Direktlänk till inlägg 30 juli 2012

Offentliga kvinnor kränks för sitt kön

Av shedlight - 30 juli 2012 09:42



I en krönika skriver en DN-journalisten Jenny Nordlander om det hat som möter speciellt kvinnor som skriver.


I texten nämns en kandidatuppsats från JMG där studenterna har undersökt hur journalister bemöts.


Hon skriver:


"I kandidatuppsatsen ”För lite kuk?” av Linnea Andersson och Kaisa Andersson på JMG uppgår andelen män som, i rollen som krönikör, fått kränkande kommentarer till 72 procent. För kvinnor är siffran 76 procent. Synd med så hög andel men upplyftande lika mellan könen. Vad som sedan framkommer är i vilken grad män och kvinnor får ta emot olika typer av kränkningar och – hur de reagerar på dem.

41 procent bland kvinnorna i undersökningen uppger att de ”någon gång i månaden” eller oftare får kommentarer som är riktade mot deras kön. Samma siffra bland männen uppges vara 5 procent. Det mest alarmerande resultatet är hur många som faktiskt övervägt att sluta som krönikörer på grund av det här: en femtedel av de kvinnliga deltagarna. Det tyder på att det är ett arbetsmiljöproblem. Samma siffra bland männen är 3 procent."

Problemet har tidigare tagits upp i det mediegranskande programmet Medierna.
Frågan är; vad gör redaktionsledningar för att komma tillrätta med detta problem? Vad gör arbetsgivaren?
För detta är ett demokratiskt problem.
Och det drabbar på olika sätt.


Det drabbar det fåtalet kvinnliga kommentatorerna som är ute i media elektroniska fält och går emot könskonservatister och kvinnohatare.Även om de värsta kränkningarna tas bort , ibland efter ett antal timmar, så har det ändå skett. Hatet har fått stå öppet.


Men det är inte det enda.
De som går emot de antifeministiska rasistiska ( ja det är alltid samma kategori män) dreven blir också okynnesanmälda och det företag som sköter den s k modereringen går på finten gång på gång.Kvar ligger EN åsiktsmassa.
Nu är det ytterst få som ägnar sig åt kommentering, men eftersom det främst är de hatiska så är det märkligt att de ska vara de enda som får höras. Där har media ett ansvar som de inte tar.


Hur påverkar det medias kvinnliga medarbetare?


Vidare finns det en del att fundera över hur media idag väljer att skildra kvinnor och män. Unga kvinnokroppar används i reklam i dag på ett ohöljt sätt så att korven i Simrishamn i bleknar och artiklar om utvik avlöser varandra.
Media underhåller rätten att se kvinnan som ett objekt. Gång på gång.


I en debattartikel i AB, skriver företrädare för kvinnojourer om att media exploaterar våldtäkter, dvs i media är våldtäkter = överfallsvåldtäkter. De som är insatta vet att den övervägande delen av sexuella övergrepp sker i någon typ av relation, på festen, i förhållandet eller så är det en kill"kompis" som byter skepnad och blir gärningsman.


Att media gång på gång skriver om EN typ av våldtäkter kan om man är konspiratorisk få läsaren att tro att media , förutom att vilja få ekonomisk vinning på dessa brott, också underhåller föreställningen om att kvinnan bör hålla sig hemma.

Gärningsmännen problematiseras aldrig, vilken kvinnosyn de har ochvilken  föreställning om mäns rätt som driver dem. Vilket behov av makt och kontroll över kvinnor de har.
Men kvinnor och flickor förstår den underliggande meningen. Det är i hemmet de är säkra.

Vilket alltså både är falskt och könskonservativt.


Och  de återkommande reportagen om husliga sysslor som passande för kvinnor avlöser varandra.. Som i Sveriges Radios "Husmorskolan". Inte anno 1912 utan 2012.
Media fylls med tips om att baka sex (alltid sex) sorters kakor, om att gifta sig med överdådiga bröllop a la kändisar, och att  få hjälp med  det tekniska av en man, som kvinnor vill enligt media.  Manliga krönikörer skriver om kärringar och sportbilagorna, dessa maskulint osande domäner, har sex-adds. Ännu.


