmedlar han f�r typ av manlighetsnorm?

Sitter de och fikar och snackar om tjejer?

Hur tjejer �r, vad man ska g�ra med dem, hur de vill ha det, hur man fixar dom?

F� f�red�men �r s� viktiga som de som f�rmedlar hur man ska kunna umg�s respektfullt med kvinnor.

Vilken attityd f�rmedlar denna man, denna torsk , n�r han m�ter unga m�n med ett trassligt f�rflutet?

Det kan v�l knappast finnas n�gon v�rre ledare f�r dessa m�n �n en��som betalt f�r en v�ldt�kt med

en rum�nsk traffickerad� kvinna ?

Var han dessutom en av de v�ldsamma m�nnen, som tog h�rdh�nt i kvinnan, hanterade henne, tvingade

sig p� henne. Nj�t han n�r hon hade ont? Slog han henne?

Vad gjorde han, vad t�nkte han?

Troligast �r att han �kt ner till Rosenlund fler g�nger �n den g�ng han �kte �fast.

Den kvinnosyn� den h�r mannen har l�mnas �inte hemma.��

Den b�r han med sig varje dag� p� arbetet, varje minut� i sitt beteende mot de grabbar han m�ter.

G�teborgs kommun b�r omg�ende s�ga upp avtalet med denna v�ldsamma man, med en kvinnosyn

som knappast kan f�rmedla en god manlighetsnorm till unga m�n. Tv�rtom, det �r katastrofalt illa.

Ett tidigare inl�gg i samma �mne: Vad t�nker k�parna nu?

Till�gg 22 mars

En utav kommentarerna l�ggs h�r. Den m�ste tyv�rr m�rkas till vissa delar. Tack� "En som vet".

En som vet vem f�retagaren �r

Torsdag 22 mars 11:23

Denna f�retagare heter C****� och han driver behandlingshemmet�N** *** �p� S*****torget i G�teborg. Hans fru i dags l�get �r h�g gravid och paret v�ntar sitt andra barn tillsammans nu inom kort. N�r jag bodde p� N** ***�s� var det mycket snack om brudar och man k�nde sig som en i g�nget mera tillsammans med C. �Jag tog �terfall m�nga g�nger b�de p� amfetamin, hasch, ghb men detta fick aldrig min socialsekreterare veta utan�C och personalen m�rkade detta f�r soc.
Jag vet en kille som bodde d�r som hade massa olika diagnoser till exempell grov autism och adhd han tog �terfall n�stan varje vecka under 1 �rs tid jag var d�r men C s�g till att han fick vara kvar �nd� f�r han fick v�l mest pengar f�r honom sas det, en annan kille som bodde d�r samtidigt och som ocks� tog mycket �terfall p� ghb dog f�rra �ret av just ghb han blev 24 �r.
Och sen vet jag en sak till som jag sj�lv s�g det var n�r C hade g�tt igenom ett rum d� hittade C ett avs�gat hagel gev�r och en r�nar luva och en massa svampar, hagel gev�ret skickade han med min kompis i en ryggs�ck p� sp�rvagnen f�r att l�mna tillbaka till det g�ng han hade passat det f�r s� han inte skulle r�ka illa ut, ingen fick veta n�got om detta sa min kompis.
�Det finns massa saker att s�ga om C och jag hoppas att soc ska f� veta allt som h�nt p�N** ***�f�r det �r m�nga av oss som �r besvikna p� honom efter alla l�ften han gav oss men nu vet man att allt bara handlade om pengar f�r det var s� han s�g oss.

�

En f�rre detta knarkare som bott p� N** ***

Grottforskning och mansrollen

Wed, 21 Mar 2012 14:13:00 +0100

"Forskning"

I en artikel i DN redog�rs f�r ett experiment d�r det framkom att m�n blir mer nerv�sa om de vet att den som betraktar dem �r en kvinna.

Ur artikeln:

Den nya studien, gjord av forskare vid Radbound-universitetet Nijmegen i Holland, visar att kognitiv f�rsvagning uppst�r redan n�r mannen f�r veta att han ska interagera med en kvinna han inte vet vem det �r.

