Shed Light

Hovr�tten f�ller i "andeutdrivningsm�let"

Tue, 14 May 2013 12:50:00 +0200

Nu har domen fr�n Hovr�tten f�r V�stra Sverige kommit r�rande ett s k andeutdrivningsm�l. GP �DN

F�r�ldraparet och en pastor f�lls.

Flickan blir trodd och�hon f�r skadest�nd.

Problemet med att ben�mna fallet som ett "andeutdrivningsm�l", som media g�r, �r att en�s�dan ben�mning i viss m�n normaliserar exorcism. Det finns allts� en inbyggd problematik i att anv�nda ord som d�ljer f�rtryck och barnmisshandel. Andeutdrivning anknyter ocks� till film, media och en historisk ber�ttelse som bygger p�vidskepelse. Allt detta m�ste man kasta av sig och ist�llet se klart vad det egentligen handlar om:.

att det �r ett barn, oftast en flicka f�r det finns en k�nsmaktsordning �ven h�r, som uts�tts f�r kr�nkningar och misshandel bara genom att det finns och att vuxna projicerar sitt missn�je p� oskyldiga barn.

Det h�nder �ven i Sverige av svenskar att barn skuldbel�ggs f�r vuxnas beteende. Det ska man nog ha i minnet.

Fallet ovan ledde till friande dom i Bor�s TR.

Det� behandlas�i ett inl�gg fr�n den 17 april 2012 . Se h�r.

D�r problematiseras�hur TR:s h�pnadsv�ckande resonemang f�rs vilket �r intressant med tanke p� ett nytt liknande fall som snart kommer upp d�r.

Trafficking till prostitution - det stora tabut

Mon, 15 Apr 2013 08:51:00 +0200

Trafficking �kar i EU enligt ny EU-rapport.

Artikeln som bygger p� denna rapport r�r ihop allt.

Vad �r trafficking. En resa? Ett falskt l�fte eller en skuldf�lla?

Tv� saker g�ller:

1. Man m�ste v�ga prata om orsaken till att det sker- att det finns pengar att h�mta och om tabut kring m�ns k�p av prostituerade!

Det �r SEXK�PARNAS pengar som driver brottet. Inte som reportern s�ger p� Ekot, "Det �r oklart�varf�r det �kar"� - NEJ, det �r inte alls oklart!� Det har aldrig funnits s� mycket torskar ute i EU som nu, dit �ven svenska m�n �ker f�r att v�lja�kvinnor p� burk.

2. Skilj p� prostitution och��p� handel f�r tiggeri, tv�ngsarbete och organhandel!

V�ldt�kt och brott mot den egna integriteten - n�r n�gon g�r in i ens kropp - ger alldeles speciella f�rslitningar f�r det m�nskliga psyket. Det blir krigsskador mentalt - som vid sexuell tortyr.

Offren blir tysta, skuldbel�ggs av seklers ovana att anklaga kvinnor i prostitution, hon blir "smutsig" f�r sig sj�lv och sin omgivning. �Denna process h�nder aldrig vid vanligt disk- eller byggjobb. Inte heller vid tiggeri eller f�rs�ljning av organ.

Men det h�nder n�r n�gon penetrerat ens kropp i sexuellt syfte. Man f�ds och d�r med en sexualitet men det �r ens egen och kr�nks den s� kr�nks hela ens existens och det mentala skyddets sl�r till med kraft f�r att kunna �verleva psykiskt. F�rst�r man inte den h�r skillnaden �r man diskvalificerad att tala om s k "trafficking".

Skilj p� prostitution och arbete allts�!

De flesta offer till EU:s legaliserade prostitution �r kvinnor men en alamerande �kande��andel �r flickor.

De �r l�ttare att f� tillg�ng till och det finns en efterfr�gan p� yngre och yngre som drivs fram �av porren.

De st�r p� gatan i Danmark och Tyskland, de finns p� sk bordeller dvs knullhus i Tyskland, Schweiz�och �sterrike. De finns p� n�tet som "k�ta Gloria", p� strippklubbarna och i de sunkiga rummen bakom.

Strippklubbar �r till�tna i Sverige� - vi har ocks� m�nniskohandel d�r. Det st�r t o m i domar.

Inget g�rs f�r att f�rbjuda dessa st�llen. De borde��ppna sin verksamhet �framf�r riksdagshuset�- varf�r leva p� det d�r hycklande tabut? De f�r finnas bara de inte syns och man inte pratar �ppet om att man g�r dit.

Det �r ocks� en sida av prostitutionen som driver en handeln med m�nniskor.

Men handeln �r liksom f�r 100 �r sedan k�nad - det �r en k�nshandel.

M�n k�per kvinnors kroppar f�r att de kan och anser sig ha r�tt av en sj�lvp�tagen "tradition".

"Andra g�r det", "alla p� aff�rsresan gjorde det", "killg�nget drog dit mig".

L�s Pascalidous kr�nika fr�n Grekland om vilka m�nnen �r som k�per, de som best�ller ett "h�rt" samlag, just de som driver trafficking till prostitution med sina skrynkliga sedlar: �"Tror du torskar har horn?"�

F�r det vad det handlar om och det �r d�rf�r EU:s gubbar inte v�gar ta i detta. D� hamnar smutsen p� dem och det vill de undvika till varje pris. Man pratar�ist�llet�abstrakt och�kliniskt�och v�grar V�GRAR blanda in prostitutionen. Detta urgamla f�rtryck av alla kvinnor.

Hanna Olsson sa i intervjun med Maria Sveland i radioprogrammet "Som en hora"� (Lyssna h�r!)

att "�ordet hora �r en sexuell bild av en kvinna f�r att kunna anv�nda henne som man vill utan skuld"

"Det finns inga kvinnor som �r horor - antingen �r alla horor eller ingen".

Det �r p� den niv�n som Cecilia Malmstr�m ska bek�mpa trafficking till prostitution.

Hon m�ste v�ga� UTMANA M�NNENS TABU, deras ber�rings�ngest, skuldbel�ggande och skam.

Kan de inte st� f�r sina handlingar ska de inte ha politisk makt.� Idag kan ingen blunda f�r vad det g�r f�r alla kvinnor att n�gra anses finnas f�r m�ns sexuella njutning. Det p�verkar ALLA kvinnors v�rde att n�gra anses kunna k�pas.

SvD: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/fler-blir-offer-for-trafficking-i-europa_8085596.svd

SR- ekot: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5504706

P� kvinnodagen bl�ser en iskall vind

Fri, 08 Mar 2013 10:36:00 +0100

8 mars. Internationella kvinnodagen.

Det skrivs en m�ngd artiklar och kr�nikor i som behandlar�dagen p� ett eller annat s�tt. Tex i AB�DN�SvD�SvD2�DN2�AB2�AB3

Ute i v�rlden k�mpas det p� m�nga h�ll f�r kvinnors och flickors r�ttigheter och idag finns anledning att vara glad f�r det som hittills uppn�tts och att ta nya tag f�r att k�mpa vidare med ALLT det som finns kvar att g�ra f�r att alla m�nniskor ska ha samma r�tt till sitt liv, sin h�lsa, sin sexualitet, sin ekonomi, sina juridiska och politiska m�jligheter.

Men tyv�rr finns det ute i Europa nu en iskall vind som bl�ser kallare och kallare.

N�r kvinnor skulle beh�va �gna kraft �t diskriminering, f�rtryck, m�ns v�ld mot kvinnor, mot sexuellt v�ld, mot den �kande prostitutionen, f�r ett mer politiskt inflytande och allt annat s� beh�vs mycket kraft l�ggas p� abortfr�gan.

Det �r effektivt s�tt att styra upp och f�rkv�va kvinnokampen.

Att ta kraft fr�n kamp mot f�rs�ljning av kvinnors och flickors kroppar till att beh�va f�rsvara att alla kvinnor och flickor ska slippa tvingas till att g�ra livsfarliga eller dyra aborter eller att bli m�drar mot sin vilja f�r att m�n gjort dem tv�ngsgravida.

Kampen f�r fri abort �r en kamp f�r kvinnors liv och reproduktiva h�lsa.

Nu bl�ser dessa iskalla vindar in �ver Sverige efter statens rapport som kom en vecka innan Internationella kvinnodagen.

Nu ska �ven svensk kvinnokamp beh�va l�gga tid p� vad som borde vara en sj�lvklarhet: att kvinnors kroppar inte �r vandrande beh�llare. Nu har vi ett hot inte bara i en enskild kvinnor�ttsfr�ga utan mot hela kvinnans v�rde. J�mst�lldhet och kvinnofr�gor har nu g�tt fr�n att inte bara vara viktiga, utan till att bli br�nnande heta. Allt p� grund utav surrogatlivm�drafr�gan.

Kvinnan diskuteras �terigen som en livmoder och en kropp f�rsta hand och inte som en m�nniska.

Att kvinnan framh�lls som en altruistisk varelse �r endast en omskrivning f�r att kunna f�rst�rka �nskem�let att f� anv�nda hennes kropp p� det s�tt man �nskar. Det har h�nt f�rut i historien. Det h�r underliggande syftet synligg�rs �ven genom att man inte anser att kvinnor ska f� frysa �gg och att”m�nniskor” dvs kvinnor ist�llet b�r skaffa barn tidigt. Andemeningen verkar vara att kvinnor ska skynda sig att se till att bli m�drar, helst s�tta i en parrelation och bli beroende.

Det hela �r h�pnadsv�ckande kvinnofientligt men allra mest k�nner jag en iskall vind fr�n f�rr i historien d�r det ans�gs att kvinnors fr�msta uppgifter var att framb�ra barn. Nu f�resl�r ett statligt r�d att det �terigen normaliseras att kvinnokroppen f�rst och fr�mst �r till f�r barnalstring.

Fr�gan om surrogatmammor �r en k�nspolitisk fr�ga och ska behandlas som det.

Sedan gammalt har heterosexuella m�n ansett att kvinnors kroppar ska finnas f�r deras sexuella behov. Nu �r det fr�mst homosexuella m�n som driver fr�gan om att �ven de ska kunna f� tillg�ng till kvinnors kroppar, men ist�llet f�r k�nsdelar, br�st och mun �r det nu ist�llet livmoder, placenta, blodomlopp och bukhinna.

I en tid n�r j�mst�lldheten p� omr�de efter omr�de g�r bak�t, ist�llet f�r fram�t s� f�resl�r staten att vi ska ta ett generalkliv bak�t f�r att bli " moderna". D� f�r vi som i Europa, kvinnor bakbinds i kvinnokampen. Det �r ytterst kr�nkande att ett f�rslag om surrogatm�draskap kommer i Sverige.

Regeringen ger st�d till en abortmotst�ndare i Europakommissionen och har f�retr�dare som r�star abortfientligt i Europar�det. Det finns nygamla str�mningar som g�r sig h�rda om att abortr�tten b�r/ska begr�nsas b�de i Sverige och ute i Europa. Och dessutom:

