I en krönika skriver en DN-journalisten Jenny Nordlander om det hat som möter speciellt kvinnor som skriver.

I texten nämns en kandidatuppsats från JMG där studenterna har undersökt hur journalister bemöts.

Hon skriver:

"I kandidatuppsatsen ”För lite kuk?” av Linnea Andersson och Kaisa Andersson på JMG uppgår andelen män som, i rollen som krönikör, fått kränkande kommentarer till 72 procent. För kvinnor är siffran 76 procent. Synd med så hög andel men upplyftande lika mellan könen. Vad som sedan framkommer är i vilken grad män och kvinnor får ta emot olika typer av kränkningar och – hur de reagerar på dem.

41 procent bland kvinnorna i undersökningen uppger att de ”någon gång i månaden” eller oftare får kommentarer som är riktade mot deras kön. Samma siffra bland männen uppges vara 5 procent. Det mest alarmerande resultatet är hur många som faktiskt övervägt att sluta som krönikörer på grund av det här: en femtedel av de kvinnliga deltagarna. Det tyder på att det är ett arbetsmiljöproblem. Samma siffra bland männen är 3 procent."

Problemet har tidigare tagits upp i det mediegranskande programmet Medierna.
Frågan är; vad gör redaktionsledningar för att komma tillrätta med detta problem? Vad gör arbetsgivaren?
För detta är ett demokratiskt problem.
Och det drabbar på olika sätt.

Det drabbar det fåtalet kvinnliga kommentatorerna som är ute i media elektroniska fält och går emot könskonservatister och kvinnohatare.Även om de värsta kränkningarna tas bort , ibland efter ett antal timmar, så har det ändå skett. Hatet har fått stå öppet.

Men det är inte det enda.
De som går emot de antifeministiska rasistiska ( ja det är alltid samma kategori män) dreven blir också okynnesanmälda och det företag som sköter den s k modereringen går på finten gång på gång.Kvar ligger EN åsiktsmassa.
Nu är det ytterst få som ägnar sig åt kommentering, men eftersom det främst är de hatiska så är det märkligt att de ska vara de enda som får höras. Där har media ett ansvar som de inte tar.

Hur påverkar det medias kvinnliga medarbetare?

Vidare finns det en del att fundera över hur media idag väljer att skildra kvinnor och män. Unga kvinnokroppar används i reklam i dag på ett ohöljt sätt så att korven i Simrishamn i bleknar och artiklar om utvik avlöser varandra.
Media underhåller rätten att se kvinnan som ett objekt. Gång på gång.

I en debattartikel i AB, skriver företrädare för kvinnojourer om att media exploaterar våldtäkter, dvs i media är våldtäkter = överfallsvåldtäkter. De som är insatta vet att den övervägande delen av sexuella övergrepp sker i någon typ av relation, på festen, i förhållandet eller så är det en kill"kompis" som byter skepnad och blir gärningsman.

Att media gång på gång skriver om EN typ av våldtäkter kan om man är konspiratorisk få läsaren att tro att media , förutom att vilja få ekonomisk vinning på dessa brott, också underhåller föreställningen om att kvinnan bör hålla sig hemma.

Gärningsmännen problematiseras aldrig, vilken kvinnosyn de har ochvilken  föreställning om mäns rätt som driver dem. Vilket behov av makt och kontroll över kvinnor de har.
Men kvinnor och flickor förstår den underliggande meningen. Det är i hemmet de är säkra.

Vilket alltså både är falskt och könskonservativt.

Och  de återkommande reportagen om husliga sysslor som passande för kvinnor avlöser varandra.. Som i Sveriges Radios "Husmorskolan". Inte anno 1912 utan 2012.
Media fylls med tips om att baka sex (alltid sex) sorters kakor, om att gifta sig med överdådiga bröllop a la kändisar, och att  få hjälp med  det tekniska av en man, som kvinnor vill enligt media.  Manliga krönikörer skriver om kärringar och sportbilagorna, dessa maskulint osande domäner, har sex-adds. Ännu.