Testerna visade att de kvinnliga studenterna inte p�verkades av om observat�ren var man eller kvinna. De manliga deltagarna presterade d�remot s�mre n�r de fick veta att observat�ren var kvinna.

S� l�ngt allt v�l och hyfsat �intressant.

Sedan kommer den alltf�r ofta l�jligt �f�renklade slutsatsen.

�

�ven om resultatet av studien p� universitetsstudenterna inte har n�gon konkret f�rklaring, tror forskarteamet att den kan ses som en indikation p� att m�n i st�rre utstr�ckning �n kvinnor anpassar sig efter potentiella m�jligheter till parbildning.

Eftersom de studenter som deltog i studien var heterosexuella och unga, finns det anledning att tro att m�nnen bettraktade sin kvinnliga observat�r som en potentiell dejt, anser forskarna.

I princip allt m�n g�r f�rklaras i s�dana h�r studier med �att de "vill para sig" eller parbilda sig.

Varf�r nedv�rderas m�n till bananflugor?

Resultaten i just den h�r studien�kan ju tex��bero p� att de h�r vuxna m�n �r ovana vid att kvinnor v�rderar

dem analytiskt, medan de �r vana vid att m�n g�r det.

Eller, vilket �r mycket troligt att kvinnor alltid �r vana vid att bli v�rderade oavsett k�n p� den som v�rderas.

Och kvinnor �r helt enkelt �mer vana vid att de blir v�rderade�- alltid.

Eller n�got helt annat.

Skulle det varit annorlunda om man inte valt heterosexuella m�n?

Hur vet man s�kert att de var det� f�rresten?

Vill inte kvinnor parbilda sig i lika stor utstr�ckning? Eller �r det alltid fr�ga om ett tv�ng f�r kvinnor?

Dragna i h�ret till grottan?

Man blir ganska uppgiven n�r det � ena sidan ska anses att forskning �r bedriven p� en h�g niv�

men � andra sidan s� dras slutsatser p� just grottniv�.

Det livet som format dessa m�n - och kvinnor - reduceras till en sorts sten�ldersniv�, eller r�ttare sagt ett

�nnu tidigare utvecklingsstadium, d�r djuret m�nniskan styrs helt av instinkter och�enkla stimuli som�.... am�bor eller ngt, f�r inte� ens bananflugor� �r op�verkade av omgivningen helt och h�llet.

Forskare av det h�r slaget tycks gl�mma det enkla faktum att om de vill f�rl�gga m�nniskan till en instinktiv prehistorisk milj�, s� kan inget �ndra det faktum att� ungarna skulle d� om honan helt sj�lv ensam skulle �fixa deras �verlevnad.
F�r s� �r det hos arten m�nniska:� ungomv�rdnad �r A och O, f�r den tidiga Homo S. D�r �r �mannen/gruppen med.�� Sedan kan de�"para" sig s� mkt dom vill�- om ungarna inte �verlever, s� �r det� inte ett evolution�rt stabilt �beteende.

Kanske �r det forskarna som �r p� bananflugeniv� sj�lva. Eller s� har de ett syfte med att f� m�n att bli "parningshubotar"�?� Och vem finansierar den h�r��"forskningen" - man b�rjar ju undra n�r det dyker upp
s� krystade� f�rklaringar till konstiga studier.

Mansrollen

P� samma sida f�ljer tv� artiklar om mansrollen idag utifr�n en teaterf�rets�llning.
De handllar om en teaterpj�s, dels upps�ttningen av den �och dels om f�rfattaren till �pj�sen.

Ur artikeln

Mannen har m�nga f�rdelar i dagens samh�lle. Men han �r samtidigt h�rt bevakad och mansrollen �r v�ldigt begr�nsande. Det menar 21-�rige Victor Wigardt som spelar Leo i Riksteaterns kritikerrosade ”J�rnnatt”.