P� svenska sjukhus uts�tts f�rlossningsv�rden f�r besparingar och nyf�rl�sta skickas hem. Livsl�nga skador uppkomna under en stressad f�rlossning �r uppe till diskussion ena dagen men den andra dagen n�r surrogatfr�gan kommer upp, gl�ms snabbt realiteten i m�rdrav�rden bort. Det �r som en �rfil p� kvinnors r�tt till reproduktiv h�lsa.
Antalet d�mda v�ldt�ktsm�n �minskar och fortfarande misst�nkligg�rs kvinnor och flickor som anm�ler att de utsatts f�r �vergrepp. De f�r h�ra att de hittar p�, att ord som st�r mot ord utan att ens adekvat teknisk ens bevisning efterfr�gas och g�rningsm�n frias. M�rkertalet g�llande sexuella �vergrepp �r dessutom fortfarande skr�mmande stort. Utredningar l�ggs ner, ofta utan att misst�nkta ens h�rs.
M�ns v�ld mot kvinnor �r ocks� fortfarande ett stort samh�llsproblem. Minst 95000 kvinnor misshandlas varje �r och endast ca 5% av dessa fall leder till �tal och i bara en fj�rdedel av dessa fall f�lls en g�rningsman.
Fortfarande m�rdas ca 20 kvinnor per �r f�r att samh�llet inte klarar av att skydda dem och mer ser till v�ldsamma m�ns behov �n till kvinnors s�kerhet.
I Sverige p�g�r verksamhet p� strippklubbar varje dag d�r kvinnokroppar konsumeras f�r betalande m�n. Fullt till�tet. I Stockholm �ker stora bilar runt med strippreklam d�r j�ttebilder p� nakna ihopkrupna anonymiserade kvinnokroppar f�rsedda med stilettklackar och stringtrosor poserar mitt framf�r �gonen p� kvinnor och m�n, flickor och pojkar. S� ges utan problem tydliga signaler till m�n och pojkar att kvinnokroppen �r kommersialiserad sex och till kvinnor och flickor �r deras kroppar finns till f�r m�ns konsumtion.
Prostitution p�g�r fortfarande i Sverige med globaliserad kvinnohandel d�r kvinnor och flickor far illa och sexk�pare straffas fortfarande med det minimala straffet 50 dagsb�ter - inget har h�nt p� 13 �r.
Svenska m�n kan fortfarande utan hinder delta i kvinnohandel med unga s�rbara m�nniskor, bara det sker p� andra sidan �stersj�n eller �resundsbron eller n�gon annanstans. D� finns inte n�gra representanter fr�n ett statligt r�d som utrycker �nskem�l om att m�n b�r bete sig altruistiskt ist�llet f�r att enbart t�nka p� sig sj�lva.
Kvinnors l�ner sl�par fortfarande efter och l�neglappet mellan k�nen �kar ist�llet f�r tv�rtom. Kvinnor har 6 miljoner mindre i livsl�n �n m�n. Jobbskatteavdraget har framf�r allt gynnat m�n. Kvinnor har sv�rare att f� arbetsskador godk�nda, �r sjukskrivna mer, har oftare otrygga anst�llningar, uts�tts i h�gre utstr�ckning f�r enformiga utarmande arbetsuppgifter och fler kvinnor jobbar skift.
Kvinnor uts�tts f�r trakasserier under k�rutbildning, i kollektivtrafiken och p� arbetsplatser. Det �r t o m ett s� allvarligt problem att det ges ut en skrift med uppmaningar om att kvinnor ska v�ga bryta tystnaden om trakasserierna. Kvinnor som s�ker bostad f�r f�rslag d�r det ing�r sexuella tj�nster.
Kvinnor �r fortfarande de som g�r hush�llssysslorna i precis lika h�g utr�ckning som f�r 20 �r sedan, kvinnor tar st�rsta ansvaret f�r barn och �r samtidigt de som v�rdar �ldre anh�riga.
Kvinnors pensioner �r l�gre och andelen fattiga �ldre kvinnor som inte ens klarar sig �kar utan att n�gon tycks se det som ett problem.
Polis anger att de har �ver 800 m�n i p� bevakning som groomar flickor utan att kunna lagf�ra dem. Hur m�nga som kan forts�tta i det f�rdolda vet ingen utanf�r radarn vet ingen.
Barnporrbrott ger endast dagsb�ter och att dra in en 14�rig flicka i en port och uts�tta henne f�r sexuellt ofredande leder inte ens till att samh�llet reagerar - polisen inte tycker det �r l�nt att spana efter f�r�varen p� grund av den l�ga p�f�ljden.
Domstolar friar barnv�ldt�ktsm�n med argumentet att sju�riga flickor inte vittnar som vuxna och barn som ber�ttar om �vergrepp misst�nkligg�rs f�r att de �r bara vill ha ett skadest�nd.
Domstolar tror mer p� vuxna ljugande m�n �r 7 �riga flickors ber�ttande f�r proffsiga utfr�gare, man beskyller rum�nska fattiga kvinnor som farit illa och v�gar vittna f�r att vara ute pengar,
Domstolar skriver att misshandlade kvinnor kan ha f�tt alla sina skador fr�n annat h�ll, dvs man plockar 2013 fram den gamla garderobsd�rren igen, man skickar in en kvinna 12 �r i f�ngelse f�r att man beh�ver en syndabock
Kvinnor omn�mns inte i l�rob�cker i skolor, j�mst�lldhet utesluts ur l�randet. Flickor v�rderas som veckans lammk�tt och f�r tidigt l�ra sig att deras kroppar ska bed�mas. Oh�lsotalen bland unga flickor och kvinnor �r skriande stort, som en tickande bomb som briserar varje dag i det tysta.
Reklam visar k�nstereotypa k�nsroller och nakna kvinnor, media hamrar in budskapet att kvinnor ska bed�mas efter sitt utseende och m�n efter sin handling.
Det sexistiska kvinnohatet mot kvinnor v�xer och tar sig olika uttryck, via n�tet och i faktiska handlingar d�r kvinnor som reagerar mot sexism straffas med misshandel av fr�mmande m�n, m�n som g�r fria. Sportv�rlden osar av sexism b�de i innebandy, fotboll och i vintersporter. Kvinnliga fotbollspelare blir trakasserade.
Kvinnor �r underrepresenterade i kommuner och ju h�gre poster desto s�mre kvinnorepresentation. I styrelser och p� VD-poster �r kvinnor fortfarande i minoritet.
Sverige har �nnu inte haft en kvinnlig statsminister.

Exemplen ovan p� oj�mst�lldhet och antifeminism �r inte p� n�got s�tt helt�ckande f�r kvinnors situation varken till omfattning eller till djup.

Men det �r allts� i den h�r samh�lleliga kontexten man anser att kvinnor ska vara altrustiska och st�lla upp som beh�llare f�r andra, fr�mst m�ns, behov.

D� anser man att det �r viktigt att sl� fast att kvinnor �r kroppar och att d�rigenom normalisera att kvinnor k�ps utomlands vare sig det �r som livm�drar - eller f�r sexuellt syfte.

F�r det �r ju ingen slump att de som �r prostitutionsivrare ocks� f�respr�kar surrogatm�draskap och att de anv�nder samma argumentation om kvinnors fria vilja och en �nskan att uppoffra sig. F�r kvinnors fria vilja �r ju bara viktigt att framh�lla n�r det handlar om att kvinnor ska f�rminskas f�r andras behov.

Hur kan staten �ppet f�resl� att kvinnor ska bli handelsvaror igen med tanke p� hur illa det fortfarande ser ut med j�mst�lldheten p� ALLA plan idag?

Vad �r det som p�g�r i Sverige?

Varf�r utser regeringen en utredare som g�r tv�rtemot?

Mon, 04 Mar 2013 09:11:00 +0100

Ask skriver en debattartikel om att straffp�f�ljder i svenska domstolar inte har f�ljt lagstiftarens intentioner att straffen ska bli h�gre f�r vissa v�ldsbrott.

Hon tar som exempel upp att straffen f�r grov misshandel inte blivit de �nskade.

Hon skriver om vad som h�nde efter riksdagsbeslutet om straffsk�rpning:

Av statistik fr�n Brottsf�rebyggande r�det framg�r att straffen h�jdes under det f�rsta halv�ret efter ikrafttr�dandet. D�refter h�nde n�got �verraskande: de straff som utd�mdes av domstolarna sj�nk tillbaka! Av statistiken avseende 2011 framg�r att endast marginellt l�ngre straff d�mdes ut f�r v�ldsbrott j�mf�rt med f�re reformen.

Det �r f�rv�nande att ett beslut om en s� tydlig och bred straffsk�rpningsreform inte verkar ha f�tt n�got egentligt genomslag p� de utd�mda straffen. Straffen som d�ms ut i dag �r i stort sett p� samma niv� som f�re reformen. Samtidigt har H�gsta domstolen f�r�ndrat straffm�tningspraxis p� narkotikaomr�det s� att strafftiderna radikalt har s�nkts.

Jaha.

Detta �r m�rkligt. �HD har �r efter �r varit extremt liberala n�r det g�ller synen p� brott.

Inte bara har en d�md sexualbrottsling f�tt forts�tta jobba i HD, de har ocks� s�nkt v�ldt�ktsdomarna 2009 vilket direkt p�verkat hur allvarligt domstolarna ser p� v�ldt�ktsbrottet - till det s�mre.

Justitier�den �tills�tts av regeringen d�r Ask ing�r.

HD har ocks�visat hur domstolar ska se p� brottet �vergrepp p� barn genom domen 2010. Det har ocks� p�verkat.

Senast i f�rra veckan kom en dom fr�n Hovr�tten f�r V�stra Sverige d�r straffet f�r v�ldt�kt mot barn s�nktes fr�n 2 �r och 6 m�nader till 8 m�nader! och man fr�ngick v�ldt�kts�talet och det nedgraderades till sexuellt utnyttjande FAST�N DET VAR ETT BARN.

Ask ger med ena handen och tar tillbaka med andra allts�.

F�r varf�r valde annars regeringen annars ut�just Svea Hovr�tts�k�nskonservativa och�"straffliberala" �chef Fredrik Wers�ll�att utreda om p�f�ljder i framtiden? �

D�r�denne kom fram till�att f�ngelsestraff� under 1 �r skulle omvandlas till �villkorligt.

Hur p�verkar detta agerande av regeringen domstolarna?� �r inte valet av Wers�ll en tydlig signal?

Precis som att surrogatfr�gan flyttades till Ask och justititedepartementet alldeles innan SMERs rapport kom. Det luktar best�llningsverk det ocks�.

Med regeringens utredare Wers�lls f�rslag skulle det allts� �betyda, enligt domen fr�n HR V�stra som n�mns, ovan att en barnv�ldt�ktsman skulle sluppit� f�ngelse.

I ljuset detta och att hallickarna i den stora traffickingh�rvan i GBG f�rra �ret fick lindrigare straff med h�nvisning till just HD:s syn p� narkotikabrott( ! )s� verkar Asks uppr�rdhet lite som ett spel f�r en gallerierna.

Eller �r hon s� aningsl�s att hon inte vet vilka Jr: som tills�tts och vad de st�r f�r?

Att HD:s beslut i narkotikam�l �leder till att kvinnor ses som varor �r h�rresande.

Regeringen och Ask�vill ha lindringare brott med ena handen i skymundan och g�r ut i debattartikel och vill ha str�ngare med den andra.

Detta �r dubbelmoral och populism.

Domstolarna i Sverige har l�nge drivit iv�g �t ett som snarare liknar att vi har�ett domstolsstyre� i Sverige.

H�r skriver chefs�klagare Ahlstrand om det h�r problemet som behandlas i ett inl�gg som heter just

Juridisk drift leder till fr�nvaro av ett r�ttsv�sende.

�ven d�r f�ljer en dom om v�ldt�kt mot barn�fr�n HR Sk�ne d�r en barnv�ldt�ktsman frias p� mycket m�rkliga grunder.

Det hj�lper ju inte vad regeringen g�r n�r man utser f�retr�dare och utredare som g�r tv�rt emot.

Och n�r domstolarna best�r av konservativa stofiler som v�grar att ta till sig ny kunskap och information.

Idag har vi maktfullkomliga sj�lvstyrande domstolar som gagnar de med makt - mot de utan makt: barn utl�ndska kvinnor och kvinnor som �r "fel" offer.

Altruism = att t�nka p� m�ns r�tt

Sat, 02 Mar 2013 14:35:00 +0100

I en debattartikel i Svd skriver en man som anv�nt en livmoder fr�n en kvinna f�r sina syften.

�terigen anv�nds det urgamla patriarkala greppet att kvinnor ska vara altrustiska och vilja st�lla upp.

Men.

SER�DET UT S� RUNT I V�RLDEN?

Eller �r det m�n med makt som tar sig r�tt att s�lja och k�pa kvinnor och flickor som fruar, sexslavar, hembitr�den, hush�llerskor, barnaalstrare och sexualobjekt och surrogatlivm�drar.

Och den springande fr�gan:

VAR FINNS ALLA DESSA ALTRUSTISKA M�N?

Varf�r st�lls�ALDRIG��krav p� altruism hos m�n?

Var finns alla altruistiska m�n som ger sig ut och r�ddar kvinnor fr�n sexhandeln med risk f�r sitt liv?

Var finns alla altruistiska m�n som avst�r l�n till kvinnor?

Var finns alla altruistiska m�n som uppr�rs �ver sexism och st�r upp mot andra m�n?

Var finns alla altruistiska m�n som avst�r styreleseuppdrag f�r att sl�ppa fram kvinn0r?

Var finns alla altruistiska m�n som avst�r fr�n att ta plats i kommentarsf�lt och inringarprogram f�r att sl�ppa fram kvinnors r�st?

Var finns alla altruistiska m�n som avg�r fr�n kommunfullm�ktiga och kommunala styrelser nu n�r man vet att kvinnor �r de som oftast slutar och �f�rgubbningen breder ut sig?

Var finns alla altruistiska m�n som sl�pper fram kvinnor i melodifestivalen?

Var finns alla altruistiska m�n som AVST�R barn f�r att st�dja barnhem i Rum�nien och i Litauen?