Allt detta, och mycket mer, signalerar dagligen att kvinnan har ett värde och detta värde finns i kroppen och att inte ta plats med annat än med sådant som tillkommer kvinnor historiskt.


Kvinnor ska vara i det privata livet, inte i det offentliga.
Då blir man en "Offentlig kvinna".


Så sa man runt sekelskiftet, de offentliga kvinnorna var "liderliga" och skökor och skulle kontrolleras av männen.
De skulle i och för sig  finnas för männen, men de var de, kvinnorna, inte männen, som skulle kränkas.
Det var de, kvinnorna, som kränktes för sitt kön.
De privata kvinnorna i hemmen som var tysta och inte tog plats på något sätt, de klarade sig från kränkningar, i all fall verbala och i alla fall i folkmun.


Har vi kommit så mycket längre?
Mer än hundra år senare?
Får kvinnor vara offentliga kvinnor utan att kränkas sexuellt?


Vad förmedlar egentligen media själva, alltså mellan varven med dessa kvinnliga krönikörers tydliggörande av strukturerna?
I slutet av 1800-talet ville media, däribland det relativt nystartade Aftonbladet, inte alls att uppdelningen av kvinnor skulle upphöra. Media ville ha status quo, det som skulle var som förut med kontrollen av kvinnor. De offentliga kränktes, för männens sexualitets skull, och de privata, de som tog hand om männens vardagliga behov,  lämnades ifred.


Spelar media samma roll idag?  Vill de framför allt ha samma ordning som alltid, inte utmana den manliga tolkningsföreträdet av hur världen ska se ut?

Läs boken:

"Offentliga kvinnor" av Yvonne Svanström och jämför med dagens situation.


Männen som kränker finns kvar, de har bara så många fler möjligheter nu: att vara anonyma och att hämta styrka i broderskapet och dess sekelgamla könspolitiska ideologi.

De offentliga kvinnorna som tycker och utmanar får kränkas än idag för sitt kön och sin sexualitet.

Men privata följsamma tysta kvinnor klarar sig ifrån angreppen. De som inte sticker ut.









 
ANNONS
 
Ingen bild

A

30 juli 2012 18:35

""I kandidatuppsatsen ”För lite kuk?” av Linnea Andersson och Kaisa Andersson på JMG uppgår andelen män som, i rollen som krönikör, fått kränkande kommentarer till 72 procent"

Vad skillnaden är är att killarna inte reagerar på tjejer som säger "du har bara liten kuk" "ingen vill ändå ligga med dig" "ingen tjej vill ha dig" "du är bara sur för att du inte får ligga"

Dom är för vana då tjejer i allmänhet "kör med det kortet" när de blir upprörda.

shedlight

30 juli 2012 23:19

Det som uppsatsen handlar om är ingen isolerad företeelse.

Om du hade läst inlägget och förstått hur det hänger ihop med ett sexuellt förtryck mot kvinnan som är mycket gammalt, så hade du också - kanske - förstått mer av sambandet med dagens förtryck av kvinnor verbalt och via nätet.
Jag antar att du har lyssnat på mediernas program?
Att du har läst om kvinnor som framför åsikter om feminism hatas och hotas?

Sedan förstår jag överhuvudtaget inte hur du kan använda mannens sexuella tolkningsföreträde MOT kvinnor. Det är inte bara ologiskt, det är också djupt okunnigt.
Det är väldigt tröttsamt med denna smått desperata form av ovilja att se strukturellt könsförtryck.

 
Ingen bild

Ariadne

30 juli 2012 19:48

Hej! Du skriver jättebra om att problematisera mansrollen, våldtäktsmannen osv. Det är just det som sällan görs, det är några enstaka inslag här och var (bra på p1 för ett kort tag sen faktiskt!). Det måste göras så mycket mer. Det känns som att det är förbjudet. Varför? Jag undrar om det är mannens ilska och aggressivitet som det handlar om på nåt sätt?