Allt detta, och mycket mer, signalerar dagligen att kvinnan har ett värde och detta värde finns i kroppen och att inte ta plats med annat än med sådant som tillkommer kvinnor historiskt.

Kvinnor ska vara i det privata livet, inte i det offentliga.
Då blir man en "Offentlig kvinna".

Så sa man runt sekelskiftet, de offentliga kvinnorna var "liderliga" och skökor och skulle kontrolleras av männen.
De skulle i och för sig  finnas för männen, men de var de, kvinnorna, inte männen, som skulle kränkas.
Det var de, kvinnorna, som kränktes för sitt kön.
De privata kvinnorna i hemmen som var tysta och inte tog plats på något sätt, de klarade sig från kränkningar, i all fall verbala och i alla fall i folkmun.

Har vi kommit så mycket längre?
Mer än hundra år senare?
Får kvinnor vara offentliga kvinnor utan att kränkas sexuellt?

Vad förmedlar egentligen media själva, alltså mellan varven med dessa kvinnliga krönikörers tydliggörande av strukturerna?
I slutet av 1800-talet ville media, däribland det relativt nystartade Aftonbladet, inte alls att uppdelningen av kvinnor skulle upphöra. Media ville ha status quo, det som skulle var som förut med kontrollen av kvinnor. De offentliga kränktes, för männens sexualitets skull, och de privata, de som tog hand om männens vardagliga behov,  lämnades ifred.

Spelar media samma roll idag?  Vill de framför allt ha samma ordning som alltid, inte utmana den manliga tolkningsföreträdet av hur världen ska se ut?

Läs boken:

"Offentliga kvinnor" av Yvonne Svanström och jämför med dagens situation.

Männen som kränker finns kvar, de har bara så många fler möjligheter nu: att vara anonyma och att hämta styrka i broderskapet och dess sekelgamla könspolitiska ideologi.

De offentliga kvinnorna som tycker och utmanar får kränkas än idag för sitt kön och sin sexualitet.

Men privata följsamma tysta kvinnor klarar sig ifrån angreppen. De som inte sticker ut.

Idag har det gått ett år sedan händelserna på Utöya och i Oslo.

Ett stort antal artiklar i olika media skriver om denna årsdagen.

DN, GP, DN2, DNdebatt, GP2, SVDdebatt, AB, AB2, DN3

Man skriver spaltmeter om främlingsfientlighet men nästan inget om Breiviks kvinnohat.

Det här inlägget kommer ta upp citat från rättegången( blå text) och ställa det i relation till Nazitysklands enorma kvinnohat. Precis som i fallet med Breivik, så har nazismens förtryck mot just kvinnor inte uppmärksammats alls, trots att halva befolkningen förtrycktes, med lagar och politiska beslut i det egna landet.

Men vi börjar i de tidigare händelserna i Oslo tinghus. Domen kommer först om en månad.

Under rättegångsprocessen  framkom en rad motsägelser från Breivik. Hans värld är full av efterkonstruktioner, självförhärligande och förakt för alla som inte tillhör hans definition av det norska folket. Det leder till att han rör till det ordentligt rent logiskt förutom att han har grava empatistörningar.

Några exempel.

I ett tidigare inlägg om Breviks kvinnosyn nämndes hans försök under 2006 att få kontakt med en kvinna via nätet från Vitryssland, hur han planerade att flytta dit och hur förhållandet sedan tog slut. Efter det bröt han upp från sitt liv och flyttade hem till sin mor. Sedan gick allt snett.

Men ändå var det första han yttrade som exempel på hur Norge nedvärderar den egna befolkningen följande.

"Det begynte med at en asylsøker fra Hviterussland fikk representere oss" /I Eurovisionsschlagern/

Det blir nästan, men bara nästan,  komiskt när han själv var beredd att flytta till just det landet för att leva med en kvinna.

Under rättegången kom fram att Breivik yttrat följande om sitt liv

"Om våren 2002 sier han, dette var slutten på min umoralske periode, oppgjør med mitt liv, min seksualmoral."