S� l�nge vi lever i oj�mst�lld, sexistisk, patriarkalt styrd och kvinnofientlig v�rld s� �r surrogatlivm�drar bara ett uttryck f�r oj�mst�lldhet, sexism, �patriarkalt styre och kvinnofientlighet.

Den dagen m�n kan b�ra barn i konstgjorda livm�drar��r f�rmodligen n�rmare �n en v�rld d�r kvinnor har samma r�tt till att best�mma �ver sina liv som m�n har.

I g�rdagens Metro stod just om det, att kvinnors vanligaste d�dsorsak runt om i v�rlden �r sj�lvmord, som en desperat �tg�rd f�r inte f� leva sina liv som vill.

H�r i �r artikeln om detta den enorma bristen p� j�mst�lldhet.

En skriande signal om vilken v�rld vi har.

S�att tala om "altruism" �framst�r�bara som vulg�rt och egoistiskt mot bakgrund av hur v�rlden - och Sverige - ser ut. �En v�rld d�r sj�lvmord och sj�lvskadebeteenden �r ett�alternativ f�r s� m�nga kvinnor och flickor .� D�r fattigdom �r en realitet sam drabbar kvinnor v�rst och det �ven i Sverige.

Var finns alla altruistiska m�n som vill bek�mpa dessa or�ttvisor och detta f�rtryck?�

Om nu inte altruism alltid��r synonymt med�att bara t�nka p�m�n och m�ns r�tt.

Mer om detta �mne h�r och h�r.

N�r " kvinnohandel" kallas modernt

Fri, 01 Mar 2013 12:12:00 +0100

Idag�publiceras en debattartikel om att kvinnors kroppar inte �r beh�llare.

Det �r allts� s� att 2013, kommer en statlig utredning till att surrogatlivm�draskap �r ett "modernt" s�tt att se p� kvinnokroppen med ett europeiskt perspektiv. Birgitta Ohlsson inst�mmer i ett inslag i TV.

Vad �r modernt idag?

I Europa �r det "modernt" att kunna g� in och peka p� en kvinna och betala f�r att f� tillg�ng till hennes kropp.

I Europa �r det modernt att kvinnor och flickors kroppar s�ljs i en aldrig tidigare sk�dad omfattning.

Den Hvita slafhandeln som tog form under kolonialiseringen n�dde aldrig ens i n�rheten av dessa niv�er.

Inte heller 70- 80 talets asiatiska kvinnoimport.

Men nu:

Efter murens fall och med fattigdomen och nyliberalism s� har det blivit modernt att m�n knullar av sig i kvinnokroppar n�r de vill. Numera �r var fj�rde kropp en minder�rig flicka.

Det �r modernt att inte ge n�gon hj�lp till dessa kvinnor som far illa. Det �r modernt att kvinnokroppen s�ljs p� glasburk. Det �r modernt att trivialisera detta i media. Ingen Birgitta Ohllson st�r i TV om det�och inte heller f�r �n�gon medicinsk-etist expert utreda detta.

Det �r ocks� "modernt" med en begr�nsningar i abortlagstiftningen. I land efter land i Europa h�nder detta ofattbara, kvinnor straffas f�r ett de blir gravida mot sin vilja. De tvingas bli m�drar eller ibland t o m d�.

Birgitta Ohlsson st�dde en aktiv abortmotst�ndare, EU-kommission�ren Tonio Borg. Tyckte hon det var modernt?

N�r Smer:s ordf�rande stod i TV och talade om surrogatlivm�rdrar sa han att "m�nniskor" ska kunna f�da barn till andra.

M�NNISKOR?

Han klarade inte ens att s�ga som det var - det �r KVINNOR det handlar om.

Och den d�r id�n om uppoffrande kvinnor.

Var finns alla uppoffrande m�n? De som agerar mot prostitution och v�ldt�kter, de som sk�nker pengar till skyddshem f�r offer m�nniskohandel, som �r villiga att donera njurar till ok�nda, eller delar av levern?

Varf�r ska kvinnor f�rbeh�llas "r�tten " att vara uppoffrande"?

Det �r samma gamla f�rest�llningar som funnits i 100-tals �r. Kvinnor ska st�lla upp.

Och det �r �nnu v�rre.

Regeringen smyger in annat som ska f� surrogatlivm�draskapet att�upplevas bli lika naturligt som n�got medicinskt progressivt.

Man har lite andra f�rslag p� cellul�r niv�, �ggdonation, donation av befruktade �gg och som en bisats n�stan s�ger man att �ven surrogatmoderskap ska till�tas. Som om det har med medicin och etik att g�ra.

Men.

Det har med kvinnosynen att g�ra.

Inte medicinsk etik.

I radio pratas �ppet om att gaylobbyn nu arbetat bra och i TV st�lls en prostitutionsf�respr�kare i� form av Federley att f�rsvara tillg�ngen till kvinnokroppen �terigen mot en kristen fundamentalist.

S� skapas historien om att surrogatlivm�draskap bara handlar om frihet och modernismen mot fundamentalismen.

N�r det �r precis tv�rtom.

Det handlar om det p�g�ende backlashen mot kvinnors r�tt.

Att man vant sig vid att kvinnor och flickors kroppar �r mindre v�rda.

V�nner och sl�ktingar ska kunna st�lla upp.

Vem kontrollerar vad som �r v�nner?

Visst kan man bli v�n med en rum�nsk prostituerad. Vem kontrollerar pengafl�den �ver gr�nser? VEM?

Vem kontrollerar att inte en splitterny bil pl�tsligt b�rja rulla n�gonstans, att guldkedjor pl�tsligt h�nger p� rum�nska m�n i Bukarest eller i Spanien?

Vem kontrollerar att inte "v�nnen" f�r mat betald i ett �r?

Vem kontrollerar att betalning sker i flera led, via g�vor till "v�nner"?

Det h�r �r sn�mos f�r att d�lja en syn p� kvinnokroppen hos Smer som �r anskr�mlig.

Smer utf�rde sitt best�llningsverk.

Precis som Lagr�det g�r.

Precis regeringens utredare Fredrik Wers�ll g�r som vill att barnv�ldt�ktsm�n ska slippa f�ngelse.

Ig�r kom en dom fr�n Hovr�tten f�r V�stra Sverige om just det. En flicka under 15 utnyttjades av en l�rare. Straffet lindrades fr�n 2,5 �r i TR till 8 m�nader! i HR. Han hade allts� g�tt fri om regeringens utredare f�tt som han velat.

Det handlar ocks� om kvinnosyn.

S� devalverar regeringen kvinnors och flickors v�rde i ett flerfrontskrig.

Smers ovilja att ens n�mna att det handlar om kvinnor visar just det. Man smyger in det bakom andra ord.

Bakom medicinska termer eller bakom termer av att f�ngelsestraff inte �r bra i "alla l�gen".

Detta �r backlashens i all del osynligjorda synlighet.

Ska kvinnor bli handelsvaror i Sverige och ska barnv�ldt�ktsm�n sl�ppas l�sa? �r det modernt?

Lite artiklar om vad surrogatindustrin g�r med flickor och kvinnor.

Thailand

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/raddade-fran-olaglig-babyfabrik_5966457.svd

Nigeria

to force teenage girls to have babies that were then offered for sale

pregnant girls aged between 15 and 17 are being made to make babies for the proprietor," said Bala Hassan, police commissioner for Abia state in the country's southeast.

"We rescued 32 pregnant girls and arrested the proprietor who is undergoing interrogation over allegations that he normally sells the babies to people who may use them for rituals or other purposes."

Some of the girls told police they had been offered to sell their babies for between 25,000 and 30,000 naira (192 dollars) depending on the sex of the baby.

The babies would then be sold to buyers for anything from 300,000 naira to one million naira (1,920 and 6,400 dollars) each

Hassan said the owner of the "illegal baby factory" is likely to face child abuse and human trafficking charges. Buying or selling of babies is illegal in Nigeria and can carry a 14-year jail term.

http://news2.onlinenigeria.com/headlines/97789-police-raid-illegal-nigerian-baby-factory-32-teens-freed.html

Thailand

FIFTEEN Vietnamese women involved in an illegal surrogacy service in Bangkok will be sent back to their home country along with two mothers' newborn babies.

The women - seven of whom are pregnant - were discovered after a raid last week on two houses in a suburb of Bangkok, where an illegal ring was providing babies for couples overseas, the authorities said today

http://www.heraldsun.com.au/news/breaking-news/illegal-bangkok-baby-factory-broken-up/story-e6frf7jx-1226013850919

Grekland

�A Mail investigation has uncovered such a baby factory in Athens run by the Albanian and Russian mafias, catering to the demands of wealthy Western women unable to have children of their own.

They come from Britain, Europe and as far afield as America, hand over a huge wad of cash and take the child back home.

The baby factory in Athens is doing a booming trade. The girls selected by the gangs for the production line are mostly Bulgarians and Romanian gipsies.

http://www.dailymail.co.uk/femail/article-424450/The-shocking-truth-baby-factories.html

Grekland Kreta. Maffian

Island police are aware that Albanians control the market for drug's and prostitutes, Romanians control fake passports and documents, and Bulgarians have control of illegal adoptions.

Childless couples are offered Bulgarian babies for sale, but the Greek authorities try to control the entrance of very pregnant Bulgarian women as they are aware of the illegal sales. The babies need to be born in Greece to avoid being registered on entrance to the country, so mostly the women are trafficked in illegally before they give birth, generally entering Crete by boat from Italy.
http://digitaljournal.com/article/314698

Grekland

The members of the criminal gang used to smuggle pregnant women, in their early 20′s, from Bulgarian to Greece, where they would give birth and then sell their children. Girls were sold at a price of 18,000-20,000 euros and boys for 25,000 euros. The mothers would receive € 2,000.

http://greece.greekreporter.com/2011/01/25/authorities-bust-bulgarian-baby-selling-ring-gr/

Nigeria

http://www.expressen.se/nyheter/barnfabrik-upptackt-i-nigeria/

Kaukasus

http://www.gp.se/nyheter/varlden/1.1115780-liga-salde-bebisar-i-kaukasus

Israel Rum�nien�

http://squareeye.se/wordpress/2013/02/20/rumansk-liga-i-befruktningsharva/

Kvinnor som vandrande uppoffrande livm�drar.

Thu, 28 Feb 2013 10:29:00 +0100

Nu har Statens medicinsk-etiska r�d kommit med sina st�ndpunkter i surrogatlivm�drafr�gan.

�SR�SR1�Svd

De envisas med att kalla det f�r surrogatm�drar vilket visar hur lite de sj�lva har f�rst�tt.

Man �r inte ute efter en mamma - man �r ute efter k�rl, en kropp med livmoder.

Mannan eller pappan , eller pappan -pappan �r den som ska f� barnet inte den vandrande livmodern. HON �r ingen mamma. S� sluta ljug om det. Detta �r objektifiera kvinnokroppen till en f�dslofabrik.

I g�rdagens morgonprogram i radions p1, f�rekom en intervju med ett skrattade homosexuellt par med tre barn fr�n indiska livm�drar. Sista g�ngen hade det blivit tvillingar. "Det var v�l Gud som ville det" sa den ena pappan.

Nej, det var inte Gud, det var mammon. Det var verkligheten sk�nm�la sina handlingar. Det �r kliniken i Indien som alltid s�tter in minst tv� �gg i den fattiga indiska kvinnan f�r att det �tminstone bli ett barn. Blir det tv� vet man inte vad som h�nder med det andra eftersom det oftast �r best�llt ett enda.

I det h�r fallet tog de skrattande papporna barn tv�.

Hur var det med barn ett - har det ocks� en tvilling och var �r denna i s� fall?

Numera kan ingen l�ngre l�tsas att inte veta�om att Indien inte �r ett land f�r kvinnor. Det �r f�rmodligen v�rldens farligaste land - f�r just kvinnor.

V�ldt�kter, mord, misshandel, flickfostermord vet vi nu f�rekommer. Ingen kan l�ngre st�nga sina sinnen som dessa som best�ller barn m�ste ha gjort.

Dessutom �r det livet igenom ett h�rt liv f�r en kvinna , d� fr�mst f�r fattiga kvinnor. �n idag f�r flickbarnen mindre att �ta �n pojkarna. S� de kvinnor som dessa rika v�sterl�nningar k�per �r undern�rda fr�n b�rjan, i kliniken st�ngs de in som vore de djur. Dom �r inte vana att f� tycka och t�nka feministiskt.