Tänk att den där ilskna, dominanta, själviska typen av man får gå ostörd och oproblematiserad. Otroligt.

Jag har pluggat medie- och kommunikationsvetenskap. Dels tänkte jag på det här med privat och offentlig. Jag analyserade kön i en tidning i ett arbete under utbildningen och majoriteten av kvinnorna kopplades till teman som har med privat sfär att göra och majoriteten av män kopplades till ämnen som har med publik sfär att göra. (Det var sex nummer av en tidning från förra året.)

Sen har vi ju det här med fotografier och bilder. Där är det så illa att kvinnor tar endast 25-30% av platsen och männen 70-75%. Det intressanta och skrämmande är att det görs internationella undersökningar på detta varje år och siffrorna är ungefär desamma i alla länder! Oavsett om det gäller foton i en tidning, tid i teverutan osv.

http://www.whomakesthenews.org/

Det var bra att Jenny Nordlander skrev dagens krönika. Jag tror att många "vanliga" män inte fattar hur illa det är. Jag tror inte vi kvinnor berättar så mycket eftersom man riskerar att bli ifrågasatt. Så känner jag i alla fall. Så vänder man sig till andra feminister som redan vet. Men bra ni som bloggar:)

shedlight

30 juli 2012 23:30

Intressant det du skriver om att du undersökte på kursen i MKV.
Det visar att det som tas upp i boken "offentliga kvinnor" är aktuellt idag också precis som författaren kommer in på även där i efterordet.
Det är viktigt att kunna koppla ihop de sätt man såg på kvinnor och män då för att förstå nutiden bättre, gamla mönster är seglivade och kommer tillbaka. Det visar också historien, det böljar fram och tillbaka.
Det kan bli bättre men sedan går det bakåt; vi befinner oss i en backlash nu.

Förresten, kan du inte skriva om dina resultat i nättidningen Feministiskt perspektiv?

 
Ingen bild

P

30 juli 2012 22:05

Någon borde gå tillbaka och studera feminister och deras kränkningar av män i tidningar.

Jag kom ihåg från 80-talet en massa artiklar som förklarade män som värdelösa.

Feminister och kvinnor är absolut inte oskyldiga.

Men det ska ärligt sägas att efter internets intåg så har balansen svängt över så att kvinnor blir något mer kränkta

shedlight

30 juli 2012 23:57

Kvinnor har förtryckts i tusentals år.
Föreslår att du tex läser boken som som referas till i texten. Den visar hur kvinnor har använts för mäns behov i modern tid även i Sverige och hur därigenom ALLA kvinnor har förtryckts för att män anses ha sin rätt till att göra det.

Det är märkligt att vissa män är så omhudade så att de uppror kvinnor har företagit sig mot en förtryckande makt, anses motsvara det djupa förtryck kvinnor alltid utsatts för, och som inte på något sätt har upphört.

Att kvinnor förvägras uppror som andra grupper har rätt till (kolonialt förtryckta, religiösa minoriteter, sexuella läggningar) är också intressant.
Det visar att kvinnan är och förblir andra klassens medborgare och att det sitter så djupt förankrat att de inte ens FÅR göra uppror utan det ska ses som kränkande mot män.

 
Ingen bild

Utred rättsväsendet NU

30 juli 2012 22:48

Det behövs mer forskning kring näthatet och vilka näthatarna är. De könsskillnader som kan ses existerar också i andra sammanhang. Kön är alltid relevant pga genusstrukturerna.

Jag tror att näthatet bl a har sin grund i okunskap (jag tycker mig se det i de "hatiska" kommentarerna) och säkert också oförmåga hos personen. Jag tror också att flera av de män som skickar mejl och kommenterar känner hat och bitterhet mot kvinnor i allmänhet för att de själva har egna dåliga erfarenheter. Det tycks vara lättare att skuldbelägga den fd kvinnan och kvinnor i allmänhet än att se sina egna brister, sin oförmåga och sitt destruktiva beteende.