Trots det skrev han följande i sitt manifest:

"My thought was to save the last flask for my last martyrdom celebration and enjoy it with the two high class model whores I intend to rent prior to the mission”

För att hävda att han håller sin sexualmoral högt så är han totalt motsägelsefull här. Men det får väl anses vara ett utslag av hans storvulna sexuella fantasier och fabulerande om sin egen person. Och – kanske för att bevisa sin manliga heterosexualitet.

Men som visas nedan är sexualmoralen endast gällande just kvinnors beteende.

Förresten hur moraliskt är det att sälja falska examensbevis, köpa blodsdiamanter och att leva på sin mor som 26-åring för att kunna spela dataspel.  Allt detta har han i efterhand konstruerat som planering för dåden. Men det stämmer inte - som åklagare och psykologer visat.

Ett annat exempel på hur extremt självförhärligande han är, är när han hävdar han att det är bra att äta smågodis när man ska planera ett attentat, när det bara helt enkelt handlar om han gillar godis. Han anser också att det är bra att snusa för att kunna genomföra ett attentat. Breivik både röker och snusar. Så anpassar han och omtolkar i efterhand sina handlingar som planerade och strukturella in i minsta detalj.

Det gäller även händelserna under hans tonårstid där han också efterkonstruerade och omtolkade oförätter mot honom själv, om att ” hans systrar som våldtagits”, som ett skäl till hans politiska skäl till terrorangrepp för ett år sedan.  Det är ett sätt att i efterhand leta efter fel begångna. Själv är han ofelbar.

Men: Breiviks kvinnosyn är alltså alldeles för  lite uppmärksammad av svensk media.

Den kvinnosyn som kommer fram under hans liv och under manifestet delar han med stora nätskaror av antifeministiska män på Flashback och i medias kommenteringsfält. Det gör det speciellt viktigt att uppmärksamma detta; att förtiga detta samband kan stärka extremismen.

I Breiviks framtida samhälle vill han att kvinnor ska vara underordnade mannen, som i idealsamhället Japan.  Däremot ska det trots hans tidigare nämnda höga sexualmoral vara tillåtet med prostitution, men bara i vissa städer dit män ska kunna åka. Då handlar det inte om sexualmoral, utan om mäns rätt.

Från Psykolograpport nr 1.

Observanden forklarer videre at han vil danne Norge som på 50-tallet. Skilsmisseraten skal ned og moralske dyder skal reetableres. 95 % vil bo i reservatene. Det vil bli dannet liberale steder der man kan dyrke marihuana og det skal være lovlig prostitusjon.

De moraliska dygderna gäller alltså endast kvinnorna i samhället. Han avskydde som bekant Tv-serien Sex and the city för att kvinnor där fick sexuell frihet. Att kvinnor har flera partner går inte ihop med Breiviks moral, män däremot kan köpa så många kvinnor i de behöver i de speciellt inrättade prostitutionszonerna.

Breivik står för en genomfascistisk kvinnosyn.

Han vill skapa ett riktigt helvete för kvinnor. Det kan man bara göra utifrån ett kvinnohat.

Norge och Norden är  ”förstörda av feminism” , en syn Breivik för övrigt delar med konservativa nätmän i Sverige, samma män som stödjer SD , högerfalangen i Moderaterna eller KD.

När började det då gå snett i Norge och i Norden enligt Breivik?

"Dette startet med andre verdenskri"

Dvs när Hitler föll gick det snett.

Och i samband med kvinnornas frigörelse efter 68 började det definitivt barka åt fel håll.

"Jeg har skrevet en del i kompendiet om fraværet av moral i Norge etter 1968."

Särskilt har han hängt upp sig på könssjukdomar, ett område där han smutskastade sin syster i kompendiet.

"Når det gjelder kjønnssykdommer og den seksuelle revolusjon, så er det faktisk noe som er underanalysert, og det har skapt store problemer i Europa."

 I Breiviks värld vill han skapa speciella lagar som ska gagna män.