Det handlar om hur m�n interagerar med varandra och hur� f�rest�llningar om mansrollen f�r v�ldet att ibland uppfattas som en m�jlig l�sning p� olika konflikter eller d�r n�got uppfattas som avvikande eller provocerande

Wigardt igen:

-N�r jag var yngre minns jag att jag blev anklagad f�r att jag hade flinat lite f�raktfullt mot en kille som satt i en bil, och blev n�stan nedslagen f�r det. Att vara kille handlar s� mycket om att f�rsvara sin heder.

V�ldet finns hela tiden n�rvarande som ett latent hot. D�rf�r k�nns det heller inte s�rskilt fr�mmande. V�ld betraktas som n�got l�ngt mer normalt �n att en kille har sex med en annan kille.

Som ung man �r man s� klart b�rare av m�nga privilegier. Men den r�dande maskulinitetsnormen �r v�ldigt begr�nsande, det �r mycket man inte ska g�ra. Framf�r allt s�dant som klassas som feminint. Det g�ller att ha ett kroppsspr�k som kan avl�sas som maskulint.

I artiklarna funderas om och problematiseras mannens beteende.
Tanken �r att den ska v�cka ett resonemang om mansrollen och hur�m�n �ser p� v�ld och sexualitet.

Detta �r finlir och osynliga band som styr oss. S� l�ngt man kan komma fr�n bananflugeniv�.
Kanske skulle forskarna i��den ovan n�mnda studie, g� mer p� teater f�r att kunna tolka sina resultat?

Kvinnokroppen och politisk makt

En annat s�tt att se p� mannen �r hans�behov av�makt och politisk kontroll �ver kvinnan�i den p�g�ende republikanska debatten p� h�gerkanten i USA, d�r kvinnans kropp tycks vara det mest intressanta samtals�mnet.
D�r �r tydligen t o m bananflugeperspektivet f�r avancerat.
D�r finns bara den heliga ande som g�r kvinnan gravid.
Ordet spermie �r strikt f�rbjudet att n�mna.

En kr�nika i SvD tar upp en viktig aspekt.

Kvinnans st�rkta ekonomiska st�llning �r�f�r vissa ett oroande faktum. �N�r kvinnan f�r r�tt till sin reproduktiva��h�lsa s� �kar hennes m�jligheter till f�rs�rjning och oberoende. Kvinnan kan t o m tj�na mer �n mannen i m�nga fall.

D� blir kvinnans �frihet ett hot.� Och kroppen ska f�ngslas.

Men som tur �r f�r kvinnor r�sta.

Konklusion

S� m�nniskors beteenden, kopplat till��erfarenheter,��makt, k�n ,�politik och� annat ��r komplicerade ting.

Ingenting �r l�ttf�rklarat och jorden �r inte platt.� Och borde inte vara det ens f�r forskare.

Vad t�nker k�parna nu? Dom bryr sig nog inte.

Mon, 19 Mar 2012 14:27:00 +0100

I media idag skrivs om traffickingh�rvan fr�n Rosenlund i G�teborg.

Idag vittnar en utav de kvinnor som utnyttjats h�nsynsl�st av m�n som s�lt henne till andra m�n.

Fr�n artikeln i GP:

Kvinnan hade aldrig jobbat direkt p� gatan tidigare och k�nde sig ofta deprimerad n�r hon i flera timmar skulle f�rs�ka f� kunder. Ofta blev det samlag utomhus, men kunder som ville ta med henne hem fick betala extra.

- Jag var nere, men var tvungen att l�tsas att jag var glad och lycklig. Jag fick inte gr�ta p� gatan.

Och sexk�pare fanns det gott om. Redan f�rsta kv�llen fick 24-�ringen sju-�tta kunder. Trots att hon bl�dde efter en abort tv� dagar tidigare blev hon tillsagd av sin hallick att g� ut p� gatan.

- Om jag tj�nade mellan 3000 och 4000 kronor fick jag g� hem vid ett. Annars skulle jag vara kvar till fem.

En bl�dande deprimerad kvinna har gott om m�n som vill k�pa henne. I Sverige.