I Boken Varför hatar män kvinnor som älskar dem av Eva Rusz anser de våldsamma männen att de är oskyldiga och männen klarar inte av att bli ifrågasatta (manlighetsnormen?). De rusar ut ur samtalsrummet. Vissa påstår att det destruktiva beteendet var kvinnornas fel. Männen intar en offerroll och påpekar hur synd det är om dem som tvingats leva med en psykiskt sjuk kvinna. Männen ställer ofta diagnoser som borderline på kvinnorna (utan att kvinnorna har denna diagnos). Männen har läst in sig om borderline på nätet och i böcker.

Jag känner själv igen detta från flera fall som jag känner till och argumentet om borderline (historiskt har kvinnor tillskrivits hysteri) används inte minst av dessa män i rättsprocesserna.

Att hata personer och bemöda sig att skicka kommentarer och mejl till personer som de aldrig ens träffat eller känner utan endast för de skrivit en artikel framstår som mindre sunt och världsfrånvänt. Varför måste de kommentera och skicka hat-mejl?

Det tycks som att de måste sprida hat och förakt. Något annat alternativ tycks inte finnas. Tragiska människor. Tänk om de istället använde sin tid till att göra något konstruktivt och bra för andra människor.

shedlight

30 juli 2012 23:58

Det gemensamma hatet mot de andra stärker banden mellan hatarna. Det skapar en grupptillhörighet, en manlig broderskapsloge. Det kan man se av de senaste årens utveckling av kommentarer, de har bara blivit fler och fler kvinnohatare, förrut hördes enstaka röster emot, idag har de tystnat.
Jag tror också att porrens ökade kvinnoförnedring och objetikfiering har en stor skuld i dagens kvinnohat.

Och, ja, borderlinediagnosen är bekväm att använda idag för att skuldbelägga kvinnor.

 
Ingen bild

P

31 juli 2012 08:55

Det kanske största felet med feministers argumentation är att personer inte är individer i synnerhet inte vita män.

Resultat verkar bli att allt färre kvinnor har kärlek och gillande till män eftersom det är svårt att ha kärlek till gruppen män.

Kolla bara på er egna liv ni kvinnor som är här inte hyser ni någon större kärlek till vare sig till individuella eller till männen som grupp.

Jämför med situationen på 1950 och 1960-talet. Då gick verkligen många kvinnor in för att ha kärlek till män och det var klart trevligare för männen på den tiden än vad det är nu.



Lösningen på problemet är att pressen slutar att se män som en grupp och ger män ansvar för allt andra män gjort då tror jag kärleksnivån och gillandenivån skulle kunna rehabiliteras en aning.

En annan sak som också drar ner kärleksnivån är porren. Jag tycker det verkar som den allvarligt försämrar personers förnuft vilket ni också verkar tycka.

shedlight

31 juli 2012 10:45

Avnänder du tvånget till att ta hand om mannen och inte kunna försörja sig som ett mått på kärlek?!
Nu börjar jag blir rent ut sagt trött på ditt ord "kärlek"
Det är uppenbart att det är lika med TVÅNG för kvinnor och FRIHET för män.

Ett tillstånd där män har tillgång till kvinnor närhelst de vill det till sitt behov utlösningar i kvinnors kroppar, behovet av en uppaserska, städerska, barnskötare osv.
Har du 50-talet som norm låter det som du har samma dubbelmoraliska och kvinnofientliga tankegods som Breivik.
Hur mycket historia har du läst, dvs den delen av historien som män har bestämt inte ska ingå, kvinnors historia? Jag tror att du är okunnig om hur kvinnor har förtrycks jurdiskt, sexuellt, ekonomiskt och politiskt under i historiskt tid, något som alltså även gäller i nutid.

 
Ingen bild

P

31 juli 2012 11:02



Hela historien är fylld med personer som har gjort andra illa men man kan i nuet inte hålla fast vid alla oförrätter.

Ja kvinnan har blivit förtryckt,nedgraderad,skändad,misshandlad och mördad.