Pengarna f�r kvinnorna bara spottstyver av, vinsten g�r till klinikens aff�rsm�n. Kvinnornas pengar g�r till hus och skolg�ng - oftast f�r pojkar.Fattigdom �r en f�ruts�ttning f�r att ett morgonprogram i radio ska g�ra ett trevligt hemmahosreportage utan kritiska fr�gor.

De skrattande papporna fick ingen fr�ga om kvinnor i Indien och deras fruktansv�rda situation. De fick �verhuvudtaget inte n�gon fr�ga om sin kvinnosyn. Det var tabu.

Trots att det �r d�r fr�gan br�nner som mest!

Homosexuella m�n �r precis lika patriarkala som andra m�n. det m�rks i operasexism eller n�r Gardell sparkar ner�t p� de kvinnor som var faktiskt var de enda som v�rdade de Aidssjuka. Han sparkar inte upp�t och inte en fr�ga f�r man om detta utan han blir hedersdoktor och f�r en tv-serie innan boken ens kommit ut men de kommer kvinnor som v�rdade sjuka med hot�f�r sina liv f�r inga hedersdoktorat. Det st�r inte Gardell eller n�gon annan.

Pride �r en tillst�llning f�r m�n och om m�n.

P� Genusnytt h�ngde b�gar och deltog i kvinnohatet.

Bards sexism beskrivs h�r i Svd.

St�ll homosexuella barn- och livmodersk�pande par till svars f�r deras kvinnosyn.

Det handlar inte om att kvinnor ska best�mma sj�lva i s�msta sexindustristil. Det argumentet visar hur n�ra f�rbundet �r mellan de som f�respr�kar prostitution och de som f�respr�kar surrogatlivm�drar.

Det �r en� ekonomisk, social, k�nspolitisk och feministisk fr�gest�llning som ska r�da.

Nu vill SMED titta p� Storbritannien. Jaha, hur fungerar det d�r. Med betalning f�r ett nytt k�k.

Ska kvinnliga sl�ktingar nu ha ett socialt tryck p� sig att st�lla upp?

B�rjar vi importera en kvinnosyn fr�n andra l�nder d�r kvinnor har ett samh�lleligt krav att deras kroppar inte �r deras egna?

L�s ocks� inl�gget: fattigdom, godhet, njurar, livm�drar

NEJ TILL SURROGATLIVM�DRAR!

JA TILL FEMINISTISK KAMP MOT�SMEDS F�RSLAG!

Korruption och usel kvinnosyn

Tue, 26 Feb 2013 22:46:00 +0100

En �klagare, t o m en chefs�klagare har visat sig vara en prostitutionsf�r�vare.

Han satt och s�p till p� t�get och googlade escort, best�llde kvinna och �kte fast.

Givetvis p�st�r han att det var f�rsta g�ngen och givetvis tror ingen honom.

Det �r bedr�vligt att det finns m�n som deltar i k�nshandel.�Som v�ljer att vara�en del av ett globalt och historiskt s�tt att se p� kvinnor som n�got m�n k�per f�r sin sexuella gratifikation. Som deltar i kvinnof�rtryck.

Men det �r v�rre �n s�. H�r.

Herr chefs�klagare �r en del av r�ttsv�sendet. Har han �gnat sig �t prostitutionsk�p s� �r han l�tt� byte f�r korruption och utpressning. Det �r det allvarliga.

Det g�ller i alla l�nder i alla tider. M�n som betalar f�r att tr�nga in i en kvinna eller flicka vill inte bli avsl�jade.

De g�r vad som helst f�r att slippa och blir d�rmed l�ttkorrumperade.

En representant f�r r�ttsv�sendet ska inte �gna sig �t s�dant som kan korrumpera.

Detta borde utredas.

Dessutom: var har han jobbat med under sitt juristut�vande? Vilka utredningar har han arbetat med och vad har han gjort tidigare?� Har en �klagare en usel kvinnosyn har�han inte i r�ttsv�sendet att g�ra.

Han�f�r k�ra truck eller skotta sn�.

Vare sig det �r en torskande chefs�klagare eller en city�klagare som anser v�ldt�kt �r ett ettiketsbrott s� ska deras yrkeshistoria s�ttas under lupp. S� l�nge det finns risk att halva befolkningen anses vara mindre v�rda� s� borde ALLA utredningar letas fram, genom decennierna och de ber�rda borde kr�va en ny utredning�med en �klagare som ser p� kvinnor som m�nniskor och inte tingestar som m�n k�per n�r de tycker de har behov av det.

En annan fr�ga �r i vilken kontext denna chefs�klagare befinner sig i? Det �r knappast s� att han super till, googlar efter k�pekvinnor och traskar iv�g till det stockholmska anonyma hotellet i ett vakuum.

Han har �"br�der" som har gjort det �ocks�. P� n�tet eller i sin omgivning.

F� torskar k�per ensamma utan att ha kontakt med andra.� F� handlingar beh�ver en broderskapsloge som den att betala f�r en "hora". Vare sig det �r i fotbollsg�nget, bland arbetskompisarna, p�skidl�rargymnasiet, grabbg�nget eller n�gon uniform sammanslutning s� �r det samma sak. Man k�per som en manlighetsrit. Det blir sedan en del av den osynliga banden som f�rbinder och normaliserar den egna handlingen. Som plockas fram d� man berusar sig p� en t�gresa och googlar fram� best�llningen p� ett styck kvinna.

S� hur m�nga som den h�r torsken finns i r�ttsv�sendet?

Eller var han ett l�tt byte eftersom han just nu jobbade med utredning av polism�l?

Men var 10: e�man k�per. �ven inom r�ttsv�sendet. �r det d� konstigt att vi ser m�rkliga skrivningar i domar om prostitution, kvinnomisshandel och v�ldt�kt?

F�rresten: IQ fiskm�s sa herr chefs�klagare. Han kunde ocks� sagt IQ Kevin.

En annan "sadism" - s� hade de friats

Fri, 22 Feb 2013 12:42:00 +0100

I en r�tteg�ng i Attunda tingsr�tt f�lls fem unga m�n f�r misshandeln av en 17�rig pojke p� en internatskola.

De hade ut�vat ett sadistisk v�ld mot pojken. Bra att de blev f�llda.

I artikeln st�r f�ljande med citat fr�n domen:

R�tten konstaterar att de �ldre eleverna ut�vat v�ld mot 17-�ringen. Att brottet �nd� inte ses som grovt av r�tten beror p� att ”v�ldet relativt sett inte var s� kraftigt och att skadorna var f�rh�llandevis snabbt �verg�ende”.

N�r straffet best�mdes tog r�tten h�nsyn till de �talades l�ga �lder vid tiden f�r brotten.

Han/��klagaren/�hoppas att domen har en ”avskr�ckande effekt” f�r eleverna p� internatskolor.

�Inte heller g�r den med p� att 17-�ringen samtyckt till det v�ld som ut�vats.

I september 2011 kom en liknande dom. Inl�gg h�r.

Fast d� friades den mycket �ldre mannen som var �ver 30 �r.

D� tog man allts� noll� h�nsyn till att mannen inte hade en l�g �lder.

Man tog inte heller h�nsyn till offrets l�ga �lder, faktiskt �nnu l�gre �n brottsoffret i detta fallet.

Man tog inte heller h�nsyn till att flickan vittnade om hur d�ligt hon m�dde och att det var maktut�vande.

Man trodde det var frivilligt - att hon samtyckt.

Det var sadism - men en annan sorts sadism, den som riktas mot kvinnor och flickor.

D� g�llde mannens version av samtycke.

S�:� -hade dessa elever blivit friade om det f�rts in en sexualsadistiskt aspekt?

Hade dessa elever blivit friade om�offret varit� en 17 �rig flicka och v�ldet varit med piskor och burar?

Hade hon d� samtyckt?

Och.

Varf�r tr�der inte torskDN fram och ondg�r sig �ver den friande domen nu i Attunda TR?

Kallar det f�r maskulinistiskt nederlag?

S� som man kallade r�tten att sadistiskt pl�ga en 16 �rig flicka f�r en feministisk seger?

V�rt samh�lle har inte gjort upp med synen p� vad som �r misshandel och misshandel.

Samma v�ld som riktas mot kvinnor som en global f�reteelse riktas ocks� mot kvinnor i sexualiteten, men d� �r det legitimerat f�r d� �r det porrv�rldens osynliga tabu som tr�der in. D� f�r domare och journalister en mental h�rdsm�lta -�alltf�r oftast. Nu l�r t o m AB (anorexiabladet ) ut� hur man "ska krydda" sexlivet, dvs hur man ska sl�, binda och f�rnedra kvinnan.

Sadism �r sadism oavsett k�n. Oavsett hur man d�ljer det i upphottade bokstavsbeteckningar.

Sexism is alive and kicking - l�ksom patriarkatet

Wed, 20 Feb 2013 23:58:00 +0100

En�dom fr�n Svea Hovr�tt river upp en v�ldt�ktsdom fr�n tingsr�tten.

De kommer fram till att mannen som f�rde in fingrar i kvinnans underliv gjorde det�fr�n ett ickesexuellt syfte.

Mannen d�ms d�rf�r endast f�r olaga tv�ng.

Genusperspektiv p� den domen?� Vad hade h�nt om domarna l�st en utbildning i juridikens�genus�tro?

Den h�r domen har s� m�nga fel s� man vet inte var man ska b�rja.

Mannens syfte enligt hovr�tten, var att kontrollera att kvinnan inte haft samlag med en annan man.

Fel 1.

Det g�r inte att kontrollera oskuld. Det �r bara en patriarkal f�rest�llning.

D�rmed faller den delen av r�ttens resonemang som de inte sj�lva �r medvetna om att de f�r.

Fel 2.

Om det nu �r som hovr�tten anser att det skulle g� att kontrollera - vad skulle d� syftet vara om inte ett sexuellt dvs�att kontrollera kvinnans sexualitet. En� otroligt ologisk tankevurpa.

Fel 3.

Varf�r ska �verhuvudtaget en kvinna kontrolleras? I vilken kontext har det uppst�tt om inte en patriarkal?

Hovr�tten fastsk�rper en patriarkal handling och f�rsvarar den med en annan patriakal handling - att fria en man fr�n v�ldt�kt som f�r in fingrar�i en kvinnas underliv f�r att det �r patriarkalt motiverat. Och detta resonemang ska man ha en domarl�n f�r?

Hovr�tten visar med all �nskv�rd tydlighet att v�ra domstolar �r patriarkalt styrda.

Deras f�rest�llningsv�rld �r mannens r�tt att kontrollera. Oavsett om det finns n�got att kontrollera.

Detta �r maktut�vning fr�n svenskt r�ttsv�sende gentemot alla kvinnor.

F�r en tid sedan kom en dom d�r en kvinna fick en hand uppk�rd i underlivet n�r hon var i hj�lpl�st tillst�nd.

Kvinnan h�ll p� att f�rbl�da. Skulden las p� kvinnan, hon var f�r tr�ng.� Kvinnor ska anses klara knytvn�var - det �r m�ns r�tt att kr�va det. Det blev bara v�ldt�kt av normalgraden

-trots att kvinnan var i hj�lpl�st tillst�nd

-trots att man vet att kvinnor skadas fr�mst genom fingrar i underlivet eller via f�rem�l.

Mer om den domen h�r.

Svenskt r�ttsv�sende talar om vad kvinnor �r v�rda men de lindar in det i juridiskt spr�k.

N�thatet mot kvinnor� �r �egentligen ett strukturellt kvinnohat som genomsyrar hela samh�llet .

DET �VEN I SVENSKA DOMSTOLAR.

Det ser bara annorlunda ut �n n�thatets "hor�fierande" och "s�nderknullande".

Det finns jurister som skriver kommentarer p� dagens juridik med en h�pnadsv�ckande kvinnosyn. Vad s�ger det?

Att vi har ett strukturellt kvinnohat som genomsyrar hela samh�llet. Domare, n�mndem�n, och �klagare, p� alla niv�er i r�ttsv�sendet �terfinns dessa strukturer. Och de sk�ms inte ens f�r det n�r de �r anonyma.

Vem sitter som chef f�r Svea hovr�tt om inte Fredrik Wers�ll - han som vill att de som d�ms f�r kortare f�ngelsestraff �n ett �r ska slippa f�ngelse. Det g�ller tex kvinnofridsbrott, v�ldt�kter mot barn, barnporrd�mda.

F�r alla dessa brott �r det idag h�pnadsv�ckande l�ga domar. De nedgraderas dessutom s� att de blir normalgrader och mildare strafformer.

Som koppleri ist�llet f�r m�nniskohandel.

Som olaga tv�ng ist�llet f�r v�ldt�kt.

Som sexuellt ofredande ist�llet f�r v�ldt�kt.