Det som f�rv�nade poliserna h�r var att det var en s� stor andel unga bland de som �kt fast.

�r det dom som �ven skriver i alla kommentarsf�lt �verallt och ondg�r sig �ver "statsfemininism"?

Verkade hon f�rresten frivillig? �Hon som inte fick gr�ta?

F�r s� brukar det ju l�ta i dessa f�lt i media:

Frivilliga �verenskommelser ska vara ok
Staten ska inte l�gga sig i
Mansfientlig lag
Prostitution har alltid funnits och�kommer alltid finnas...
etc

Och andra plattityder som ska l�tta deras eget ansvar och l�gga det utanf�r dem sj�lva.

Bryr dom sig nu �verhuvudtaget? �ngrar dom sig?

Knappast, det forts�tter� i samma stil �ven i de forum d�r traffickingoffrens situation diskuteras.

Det �r fortfarande �"de andras fel". Igen.

I ett tidigare inl�gg tog denna blogg upp hur det l�ter p� sexk�parforum, just p� den tr�den d�r dessa kvinnor som s�lts p� Rosenlund avhandlas. Den r�a tonen som visas �ppet och den totala likgiltigheten �gentemot dessa kvinnor �r tydlig. Kvinnorna �de k�per och deras situation �r en icke fr�ga. Dom �r helt enkelt bara varor utan egna k�nslor.

Den h�r tr�den �avviker inte fr�n hur det l�ter p� andra tr�dar, vare sig m�nnen diskuterar �"Rosenlundsludren" eller "Thailandshororna"� Det finns bara ett fokus - jaget.

Och�det verkar �ven finnas en �vilja att faktiskt skryta om sitt beteende. Ju mer nedv�rderande man �r, ju mer kr�nkande,� ju mer ok�nslig , desto mer� uppskattning�tycks de f� fr�n andra m�n p� samma forum.

Det �r�allts� helt klart ett �brutaliserande beteende .

Hur kan dessa m�n umg�s med kvinnor privat?
Kan de umg�s med kvinnor �verhuvudtaget?
Finns dom bland dem��som rankar kvinnor och flickor p� n�tet?
Finns dom bland dem som mobbar v�ldt�ktsoffer?
Finns dom bland dem som mobbar kvinnor p� n�tet s� fort de avviker fr�n deras norm?

Inl�gget om Rosenlund ligger h�r:� Varf�r inte �tala k�parna �i samma r�tteg�ng

N�gra citat d�rifr�n f�r att friska upp minnet idag som bakgrund till den h�r kvinnans vittnesm�l� - och det kan till�ggas att det l�ter� likadant efter att den h�r h�rvan avsl�jats

M�ste s�ga att efter senaste skriverierna h�r inne blev jag sugen p� att kolla in l�get. �kte ner idag. Gick en liten promenad runt och ja precis som det st�r. Ett g�ng europeiska tjejer, Rum�nien osv. Fastnade f�r en blond som s�g fr�sch ut.

�

�Zigenarludren st�r d�r varje kv�ll, om�jliga att missa.

��N�tet k�nns inte som min stil. Jag vill bara kunna ta n�gon n�r jag k�nner f�r det. Och sen �r det �ver, helt spontant bara.

�Jag hade en av rum�nskorna h�r nyss. En som jag aldrig hade sett f�rut, och den snyggaste av dem jag. 23 �r med kanonkropp. Hon var s�t men f�r mycket m�lad.

��

Man f�r ta hem dem, d� �r det inga problem. Jag gick med hora hem till mig. Jag vet inte om n�gon spanare f�ljde efter. De kan ju �nd� inte g�ra n�got n�r man �r hemma hos sig sj�lv

F�r en femhundring kan du kr�va allt och lite till.

�r det n�gon som vet om man kan f� komma n�gon av hororna i ansiktet under en avsugning och g�r det att med dem hem genom att �ka sp�rvagn till sin bostad tex?

�Hur mycket tar rum�nskorna betalt egentligen? F�r tex avsugning och knull osv.