Du känner dig säkert arg eller sorgsen för detta.

Men vem ska du rikta din ilska emot ?

- De som gjorde det
- Gruppen män
- Helt oskyldiga män

Det hela blir mer en psykologisk fråga där kvinnor måste kunna komma över att de blivit illa behandlade,och rikta ev. ilskan mot de som är skyldiga

Vad händer om de inte gör det ?

Jo samhället kommer bli än mer hatiskt och otrevligt.

Vad kommer hända om kvinnor i större utsträckning kommer över detta ?

Jo samhället blir trevligare och kvinnor får det bättre eftersom män påverkas mycket av kvinnors sinnestämmningar.

shedlight

31 juli 2012 21:10

Det är märkligt att kvinnor som försöker kämpa för kvinnors rätt är "ilska".

Det sa redan den gamle kvinnohataren Freud.
Och andra före honom för den delen...

Du glömmer ordet STRUKTURER och att den som har makt vill bibehålla den, och att kvinnors förtryck skär genom alla religioner, alla politiska system, alla finansiella ordningar, alla etniska grupper, alla världsdelar, alla juridiska styrsystem kort sagt finns över jorden som ett raster ÖVERALLT.
Det vidmakthålls bara genom att inte tala om det. Att kvinnor hålls nere i okunskap. Och att inte kvinnor (och män) reagerar, med eller utan "ilska".

 
Ingen bild

Tittarstorm

31 juli 2012 11:16

Jag beundrar ditt tålamod och ditt pedagogiska förhållningssätt, SH!
Tyvärr måste jag än en gång konstatera att "P" är obildbar. Trots ett stort antal svar från dig med förklaringar och tillrättalägganden av hans osannolika tankevurpor så återkommer han alltid till ruta 1 och börjar svamla om det han definierar som kärlek men som jag kallar slaveri.

Inkonsekvent som han och de andra antifeministerna är så är det givetvis helt i sin ordning för honom att babbla om "kvinnor" och "personer". Varför gör han inte själv så som han anser att feminister borde göra? Dvs ger tusan i att prata om grupper och nämner feministerna, personerna och kvinnorna han relaterar till som individer. Vid namn.

För övrigt ett klockrent inlägg!

shedlight

31 juli 2012 21:06

Kul att du är "tillbaka" TS!

Som vanligt nailar du det mesta!

 
Ingen bild

Ariadne

31 juli 2012 12:58

Att det handlar om strukturer verkar inte vissa män förstå. De tror att kvinnor/feminister opponerar sig mot DEM - något jag funderat på varför.

Jag tror att det dels kan bero på att om man inte har upplevt STRUKTURELLT FÖRTRYCK så vet man helt enkelt inte vad det är! Sen tycker jag också att det är självcentrerat och ett tecken på självgodhet att tro att kvinnor talar om MÄNNEN. Kvinnor talar om samhället!! Vissa kanske inte tror att kvinnor är intresserade av samhället, eller? Feminister/kvinnor tänker inte främst på kärlek och relationer. Kvinnor tänker längre än så. Det kanske är svårt att föerställa sig?

Det handlar om samhällets värdering av kvinnor som i sin tur skickar signaler till människor och påverkar deras beteenden. Självklart innebär det att individer behöver förändras, till exempel genom att sluta med sexuella anspelningar i vardagen. (Vore skönt att slippa!) Samhällsinstitutioner, chefer, rektorer, lärare - det är många som måste ändra sina värderingar. Vi talar alltså inte om hur män beter sig i dejtingsituationer här... Rätt dålig kvinnosyn om man tror det.

Feminister ser samhället och ser också andra kvinnor. Kvinnor i andra länder tex:

"Enligt en rapport från Unicef är ungefär hälften av alla flickor i världen gifta redan när de är 18 år", kan man läsa på denna hemsida: http://plansverige.org/barngifte

Kränkningar hit och kränkningar dit. Utnyttjandet av kvinnor är ett globalt problem.

shedlight

31 juli 2012 21:02

Just det, hur mycket man än upprepar den strukturella problematiken så verkar det inte gå in i en del utan man ser det som ett individuellt problem.
Det påverkar individer men problemet är samhällstrukurellt, precis som du så klarsynt skriver om.