Av vilken anledning vill Wers�ll att dessa ska slippa f�ngelsestraff? Tycker han inte att det �r s� allvarliga brott?

Vilken anda skapar han p� Svea Hovr�tt? Han som medverkade i det friande Tumbam�let d�r han valde bort bevisning?

I MFF har de omogna fotbollsspelarna en t�rta med en naken kvinna, en pinuppa.

Detta strax efter att en spelare d�mts f�r�sexuellt utnyttjande av �barn. Han slapp v�ldt�ktsdom f�r att det var s� synd om honom. Ocks� ett exempel p� att g�rningsm�nnen skyddas.

D� v�ljer de vuxna "pojkarna" i MFF att �ta upp en kvinnobild.

Det �r ocks� en signal.

Men det �r just det som Svea Hovr�tt�signalerar med dagens dom.

Steget fr�n omogna fotbollsspelare till jurister �r inte s�rskilt l�ngt.�

De spelar p� samma planhalva, vare sig det �r i kostymer eller i shorts.

Sexism is alive and kicking. Och patriarkatet.

Nu heter det barnsexbrott och "fantasifigurer"

Tue, 19 Feb 2013 15:52:00 +0100

I en kr�nika�i SvD tar� Annina Rabe upp en artikel fr�n Hemmets Journal fr�n 1975.

Artikeln beskriver en indisk grupp d�r barn uts�tts f�r �vergrepp men man g�r det exotiserande och som om det �r ett uttryck f�r sexuell frihet.

Artikeln�utg�r som��vi �n idag g�r, att sex �r lika med penetrerande sex d�r mannen f�r utl�sning.

I s� m�tto har vi inte kommit ett dugg l�ngre. Vi har fortfarande inget k�nsperspektiv p� vad som �r "sex".

Men annars skulle det, precis som� kr�nik�ren tar upp, inte vara m�jligt att skriva s� idag.

Inte p� det s�ttet i alla fall.

Idag vet vi att barn uts�tts fruktansv�rda �vergrepp f�r att vuxna tar sig r�tten till deras kroppar.

Barnsexhandeln, som bara i sig �r ett begrepp som inneh�ller ett�vuxenperspektiv - det borde ju heta v�ldt�ktshandeln med barn eller barnkroppshandeln, men den v�xer.

Den v�xer �ven� i Europa.� 37% av de som s�ljs i Europa �r numera barn, mest flickor. Varf�r g�rs inget?

Varf�r sl�ngs inte en massa torskar i f�ngelse i Europa? Varf�r inga massdemonstrationer?

S� kanske har vi inte kommit s� l�ngt - det �r bara mer nedsopat under mattan.

Varf�r skriver annars media i sina rubriker att n�gon blir �talad f�r barnsex?

Barnsex? Varf�r skriver de inte �barnv�ldt�kt?� �r det bara det �r det �r fem bokst�ver l�ngre?

Eller �r man ute efter samma effekt som i reportaget fr�n Hemmets Journal - omedvetet?

1975 f�rresten, det �r ett �r innan som Geijer planerade att l�gga fram sitt nya sexualbrottsf�rslag om att incestbegreppet skulle avskaffas.� Och att alla sexuellt inriktade handlingar skulle vara till�tna� gentemot barn fr�n 10 �rs �lder.

Det fanns allts� pedofila politiska starka str�mningar.

Geijer�ja...

Lustigt att �ven Str�ngs namn f�rekommer i samma nummer av HJ som n�mns ovan...

Lagstiftningen genomf�rdes aldrig som bekant. Ist�llet kom journalister en prostitutionsh�rva i sp�ren som �n idag inte �r utredd. Med inblandade sm�flickor.

Idag har vi en annan syn p� barns r�tt.

Men vi har inte gjort upp med den tidens syn p� �vergrepp p� barn.

F�r bara en tid sedan kom en bok som hette "�n".

Boken exotiserar precis p� samma s�tt som artikeln fr�n 1975.

Den �r som ett tecken fr�n nutiden hur vi behandlar pedofili och barnv�ldt�kter. Man f�rdunklar och v�ljer ord som inte �r direkt antastliga. Som ordet�barnsex och att barn som v�ldtas i teckningar �r "m�nniskoliknande fantasifigurer".

Ja, det var Lambertz ord i statlig TV 2012. S� �r orden idag.

Boken "�n" diskuterades som kulturell sp�nnande f�reteelse b�de i kulturradion och p� bokm�ssan n�r den kom f�rra �ret. Det bj�ds in till soffprogram och man diskuterade p� fullt allvar om inte pedofili var ok.

Boken och dess f�rfattare, (som ocks� som av en h�ndelse �r prostitutionsv�nlig)�f�rs�kte sl�ta �ver barnv�ldt�kter och f�rklara uppr�rdhet som ett uttryck f�r v�stv�rldens �vergrepp p� en urspungsbefolkning, som moralpanik fr�n insn�rpta gubbar. N�r det egentligen kanske handlade om, enligt boken , om en fri sexualitet och sunda sedv�njor. Barnen for kanske inte alls illa� - �vergreppen var kultur.

F�rfattaren var mycket v�l medveten om hur hen skulle framst�lla det. Med indirekt kritik mot den som reagerar mot kulturell pedofili och barnv�ldt�kt och att man ska fundera �ver om inte dessa kulturer har r�tt till att beg� �vergrepp.� �Som en present till v�stpedofiler att bes�ka "fria kulturer" eller syd�statistiska l�nder f�r att barnen "inte lider lika mycket"� - de �r ju vana. De �r mer "f�rsigkomna" dvs i bara praktiken fattigare och mer utsatta.

Boken�ledde till en debatt om hur vi egentligen �ska se p� �vergrepp p� barn. Fast s� sa man inte, man pratade om sexuell frihet och v�stv�rldens problem att se hur andra ska leva sitt liv. Att det �terigen handlade om vuxenv�ldt�kter mot sm�flickor� - det tog man inte upp. Inget makt-�eller��genusperspektiv som vanligt.

Lika lite som media gjorde n�r det g�llde barnporrmangan.

S� vi har inte gjort upp med synen p� pedofili och �vergrepp p� barn - �n.� Det bubblar upp till ytan som n�got naturligt med j�mna mellanrum om bara tillf�lle ges.

Vi bara kl�r det i annat spr�kbruk och d�mer till milda straff f�r barnporrinnehav och barnv�ldt�kt.

Vi bara l�ter HD skriva att barn kan ljuga om �vergrepp f�r att f� skadest�nd.

Vi bara legaliserar animerad barnporr.

Vi skriver om barnsex i rubriker i stort sett dagligen.

Vi l�ter vuxna f�r�ldrar definiera barnens upplevelser ur ett sexuellt perspektiv�och barns r�ttigheter� i program p� b�sta s�ndningstid och sedan pedofiler hylla programmet.

Vi till�ter pedofilforum p� n�tet.

Vi k�r �ver barnens skr�ck och tvingar dem att bo hos f�r�vare.

Vi har en tidnings ledarredaktion - torskDN� f�rst�s�-som ondg�r sig �ver att det b�rjade uppm�rksammas problematiken med incest p� 80-talet som att det var hets.

Vi har tystnaden om PAS och hur det anv�nds i domstolar idag.

Det l�tar annorlunda mot 1975� men problematiken finns kvar.

Nu �r spr�kbruket med avancerat och inlindat. Man m�ste ha kunskap f�r att se det och f�r att�tolka det.

F�r som sagt; hur m�nga t�nker tex �ver orden "d�md f�r barnsex"?

Vad det d�ljer�f�r omedvetna v�rderingar och och� vad s�ger det om vems perspektiv som fortfarande r�der?

Post- Breivik har �ppnat f�r f�rakt ner�t

Fri, 08 Feb 2013 19:05:00 +0100

I norsk press framf�r allt i �Verldens Gang har det f�rts en debatt om att Sverige �r ett land som inte till�ter nationalism och att det �r d�rf�r SD v�xer. AB och HD skriver om det.

Det �r precis tv�rtom.

Det �r de grundl�ggande v�rderingarna och id�erna om det okr�nkbara m�nniskov�rdet som s�tter avtryck och som l�gger grunden f�r tolerans och j�mlikhet.

Efter Breiviks terrord�d sommaren 2011 gick m�nniskor ut i massor i rosceremonier och statsministern talade om att man ska �m�ta intolerans och terror med �ppenhet och k�rlek. Man sj�ng om Regnbuens barn.

Men det har inte blivit� mer k�rlek och�tolerans.�Det har snarare s� att Breivik har visat v�gen till ett kallare och mer m�nniskof�raktande samh�lle.

Verldens Gang har hela h�sten skrivit om �kande prostitution i Norge. Det har kommit ett stort antal afrikanska kvinnor till Oslo under den�senaste tiden. Men varf�r har de kommit efter Breivik? Han som var f�r prostitution i sitt manifest.

Men ist�llet f�r att l�gga skulden d�r den h�r hemma; p� de m�n som k�per kvinnorna, de som st�r f�r efterfr�gan, s� har VG:s manliga reportrar gett sig ut p� gatan och skrivit om hur �verfallna de blir av dessa desperata kvinnor.

Dessa kvinnor�befinner sig�hundratals mil hemifr�n och har hallickar som kr�ver pengar av dem�varje kv�ll. Vill dessa kvinnor �verhuvudtaget f� n�gra egna inkomster till barn och sl�ktingar hemma m�ste de suga av �nnu fler m�n �n de som hallickarna kr�ver. De uts�tts sig f�r torskarnas v�ld varje kv�ll, deras kroppar tar stryk, deras psykiska h�lsa �r i botten.

De f�r ingen l�karv�rd eller mediciner. De fryser och �r r�dda innerst inne. Varenda dag och kv�ll �r en kamp mot v�ldet och det enda verktyg de har �r att s�tta upp en fasad och spela en teaterroll, de har f�r l�nge sedan slutat hoppas� att f� ett annat liv. �Ingen hj�lper dem. INGEN.

Vad g�r d� de manliga journalisterna? De beskriver de afrikanska kvinnorna i det n�rmaste som ohyra.

De skriver om hur de blir antastade och hur de f�r v�rja sig.� De g�r ut p� gatan p� natten och glor p� kvinnorna som vore de torskar och sedan in till redaktionsv�rmen och tar en kopp kaffe skriver texten om�kvinnodjuren de m�tt.�N�jda ��ker de sedan �hem duschar, �ter och g�r och l�gger sig. En ny trygg dag v�ntar.

INTE en tanke �gnas �t om DE skulle kunnat hj�lpa kvinnorna. Ett v�nligt ord, en kopp kaffe, en sm�rg�s och kanske bara att vara medm�nsklig.

Tv�rtom.

Ist�llet l�ter�tidningen �en manlig n�tmobb ondg�ra sig �ver dessa kvinnor i hundratals kommentarer och att m�n�borde� ha r�tt till att k�pa kvinnorna. "Bort med morallagen" K�nner vi igen det fr�n "v�ra " n�tmobbare?

S� VG har drivit en veritabel hetsjakt p� prostituerade och p� kvinnors v�rde.

S� som vanligt h�nger det ihop. Kvinnosynen och rasism.

Norge har f�tt en h�rdnande klimat. Det drabbar kvinnor, det drabbar mest de kvinnor som ska st� till m�ns f�rfogande� med sina kroppar. Och VG bidragit med att normalisera och legitimera en h�rd f�raktfull ton gentemot prostituerade kvinnor. De �r inga man beh�ver skydda, de �r ju bara ohyra. Klart m�n ska kunna k�pa dem. Dessa svarta kvinnor��r ju�knappt ens m�nniskor.

Att de finns d�r f�r att norska m�n fortfarande k�per kvinnokroppar faller inte norsk media in.

D�r ligger de efter i socialt och k�nsstrukturellt maktt�nkande. Eller s� vill de bara se m�nnens -n�tmobbens - samh�lle.

I Norge har ocks� en domstol fattat beslut om att barn ska kunna utvisas ensamma.

Hur �r det m�jligt att bli s� kall? Varf�r protesterar inte media? VG?

Men Fremskrittspartiet�hyllar beslutet.

Den �ppenhet och den k�rlek man skulle visa varandra efter Breivik har blivit motsatsen.

Fremskrittspartiet politik b�de �gentemot prostitution och mot invandrare har spridit sig.

Nu spottar man ner�t i Norge.

Mannens v�rde har stigit i takt med Hjernevask och att genusforskning ses som n�got f�raktfullt.

Precis det som Breivik vill. Han kom inte i ett vakuum,� han kom ur ett klimat som h�rdnat i Norge de senaste �ren.

De norska n�tm�nnen �r lika kvinnohatiska och fr�mlingsfientliga som i Sverige, kanske t o m lite v�rre.

De har �nnu st�rre uttrymme d�r. Norge har ett �nnu mer maskuliniserat och sexistiskt�samh�llsklimat �n Sverige numera.

Men Norge har aldrig gjort upp med kvinnohatet efter andra nazisttiden. D� som norska�inv�nare �fick anpassa sig till den tyska ockupationen. Men efter befrielsen �la man allt ansvar p� de kvinnor som hade f�tt barn med tyska soldater. De blev hela norska samh�llets katarsis. Genom att smutskasta dem och g�ra dem till syndabockar s� slapp alla andra undan. Det ser vi fortfarande effekten av. Det finns ett decenniegammalt strukturellt inbyggt kvinnof�rakt som �r lika �br�ddjupt som fjordarna. Det skulle beh�vas en ny �Gro Harlem Brundtland nu.

S� g�r det en r�d tr�d fr�n tysket�serna till afrikanska desperata handlade kvinnor p� Karl Johan.

Och till Breiviks kvinnohat.

Skulden l�ggs p� utsatta kvinnor och andra syndabockar. N�r den enda som b�r skulden till att�69,�mestadels �ungdomar och barn, dog p� Ut�ja var en intolerant kvinnohatare.

Att Norge idag h�nar tolerans och genuskunskap, �r en del i f�rnekandet av sin egen historia av ett h�pnadsv�ckande skuldbel�ggande av oskyldiga. �teringen� s� ska man s�ka efter �m�nstret i historien.

N�that och hat och hot IRL

Wed, 06 Feb 2013 15:24:00 +0100

– D�r var det okej om man bankade n�gon j�vla tjej i r�ven. Det var bara skoj va.

Det verkar som om polisen vill s�tta dit mig. �klagaren hatar mig, hon �r en manshatare f�rst�r du.

Det var kvinnlig domare, kvinnliga n�mndem�n och en kvinnlig �klagare. Jag har inte en chans mot tio k�rringar.

– Jag har inte r�rt henne. Hon saknar sina f�r�ldrar och sina katter och bla, bla, bla. Sedan f�rs�kte jag tr�sta henne. Men jag har inte r�rt henne.� artikel

N�thatet diskuteras nu eftersom UG kommer att skildra hur olika kvinnor hotas och hatas.

�Bland annat i en��utm�rkt kr�nika av Kristin Lundell igen. Och i SR.

Detta �r ingalunda n�got nytt.

Feministhat, det vill s�ga hat mot kvinnor som tar plats och kr�ver n�got som har tillh�rt m�nnen eller som anses tillh�ra m�n, har funnit i minst 150 �r. Man kan se att n�r kvinnor b�rjade reagera mot olika typer av kvinnof�rtryck s� slog OCH SL�R �manssamh�llet tillbaka. Precis som i sportv�rlden och i milit�ra sammanhang s� sluter sig leden. M�n som inte i vanliga fall skulle v�ga -�eller ens vilja�-�dras med.

S�rskilt hatiskt blir motst�ndet fr�n m�n n�r objektifieringen av kvinnan hotas.�

Som i fr�gor om prostitution. S� var det i kampen mot reglementeringen och s� �r det idag.

Det sitter i det gemensamma medvetetandet att prostitutionens kr�nkande v�sen �r den vattendelare som antingen v�cker avsky, som hos de flesta kvinnor, eller v�cker en lust att betvinga och att f�rtingliga som hos en del m�n. D� ser man att det �r d�r som motst�ndet �r som segast.

Det �r ju hur ett samh�lle ser p� prostitution som visar hur man ser p� kvinnors v�rde.

Men n�tets maskulinisering och med den numera totalt f�rh�rskande v�ldsporren, d�r kvinnor �r b�de toaletter och penetreringsobjekt och dessutom ska njuta av att pl�gas, har p�verkat i s� stor grad s� det �r sv�rt att f�rest�lla sig det.

Utan porren och den d�rmed normaliserade prostitutionen hade inte n�thatet varit m�jligt.

Raderna �verst i inl�gget kommer fr�n en svensk man som sysslade med att f�rmedla aupairer. Eller det skulle verka som om han gjorde det.�

F�r n�thatet�; det �stannar inte sv�vande i grova och sk�ndliga kommentarer. Som f�rresten �ven media har uppmuntrat under n�stan�10 �rs tid. Och fortfarande g�r p� sina st�llen -�inte minst i L�nstidningen i �stersund efter att en moderat kommunpolitiker ansett att m�n ska ha r�tt till att v�ldta mot betalning. F�r det �r vad prostitution handlar om. Att g� �ver gr�nsen utan att beh�va t�nka efter hur kvinnan har det. Att sex �r lika med mannens utl�sning till vilket pris som helst. D�r i kommentering fick andra m�n utgjuta sig �ver den ”feministiska morallag” som Sverige har. �Varf�r? Tror man att det g�r n�gon nytta. M�ste media st�lla upp med sitt presst�d f�r att ”hj�lpa” de h�r m�nnen att kr�nka kvinnors v�rde? Blir det b�ttre f�r n�gon d�? F�r svenska kvinnor?� F�r utl�ndska �kvinnor?

Hatet mot kvinnor visar sig ocks�i att man pissar p� v�ldt�ktsoffer. I b�sta f�rnedringsporr-stil. F�r var f�r man det ifr�n om inte fr�n just f�rnedringsporr d�r kvinnor �r toaletter �t m�n.

Nyligen torterades en kvinna ihj�l i Ume�. 127 rapp s� att huden sprack och sedan strypt. I ren sadism.

Fast nu excellerar media i att det �r n�got fritt och b�cker talar om hur mycket kvinnor ska f�rsaka f�r m�ns lust. Rena hj�rntv�tten. Nu �r det inte bara vanlig tortyr, det �r nu ocks�d�dlig tortyr.

Det kommer v�ldt�ktsdomar d�r manliga domar p� allvar skuldbel�gger kvinnor. Till exempel den d�r en kvinna� gick s�nder i underlivet d� hon fick en n�ve ink�rd n�r hon var redl�s. Det var inte mannens ansvar, han hade bara sett p� v�ldsporr p� n�tet. Fast det fr�gade inte r�tten om. Det r�ckte att s�ga att kvinnan var a-typisk dvs f�r tr�ng, hennes egen skuld allts�. Det �r ocks� kvinnohat.

N�r en ledare f�r torsk DN anser att feministhatet �r samma som hatet mot m�n, s� �r det ocks� en del av kvinnohatet. S� normaliserar man dessa 150 �r av hat mot kvinnans framsteg� juridiskt, ekonomiskt, socialt och i viss m�n p� pappret, inom det sexuella omr�det. Men det r�cker fortfarande inte med ett nej f�r att slippa vara sexuellt tillg�ngliga f�r kvinnor.

N�r en �lderstigen f�rfattare,� trycker ur sig en bok d�r han pl�gar kvinnor, s� v�rdas han i TV-sofforna alltmedan han sj�lv anser att ”kvinnor vill s�tta dit m�n”. Det �r ocks� kvinnohat� - men v�rdat s�dant.

N�r man hittar tr�skulpturer i skogen med f�rest�llande nakna pl�gade kvinnor s� �r det ocks� kvinnohat. Av en konstn�r.

N�r en ok�nd kvinna pl�tsligt �blir p�hoppad och grovt misshandlad av en ok�nd man utan n�gon anledning alls s� �r det ocks� kvinnohat.

N�r en professor h�nar en kvinna p� twitter. N�r en man s�nder meddelande till k�nda kvinnor, n�r en kvinnlig naturfotograf blir misshandlad av en uppretad man, n�r en kvinna v�ldtas under pistolhot, n�r kvinnliga kommunalr�d slutar p� grund av en grabbig jargong, n�r en kommungubbe tycker att man f�r fan ska l�ta kungen g� p� strippklubb, s� �r det inte l�ngre "bara" �p� n�tet utan det p�verkar alla kvinnors dagliga liv. Det �r inte endast en v�ldt�ktskultur OBS INTE ENDAST utan �ven ett latent hot�om kr�nkningar �hela tiden. Det �r n�thatet IRL. Som visar sig som en m�ngh�vdad hydra. Och ingen tror v�l heller att dessa m�n inte� OCKS� h�nger p� n�tet och deltar i hatmobben?

Men n�tets och dess maskuliniserade inverkan har bara en del av skulden� - �ven om den �r avg�rande.� Porrens utveckling och d�rmed den globaliserade kvinnohandeln, medias kommentarsf�lt, Flashbacks 10 �riga hat som p�g�tt 24/7 �r andra faktorer som p�verkat hatet och hoten mot kvinnor idag.

Inget �r enkelt men varf�r inte b�rja med att definiera brott mot kvinnor som just hatbrott?

Och att se att allt h�nger ihop, b�de Lindex objektifierade kvinnor rakt upp i allas ansikte, Skavlans unkna kvinnosyn, strippklubbar och v�ld mot kvinnor.� Och n�that. Allt.

Hur ofta ska man h�ra att sexism �r "humor"?!

Tue, 29 Jan 2013 22:09:00 +0100

En teckning d�r en pojke tittar in p� en flicka p� toaletten har "smyckat" en skola i Lule�.

Skolledningen f�rsvarar sig med att det �r humor.

K�nns det igen?

N�r nakna kvinnokroppar med d�da fiskar visas i en sportfisketidning kallas det humor.

N�r en kvinnomun suger av en korv kallas det humor.

N�r det f�lls grova sexistiska kommentarer i olika sammanhang kallas det�ocks� humor.

"Har du ingen humor" kan kvinnor f� h�ra om de f�r veta hur deras br�st ser ut.

Det �r en dubbel kr�nkning. F�rst den initiala kr�nkningen i en bild, ett verbalt uttryck eller fysiska tafsanden.

Sedan f� veta att det bara var humor. HUMOR??!

VAD �R DET SOM �R S� SKOJ MED SEXISM? F�R VEM?

HUR�M�NGA G�NGER SKA MAN H�RA DET UNKNA F�RSVARET F�R ATT BEHANDLA KVINNOR NEDV�RDERANDE?

Att en skola deltar i samh�llet sexism, som s� ofta numera visar sig b�de p� n�tet och i reklam, �r h�pnadsv�ckande.

Om�skolan n�sta vecka �f�r ett uppror f�r att sexistiska instagrambilder lagts ut - skulle de d� tycka�att det var humor?

I Tyskland har det startats en hashtagg sedan en kvinnlig journalist f�tt nog och talat ut i pressen om en sexistisk h�g politiker. Numera partiledare.� Det har fullst�ndigt exploderat av uppd�md ilska �ver den sexism som kvinnor tvingas genomlida i samh�llet och p� arbetsplatser.

I Australien h�ller landets ledare ett brandtal om den sexism hon varit tvungen att st� ut med� -�upplevelser hon delar med m�ngder av australiska kvinnor.

I Sverige r�star skolpojkar om veckans lammk�tt.

H�lften av Sveriges kvinnor hade uts�tts f�r n�gon form av sexuella �vergrepp enligt unders�kningen Slagen dam. Men det �r nog l�gt r�knat. Vem har inte r�kat ut f�r verbala kr�nkningar eller� f�r en blottare?

De som �r mest utsatta �r unga flickor. De har hela n�tet fullt av groomare och flashbackklapprare.

Skolan �r en arbetsplats. Det �r dessutom en plats d�r man ska betona allas lika v�rde.

Hela den h�r skolans ledning beh�ver g� p� genusutbildning.

Om det r�cker.

Den h�r�skolans ledning �borde nog ist�llet��gna sig �t n�got annat �n att leda unga. Kanske k�ra buss eller som� f�reslogs om en misogyn psykiatriker nyligen� - de borde skotta sn�.

Heder �t den 14-�riga tjejen Astrid!� En som v�gar!

En som f�rst�r vad det handlar om och hur det h�nger ihop!

Vilket samh�lle skapas med �kad vargjakt?

Tue, 29 Jan 2013 21:32:00 +0100

Enligt uppgifter som l�ckt ut kommer regeringen godk�nna vargjakt i vinter igen.

Trots kritik fr�n EU f�r att Sverige inte uppfyller art och habitatsdirektivet.

Trots att man f�rbiser att�den egna utredningen kommit fram till att Sverige beh�ver minst 450 vargar.

Trots�att all forskning visar att acceptans f�r rovdjur minskar med �kad jakt.