Tack för länken!

 
Bella

Bella

2 augusti 2012 22:24

P är en liten man som inget förstått och som med all sannolikhet har svårt att se den fakta som faktiskt finns och som varje dag är tydlig inte minst i media. Han tror att allt löses genom att kvinnan skänker "kärlek" (läs, gör som mannen vill och önskar) och slutar gnälla om hur de blir behandlade. Det låter i mina öron som det där gamla tankesättet att kvinnor ska "ställa upp" sexuellt för sina män för då mår de stackarna så bra och kärleken antas blomstra. Det finns många män som P som tycks leva i ett rosa fluff av korkad romantik.

http://ingenmanskvinna.bloggplatsen.se

shedlight

3 augusti 2012 10:39

Det finns fullt av män som är oemottagliga för fakta och som VÄGRAR att tro på att kvinnor kan berätta något om sina upplevelser och faktiskt tas på allvar.
Han tar ingen notis om någon utan fortsätter med sitt "kärleks"dravel dvs att kvinnan ska vara mannens bihang och slav, som TS så träffande skriver.

 
Bella

Bella

3 augusti 2012 12:41

Enligt P påverkas män mycket av kvinnors sinnesstämning och med det snacket skuldbelägger han därmed kvinnor som höjer rösten och påvisar de fakta som finns för de stackars männen, antifeministerna som inte vill se sanningen. Undrar hur P tycker att kvinnor påverkas av mäns sinnesstämning som tex när han våldtar, slår, förnedrar, kränker och verbalt förgör en kvinna? Men kvinnor ska ju inte låta sig påverkas, det gäller bara de stackars männen(småpojkar)som blir så påverkade. Väx upp för tusan och öppna ögonen säger jag. Det finns en mycket verklig verklighet därute som P behöver titta väldigt mycket närmare på.

http://ingenmanskvinna.bloggplatsen.se

shedlight

4 augusti 2012 10:36

Jag tror att P är obildbar, som TS skrev....
Han har skrivit massor av kommentarer här (och fortsätter) och jag har skrivit långa svar, men han har bara återvänt till sin "kärleks"lösning på ALLT förtryck.

Han är dessvärre inte ensam.
Ju mer man läser om kvinnohistoria, ju mer ser man hur manlig supremati och kvinnoförakt/hat är djupa strukturer i vårt samhälle.
Det ser bara lite olika ut idag.
Nu kallas kvinnor som höjer rösten mot förtryck för manshatare. Som en strategi. Till exempel.

 
Ingen bild

S

4 augusti 2012 20:54

Klockren som vanligt shedlight. Du sätter ord på tankar och funderingar jag har - en uppfattning jag säkert delar med andra.

Det är frustrerande att hänga med i nyhetsflödet och se hur journalister skickligt undviker kärnan i det de rapporterar.

Vilka är det som hatar kvinnor? Varför? Hur ska samhället markera avstånd från hatarna?

Samma sak med den s.k mangamannen och andra barnporr konsumenter. Istället för att problematisera att en vuxen människa samlar på animerad barnporr gör man honom till offer - för omständigheter. Varför beskriver inte media konsekvenserna av vuxna mäns samlande av våldtäktsbilder och filmer av barn? Fattar inte att allmänheten accepterar vurmandet av dessa själamördare som förstör livet för så många.

shedlight

4 augusti 2012 23:44

Så som ett samhälle behandlar kvinnor, behandlar man också flickor.
Det synliggörs tydligt i barnporren som nu legaliserats igen.
Att småflickor nu får framställas för sexuella syften säger något om vårt samhälle och att man dvs media, polis, jurister, väljer att tillgodose de starkas intressen mot de svaga är en mycket farlig utveckling.
Det ger de som anser sig vara mer värda än andra, vind i seglen.
Dessa sammanhang förstår inte media i sitt eviga brus av nyheter.
De, media, gör den största skadan, det gör inte hatet på nätet -ännu. Media göder hatet, det som hämtar sin näring ur vetskapen om att vara mer värd. Att ha rätt att se ner på andra och kränka de som är svagare. Det bästa sättet att kränka är, som vanligt, via sexualiteten.