Regeringen�v�ljer att bortse fr�n att ingen vet vilka gener som kan beh�vas eftersom vargen lever i en f�r�nderlig v�rld och�att genetiker�h�vdar att en�stam med s� f� individer beh�ver all genetisk variation som finns.� S� h�r uttrycker en expert det:

"Genetisk variation �r utrustningen som en art beh�ver f�r att �verleva p�

l�ng sikt. V�r vargstam �r genetiskt liten och f�rlorar d�rf�r variation med

tiden och med att vargar tas bort."

Det klargjorde Linda Laikre, professor i populationsgenetik vid Stockholms universitet,

i en pedagogisk f�rel�sning p� Vargsymposiet i V�l�dalen i mars.

Mer h�r.

Det h�r kommer att bli problem. �Den v�gen regeringen har p�b�rjat och s� starkt driver� �kar mots�ttningarna i Sverige f�r varje �r.

Den st�rsta j�garorganisationen i Sverige, Svenska j�garef�rbundet, har i uppdrag att f�rvalta den svenska faunan. Detta f�r de sk�ta utan insyn. Hur kan ett s�rintresse f� ha s� stor makt?

Dessa medlemmar av SJF �r k�nda f�r att vara h�gr�stade och �ven hotfulla. Det �r m�n som �r vana att f� best�mma. Vilket samh�lle skapar regeringen genom att tillgodose dessa?

Det finns en stor grupp m�nniskor, �ven i vargrevir som �r emot varghatarnas handlingar men de v�gar inte s�ga emot. Vilka signaler s�nder regeringen ut n�r man v�ljer bort att lyssna p� de som inte v�gar s�ga emot och de som �r mer f�rsynta?

Det �r allts� en starkt tongivande grupp j�gare som nu till�ts s�tta agendan. Det �r precis som om h�gerextremister ska s�tta agendan i invandrarfr�gor. De �r ocks� en h�gljudd grupp. Som ocks� st�r f�r en machokultur.

Varf�r g�r regeringen denna jaktlobby till m�tes?

Detta �r en stor naturv�rdsfr�ga men ocks� en djupt ideologisk fr�ga.

Hur mycket gift och glassplitter ska man hitta i utlagda kadaver? Hur m�nga djur ska stryka med och g� en kvalfylld d�d till m�tes? S�dant som dessa varghatare som s�ger sig v�rna naturen inte bryr sig om.

Det finns m�nga uttryck som tyder p� ett ursinningsl�st hat mot vargen som art fr�n j�garkretsar. Det finns exempel p� b�de gift och glassplitter i �lgkadaver. Detta drabbar alla djur och inte bara varg. Men n�r det g�ller att komma �t varg s� �r alla medel till�tna. D� bryr man sig inte om hur mycket djur pl�gas.

Ett utav de v�rsta exemplet p� det �de senaste �ren �r den fruktansv�rda grymheten mot vargtiken p� sj�n Fansen i H�lsingland. Sp�r i sn�n visade att vargtiken k�rts p� flera g�nger med skoter och hon hade studsat efter varje p�k�rning s� det hade bildats� djupa gropar �i sn�n bredvid skotersp�ren �efter hennes studsande kropp�. Till slut n�r tiken l�g sv�rt skadad gick m�nnen upp och h�mtade en kraftig gren i skogen och slog ihj�l henne. Sedan gr�vde de ner henne. Det var bara en slump att n�gra naturvandrare uppt�ckte slakten.

Tiken hade skallfrakturer, inre kraftiga bl�dningar, revbensfrakturer och fraktur p� svanskotan. Hon m�ste ha lidit obeskrivligt�efter att ha flyende�k�mpat f�r sitt liv.

Det st�r omskrivet h�r.

S�dant h�r g�r man utav ett hat. Man pl�gar inte djur p� detta utstuderade s�tt om man inte drivs av ett inre ursinne. �r dessa krafter som regeringen vill g� till m�tes?

Varf�r har f�rskoleflickor tajta kl�der och pojkar rymliga?

Mon, 28 Jan 2013 12:16:00 +0100

I en debattartikel h�vdar debatt�ren att k�nsroller �r av godo.

Man ska behandla dem olika f�r att ....f�r att de blir olika av att vi�� behandlar dem olika.

Ett av m�nga cirkelresonemang i artikeln.

Det �r s� mycket uppenbara mots�gelser som att k�nsneutralitet har enbart med ordet �hen att g�ra och att hj�rnans utseende hos en vuxen individ skulle tas som int�kt f�r att �n�got r�tt eller fel f�r barn.

Som att biologiska roller om de nu var biologiska skulle g� att p�verka. Varf�r denna skr�ck f�r n�gonting som skulle vara givet i s� fall?

Hj�rnan anpassar sig tidigt och utvecklar m�nster som den beh�ver. Att anv�nda det som en int�kt f�r att man ska g�ra p� ett visst s�tt som barn��r ett annat exempel p�cirkelresonemang som kommer fr�n k�nskonservativt h�ll.

Om flickor sexualiseras tidigt som ger framtida problem med sj�lvk�nslan s� �r det b�sta att motarbeta detta och b�rja�aktivt med att synligg�ra attityder� -att g�ra�ett medvetet val. Om pojkar br�kar som ton�ringar och k�r ihj�l sig f�r att de upplever att det �r en del av en mansroll �r v�l det b�sta att tala om det finns alternativ tidigt i livet. D� man kan g�ra skillnad.

Idag ser man p� l�ngt h�ll fr�n ett dagis vilka som �r flickor och pojkar. Dagisflickor har alltid n�got rosa p� sig och kommer man n�rmare ser man att de ofta har tr�ngre kl�der.

�Pojkar har bl�tt eller svart och rymligare kl�der.

I f�rskole�lder blir detta �nnu tydligare.

Varf�r har f�rskoleflickor tajta jeans? Varf�r har f�rskolepojkar rymliga �jeans?

F�r bara n�gra decennier s�g man inte skillnad p� flickor och pojkar p� dagis. Och det fanns dockor till pojkar och flickor lekte med bilar utan problem.

Nu har det blivit n�got farligt f�r vissa. Varf�r? Varf�r blir det ett hot?

Varf�r har man behov av k�nsroller?� Och varf�r har man s� kort minne?

P� samma websida som denna debattartikel publiceras finns det en artikel om�ett skidgymnasium i Storuman d�r anst�llda�gick p� strippklubb och bordell f�r kommunens pengar. (SvD) �M�n som�objektifierar och�utnyttjar�kvinnokroppar f�r att de tycker de har r�tt till det. Vilka signaler ger det till de unga gymnasisterna? Hur ska dessa anst�llda kunna umg�s naturligt med gymnasiets flickor n�r de k�per kvinnokroppar ena stunden f�r att v�gleda unga n�sta?

Idag finns ocks� en artikel om en m�klare som kr�ver sexuella tj�nster n�r han hyr ut.

Det beh�vs nog mycket arbete med att f� bort k�nsroller och f�rest�llningar om att ett k�n har r�tt till ett annat. Att m�n ser sig ha r�tt till att f�rnedra kvinnor.

Vad s�ger artikelf�rfattaren om detta? �r det naturligt eller en k�nsroll med manliga�skidklubbanst�lldas strippval? Eller att en 60 �ring f�rnedrar unga bostadsl�sa kvinnor?

Ska pojkar redan p� dagis l�ras sig att flickor �r objekt eller ska de l�ra sig att vara kompisar med dem? Att leka med b�de med dockor och leksaksbilar oavsett k�n?� Vilket leder till att vi slipper strippklubbar?

L�t alla leka med vad de� vill och hj�lp till aktivt att sl�ppa alla �barn fria. De �versk�ljs �nd� av f�rv�ntningar fr�n sl�ktingar, media och leksaksreklamen.�Av kompistryck och av f�rv�ntningar som �r outsagda fr�n hela samh�llet. Och fr�n n�tet.

Man kan inte samtidigt v�lja att inte sexualisera flickor och s�ga att de ska behandlas annorlunda – f�r d� vet artikelf�rfattaren som alla andra att samh�llet kommer�att hamra in� budskapet att de �r kroppar. Som med helsidesannonser med nakna beh�- och bikinikvinnor i media.

Som visar�sig i�de sm� bikinis som tre�riga flickor har (d�r de �f�r dra i dem d�r bak f�r att de �ker in p� ett obekv�mt s�tt) �medans pojkar �r fria att leka i stora badshorts.

L�t 1000 blommor blomma p� dagis.

Behandla alla barn lika oavsett om de �r flickor, pojkar eller d�remellan. S� har man en chans att �stadkomma livsl�ng respekt. S� ger man alla samma m�jligheter att slippa sexualiseras eller att inte l�sa konflikter med v�ld.

Varf�r upplever vissa detta s� hotfullt? �r det f�r att vuxna har socialiserats in i��fasta m�nster och denna� v�rldsbild utmanas - en v�rldsbild de identifierar starkt�med sin egen identitet och sin egen r�tt?

�r det f�r vuxnas eller f�r barns skull som s�dana som artkelf�rfattaren h�vdar sin �sikt?

Fascismen bygger p� kvinnans underordning

Sun, 27 Jan 2013 15:16:00 +0100

�I en artikel i DN skriver Arnstad om fascismens historia.

Fascismen �r en ideologi som fr�mjar maskulina ideal och som d�rigenom tror p� absolut biologiskt betingad dualism mellan k�nen.

I Mein Kampf som Hitler skrev redan 1925, framg�r klart att hans fascistiska v�rldsbild byggde p� en uppfattning att kvinnan var ett bihang till mannen.� Han ville avskaffa kvinnlig r�str�tt och� utesluta kvinnor fr�n det offentliga livet. Kvinnors liv kom ocks� att bli h�rt under� Nazitiden.

I ett tidigare inl�gg p� bloggen i samband med Breivikr�tteg�ngen tas Hitlers ideologi och kvinnors situation under det tredje riket upp.

H�r f�ljer�ett utdrag fr�n det inl�gget:��

Kvinnor�relsen hade kommit ig�ng sent i just Tyskland, s� landvinningarna var mindre d�r �n i andra v�stl�nder. Men redan fr�n f�rsta stund s� utropade Hitler ett krig mot feminism och mot den sexuella frig�relse som hade inletts f�r kvinnor, med ett friare liv, med m�jlighet till arbete och reproduktivt och sexuellt medbest�mmande.

N�r nazisterna hade kommit till makten s�g de till att infiltrera kvinnor�relsen och splittra den, dom rensade ut ledarna och f�rde in organisationen under nazistisk ledning och �ndra inriktningen genom att tills�tta egna antifeministiska kollaborat�rer. Effektivt s�tt att s�ndra – �n idag.

Nazisterna ville ha kvinnan tillbaka till hemmet och barn, : de b�da orden Kinder och K�che blev ledorden f�r kvinnans uppgifter i det nazistiska samh�llet.

Andelen kvinnor som fick studera minskade, de endast fick utg�ra 10 % av studenterna p� universiteten.

Man rensade bort kvinnor i de akademiska kretsarna , man gav dem de l�gst betalda jobben, och man f�rbj�d helt enkelt kvinnliga domare.

I Riksdagen f�rsvann de f�talet kvinnor som fanns. Ledningen f�r riket skulle vara var en sak f�r enbart m�n.

Hitler hade sj�lv klara �sikter om kvinnors underl�gsenhet. Han skrev i Mein Kampf att ”den tyska flickan �r ett statligt subjekt och blir statlig medborgare f�rst n�r hon gift sig”.

Och att ”syftet med flickornas fostran m�ste undantagsl�st var deras roll som blivande m�drar”.

S�rskilda l�n betalades ut till familjer men skulden lades p� kvinnan och l�net gick till mannen. S� blev kvinnan fast i en ekonomisk hustruf�lla, oavsett vad som h�nde.

Han f�rbj�d abort och preventivmedel. Men dubbelmoralen h�rskade som vanligt bland maktens m�n f�r soldater och milit�rer fick oh�mmad tillg�ng till kondomer f�r att de inte skulle smittas k�nssjukdomar.

Prostitution var f�rbjudet men precis som hos Breivik fick m�nnen privilegier och oh�mmad tillg�ng till kvinnor. Det skedde genom en reglerad och polis�vervakad prostitution, d�r kvinnor blev livegna och slavar. Under den nazistiska perioden �kade prostitutionen enormt b�de till f�ljd av statens agerande och att kvinnor marginaliserades. I efterkrigstiden hade kvinnor f� eller inga m�jligheter att f�rs�rja sig och v�ldt�kterna i framf�r allt slutskedet av kriget hade ytterligare tvingat kvinnor ut i mentalt armod. Det �r d�rifr�n Tysklands nutida legalisering grundlades, dvs grunden las under nazitiden.

Maken till repressiv politik mot kvinnor f�r man leta efter historiskt.

Den har tyv�rr inte uppm�rksammats lika mycket som f�rtrycket mot judar, men det kan bero p� att historien skrivs av m�n f�r m�n. D� v�ger kvinnors situations l�tt. Det framkom i f�rspelet till N�rnbergr�tteg�ngarna d�r man inte ville ha gr�tande kvinnor bland alla dessa manliga domare, �klagare och anklagade.

Och fortfarande uppm�rksammar man inte t ex de massiva �vergreppen mot kvinnor/flickor under folkmordet i Armenien eller n�r man rapporterar om r�tteg�ngar mot krigsherrar i Kongo eller p� Balkan. Man �r helt enkelt tystare om �vergrepp p� halva befolkningen -fortfarande. Det kan f�rklara �ven varf�r man inte uppm�rksammar Breiviks kvinnosyn mer och att han f�rordade mord p� just kvinnor.

S� det helvete f�r kvinnor som skapades i Tyskland som fortfarande leder till att tyska kvinnor inte har kommit lika l�ngt i j�mst�lldheten som andra industrialiserade v�stl�nder, grundlades under tredje riket av Hitler.

Hela inl�gget och j�mf�relser med Breiviks ideologi, som �bland annat framkom under r�tteg�ngen, finns h�r.

Fr�n K�ldgatan till kall cynism

Thu, 17 Jan 2013 12:54:00 +0100

Janne Josefsson uttalar sig i dagens GP att han kommer f� sina fiskar varma i kv�llens Debatt.

Programledare d�r �r�en tidigare kollega.

Jan Josefsson (som kallas Jan Testosteron Josefsson p� Twitter) v�xte upp� p� K�ldgatan i Biskopsg�rden i G�teborg. Det �r en arbetarstadsdel som tillkom mestadels under miljonprogrammet . Lite enklare standard,� nedslitet snabbt och d�r arbetarungarna lekte mellan bergsknallarna.

Josefsson �r numera en hyllad journalist som i stort sett bara beh�ver presentera sig f�r att folk ska n�stan underd�nigt foga sig. F�r de som minns radioprogrammet i Elfte timmen, s� vet man att det var annorlunda d�. D� var han avskydd av makten, han gick h�rt fram bland kommungubbar och andra makthavare. D� var�han en r�st f�r de som var �verk�rda av makten och som v�nde sig till radion i desperation.

Nu �r det l�ngesedan b�de K�ldgatan och�i Elfte timmen.

Numera har Josefsson sedan l�nge bytt arbetarstadsdelen mot finare kvarter.

L�ngt fr�n barnfattigdom.

Numera �r det viktigare att f� ber�m �n�VAD han f�r ber�m f�r.

Det �r viktigare att f� ryggdunk �n av��VILKA han f�r det.

Jan Josefsson har ett exempel p� Flashbackifieringen �i svensk media.

De barn som lever i fattigdom har ingen r�st. De blir inte lyssnade p�, har ingen Flashbacktr�d, de f�r inga ryggdunk, de har ingen tv -redaktion bakom sig. De m�ste f�rlita sig p� vuxensamh�llet och deras vilja att ge dem ett dr�gligt liv. De tar inte n�got��utrymme sj�lva. De bara lever. Numera utan det� d� framv�xande sociala skyddsn�tet under den tid Josefsson var barn sj�lv.

Numera anv�nder han Public Service till att g� det starka samh�llet till m�tes.�

Numera sparkar Josefsson dubbelt ner�t p� utsatta barn: �han lyssnar inte p� dem och han l�mnar ut dem till de som f�raktar fattigdom.� De som aldrig f�rst�tt. De som inte bryr sig.

S� bytts K�ldgatan p� n�gra decennier ut mot kall cynism.

Och Jan Josefsson – Vilka �r det som hejar p� dig nu? Och f�r vad?

Avmystifiera n�tet: detta �r ett elektroniskt bredbandsbroderskap

Thu, 17 Jan 2013 10:54:00 +0100

I GP skriver en journalist om hatet p� n�tet. Han har f�tt kontakt med en utav de som hatar p� Flashback.

Journalistens engagemang i detta har f�tt en egen tr�d p� sajten och den har g�tt att f�lja� som en metatr�d �ver �hans egna direkta f�rs�k att f� ut n�gon info ur de som �gnar sig h�rda, hatiska, och rigida skriverier. F�r rigida har svaren till journalisten blivit. Alla som har varit i medias kommentarsf�lt vet detta redan. F�r Flashbackarna �r ju de som h�nger d�r ocks� och de har f�tt normalisera sin ton. De har ju t o m givits legitimitet genom att de har f�tt uppf�ljande artiklar efter deras kvinno- och genusf�rakt.

S� blir det nu en �dets ironi att de som har f�tt best�mma �ver media �nd� anser media �r en fiende.

Artikelf�rfattatern skriver om att det �r ett hat som �r riktat mot samh�llet men mest mot kvinnor:

I den offentliga debatten har den typiske n�thataren g�ng p� g�ng beskrivits som en man som desperat f�rs�ker h�vda sin manlighet i en v�rld d�r k�nsroller snabbt f�r�ndras och luckras upp. P� m�nga s�tt verkar det vara en korrekt bild av n�thatet. Den som ger sig tid att f�lja kommentarer och debatter p� n�tet ser snabbt m�nstret. Det �r framf�r allt kvinnor i maktposition som drabbas. S�rskilt utsatta �r kvinnliga journalister som skriver om genusfr�gor.

Men han skriver att han anser att det finns n�got djupare. Han b�rjar mystifiera hatet. Att det beror p� en samh�llsutveckling som i nyliberalism kalla v�rld skapat ett utanf�rskap.

I slutet av artikeln skriver han:

till stor del �r ett irrationellt svar p� en nyliberal samh�llsutveckling som skapar maktl�shet, utanf�rskap och bitterhet. P� Flashback skriver en av de anonyma anv�ndarna: "N�that �r frustration, frustration �ver att aldrig n�gonsin bli h�rd. [---] Det handlar om bristen p� makt."

Han �r inne p� fel sp�r. De som drabbats allra mest av den nyliberala agendan �r kvinnor. Inte bara i Sverige utan i hela Europa. Arbetet f�r j�mst�lldhet har g�tt bak�t i Sverige och v�r omv�rld. Faktum �r att det inte ens g�r att anordna en v�rldskonferens om kvinnors r�ttigheter nu en bit in p� 2010-talet, en konferens som skulle vara en uppf�ljning p� Pekingkonferensen 1995. Det �r f�r stor risk att det man uppn�tt under Peking skulle g� f�rlorat.

V�rlden har blivit kallare f�r kvinnor.

Men det �r inte kvinnor som �r ute p� Flashback och h�nger ut och hotar maktfulla m�n.

Det �r inte kvinnor som skriver hatmail till manliga konservativa politiker och media.

Det �r inte kvinnor som knackar p� hemma hos en ledarskribent� p� SvD som fr�gar vad feminism kostat samh�llet.

Nyliberalism har inte bara inneburit att allt och alla ses som varor , de har ocks� inneburit en enorm f�rskjutning av illegitim makt, fr�n kvinnlig till manlig sexualitet. Kvinnor �r numera ting p� denna marknad utan att n�gon tycks uppr�ras s�rskilt mycket. N�got liknande har inte h�nt m�n. Numera �r 37% av de som �r varor d�rute flickor.

Kvinnors arbetsmarknad har beskurits och l�neutveckligen g�r i st�. Kvinnor utest�ngs fr�n den marknadsliberala filosofin att det ska vara fritt vem som ska ha makt. Detta har alltid drabbat kvinnor.

Det finns m�nga sk�l till att det kunde vara kvinnor d�rute som hatar. Det �r det inte. Det �r m�n.

Flashback �r en i�stort sett manlig arena. Det problematiserar inte artikelf�rfattaren utan det tycks vara en naturlig f�reteelse. �Och det har det blivit – ingen problematiserar n�tets inverkan p� maskuliniteten. Att det blir en sj�lvgenererande negativ spiral. Detta �r samma typ av herrklubbar som alltid kommit samman, vare sig det �r i arga Alqaida-terroristerkluster, en ensam norsk terrorist, Ku Klux klanmedlemmar i amerikanska s�dern eller fotbollshuliganer h�rhemma.

Det �r en manligt v�ldsf�rh�rligande sf�r. Fast numera stannar det oftast hatet vid tangentbordet d�r man hetsar mot de andra grabbarna – de andra br�derna. Men det r�cker - man lyckas skr�mma. Och det stannar inte alltid d�r. Man vet inte vem som flippar ut.

Detta �r maskulint problem. Det �r varken ett nyliberalt eller ett utanf�rskapsproblem.

Det �r samma f�reteelser som vi sett s� m�nga g�nger f�rut.

Avmystifiera n�tet!

Hatet �r detsamma vare sig i det dyker upp i brevform, bokform eller som nu p� n�tet. De farliga �r att man inte ser att n�tet har fr�mjat en maskulin ton i ledare och i artiklar- i media sj�lva. Och att broderskapet �r globalt.

Detta �r ett elektroniskt bredbandsbroderskap. Det �r maskulina f�rest�llningar.

Det �r d� som kvinnor och genus blir det st�rsta�hotet.

Granska makten? Inte UG - de sparkar hellre ner�t.

Wed, 16 Jan 2013 22:35:00 +0100

Uppdrag Granskning, magasinet som ska granska makten med stora resurser till sitt f�rfogande d�r de kan �gna m�nader �t att researcha och gr�va fram obekv�ma fakta. GP�SvD

Detta flaggskepp p� SVT �gnar sina stora resurser till misst�nkligg�ra de allra allra svagaste av svaga i samh�llet.

Varf�r v�ljer redaktionen att�trampa��p� fattiga familjer och fattiga barn?

Varf�r v�ljer svensk TV att g�ra dessa prioriteringar?

Har de slut p� id�er?

Vill de f� en beundrartr�d p� Flashback?

Det �r inte f�rsta g�ngen de �r ute p� grumliga vatten, detta manligt osande� program.

De valde att granska kvinnosynen hos de andra m�nnen, men inte hos de svenska m�nnen.

Varken� de frireligi�sa kretsarna i Sverige eller den k�nskonservativa n�tmobben�sattes n�gon g�ng under lupp.

De valde att�k�ra ��ver barns integritet och ist�llet enbart skildra makten, de vuxna och deras ber�ttelse.

Efter det hyllades UG utav de kretsar som vill f�rringa �vergrepp barn. Inga problem f�r UG.

De granskar inte de barn som lever p� gatan, utkastade fr�n svenska hem.

De granskar inte hur makten bakom Timbro drar i alla tr�dar sedan n�gra �r tillbaka och vilka som st�r bakom.

De granskar inte barnen som m�ste tv�ngsumg�s med f�r�vare, de som h�mtas med poliser om de inte vill.

De granskar inte de mammor som f�rlorar v�rdnaden f�r� att de inte klarar att l�mna ut barn som gr�ter av �ngest.

De granskar inte fallet med barnen som rycktes fr�n mamman f�r att hon straffades f�r att hon tvingades leva med skyddad identitet mot barnens pappa. Dessa barn som�bevittnat v�ld f�rlorade all trygghet.

De granskar inte hur domstolar styrs av f�rdomar om hur brottsoffer ska bete sig och hur de d�mer olika efter socioekonomisk status eller den misst�nktes ursprung.

De granskar inte Lindbergh�rvan och tystnaden runt den. ( Heder �t Ekot!)

F�r att granska makten m�ste man ha mod och fatta sin mission.

Uppdrag Granskning �r fega och missuppfattar allt vad journalistik ska str�va efter; att vara de svagas r�st.

Uppdrag granskning v�ljer att bli popul�ra bland de som f�raktar fattigdom, de som f�raktar "white trash", de som f�raktar kvinnor och barn , de som f�raktar invandrare.

Uppdrag granskning �r numera n�tets megafon.

De�g�r maktens och fr�mlingsfientlighetens �renden.

Vill ni se ett riktigt granskande magasin s� se Studio S om prostitutionsh�rvan p� 70-talet.

De gjorde skillnad och denna granskning �r klassisk och ypperlig journalistik:

�modig, stringent och de sparkar upp�t mot makten. �

Programmet borde vara stilbildande och samh�llsgranskning har aldrig aldrig varit mer angel�gen �n s�.

Uppdrag Granskning �r �r l�ngt ifr�n den niv�n och efter dagens program �r de l�ngre ifr�n den �n n�gonsin.