Barnporrmangan är en bedrövelse på flera sätt.
Det märkliga är den nästan öronbedövande tystnaden om vad bilderna föreställer nu när de är offentliga. Vad är de rädda för?

Vi har fega medier i Sverige. De vågar inte utmana de starka intressena. DET är farligt.

 
Ingen bild

S

5 augusti 2012 22:46

Visst är det intressant att de grova våldtäktsbildena på barn är frikända och att alla de som försvarade bilderna är knäpptysta. Alltså jag menar verkligen t y s t a!
Inte ett l j u d om att äääntligen är det fritt att titta på sådana här bilder med vidhängande bildmaterial.

Jag är inte konspiratorisk utan enbart saklig när jag säger att frånvaron av fortsatt debatt om bilderna uteslutande beror på skam! Då syftar jag naturligtvis på de journalister som i ren okunskap gick i "yttrandefrihetsfällan". Om det finns en minsta gnutta samvete i dessa (vilket jag trots allt är övertygad om att de har) så skäms de. Djupt. Därav tystnaden.

Skam är frmodligen skälet till att Hanne Kjöller, Andreas Ekström, Ulrika Knutsson och många andra krattat gången och gått vidare. Dessvärre - för bl.a dem - blev mangabilerna offentliga och det krävs bara en hastig blick på dem för att undra varför i h-e någon kunde sätta sin trovärdighet i pant genom att försvara våldtäktsmaterialet.

En kritisk analys av sitt eget beteende där bl.a skälen till att de rusade medströms trots att alla varningslampor blinkade vore på sin plats. En förklaring vore önsvärd. Ja, något. För det här försvinner inte och många funderar.

shedlight

6 augusti 2012 09:20

Visst är det en riktig analys.
Bland dessa skam-journalister och jurister finns det också grumliga vatten, dvs personer som med berått mod visste vad detta gällde.
Inte minst i radio, men även i press.

Dessa bilder bör spridas till allmänheten.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av shedlight - 21 januari 2017 10:32

  Även i år beslutade länstyrerelserna om licensjakt på varg utan någon egentligt grundlig analys och reflektion om varför. Överklagande av naturorganisationer till högsta juridiska instans ledde inte till någon förändring trots att domstolar int...

Av shedlight - 11 augusti 2016 21:55

Idag nås vi av nyheten att Ecuadors ambassad tillåter att Assange förhörs om våldtäktsmisstankarna som funnits sedan 2010.    Men varför glömmer media bort vad som har hänt under dessa år? Hur Assange har utryckt sig? Hur en åklagare som inte ens...

Av shedlight - 22 juli 2016 10:49

Idag är det fem år sedan Anders Behring Breivik utförde sina välplanerade och fruktansvärda terrordåd.   Trots att det är en händelse som omtalats mycket i både Norge och Sverige så tycks den kontext som Breivik verkade i, inte ha analyseras. Han...

Av shedlight - 30 juli 2015 13:55

Den fasansfulla historien om lejonhannen Cecils död i Zimbabwe rullar nu över världen. Han sköts  med pilbåge och föst efter 40 TIMMAR efterföljande  sköts han ihäl med skjutvapen. Ett mer utstuderat djurplågeri är svårt att föreställa sig. Den nöjes...

Av shedlight - 27 juni 2015 11:43

Tänkte faktiskt försöka blogga lite i sommar men jag tänkte börja med en att reprisera ett tidigare inlägg och förändra det lite - från att handla om SD till att handla om SD-anhängare. Det är precis lika aktuellt idag som när det publicerades mars 2...

Kategorier

Shed Light

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Shed Light med Blogkeen
Följ Shed Light med Bloglovin'

Senaste inläggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se