"For det første må faderen garanteres. For det andre må den tradisjonelle patriarkale familien garanteres, der guttene blir selvsikre, aggressive, dominante og produktive. Kvinnene blir milde og emosjonelle."

"Kvinner må tvinges til sitt eget beste og må lære seg å adlyde. Dette må sikres med lover/lagar/, som blant annet kun tillater skilsmisser om mannen får omsorgsrett for barna."

Han vill alltså att fadern alltid ska få barnen vid skilsmässa. Det ska enligt honom, få kvinnor att vilja stanna oavsett hur de förtrycks i den Breivikska patriarkala familjen.

Det ska dessutom införas prygel, lite oklart om det bara gäller barnen eller om det gäller rätten att slå kvinnor också. Men kvinnor ska alltså tvingas till att lyda mannen.

Kvinnor ska också låta bli att utbilda sig och att resa, de ska börja föda barn redan i 20årsåldern.

"Folk tar utdanning, de reiser, de blir 35 før de begynner å få barn. Kvinner bør begynne å få barn i 20-årene. Fødselsraten vår er under eksistensminimum."

Han är fixerad vid födelsetalen och anser att norska staten mördar sina egna medborgare då de tillåter abort.

Men man inte ska tro att han hatar kvinnor försäkrar han;  han älskar dom. Men han hatar feminism.

"Det er gitt et inntrykk av at jeg hater kvinner, men det gjør jeg ikke, jeg elsker kvinner! Men jeg hater femininsme"

I hans och i andra könskonservatister fall innebär dock detta att alla rättigheter som kvinnor har haft sedan andra världskriget tillskrivs denna onda feminism. Normala framsteg för mänskliga rättigheter för kvinnor blir något ont som ska fördrivas. För detta står alla kvinnor i ett samhälle, de är lika skyldiga på grund av sitt kön.

Hans manifest innehöll också ett speciellt avsnitt om hur man dödar just kvinnor. Där skiljer sig Breivik från andra terrorister eftersom  han anser att man måste kunna  döda kvinnor och t o m utbildas speciellt i det. Kan man inte döda kvinnor, så kan man heller inte bli en soldat i kriget för det Nya Norge och Europa.

Breivik ansåg själv inte att han var någon nazist, men som ett sakkunnigt vittne med kunskap om högerextremsism framförde under rättegången så ser nazism olika ut på 30-talet och idag.

Men under Hitlers politiska styre finns märkvärdigt mycket som överensstämmer med Breiviks syn på hur samhället ska organiseras och hur de såg på kvinnors rätt.

Kvinnorörelsen hade kommit igång sent i just Tyskland, så landvinningarna var mindre där än i andra västländer. Men redan från första stund så utropade Hitler ett krig mot feminism och mot den sexuella frigörelse som hade inletts för kvinnor, med ett friare liv, med möjlighet till arbete och reproduktivt och sexuellt medbestämmande.

När nazisterna hade kommit till makten såg de till att infiltrera kvinnorörelsen och splittra den, dom rensade ut ledarna och förde in organisationen under nazistisk ledning och ändra inriktningen genom att tillsätta egna antifeministiska kollaboratörer.  Effektivt sätt att söndra – än idag.

Nazisterna ville ha kvinnan tillbaka till hemmet och barn, : de båda orden Kinder och Küche blev ledorden för kvinnans uppgifter i det nazistiska samhället.

Andelen kvinnor som fick studera minskade, de endast fick utgöra 10 % av studenterna på universiteten.

Man rensade bort kvinnor i de akademiska kretsarna , man gav dem de lägst betalda jobben,  och man förbjöd helt enkelt kvinnliga domare.

I Riksdagen försvann de fåtalet kvinnor som fanns.  Ledningen för riket skulle vara var en sak för enbart män.

Hitler hade själv klara åsikter om kvinnors underlägsenhet. Han skrev i Mein Kampf att ”den tyska flickan är ett statligt subjekt och blir statlig medborgare först när hon gift sig”.

Och att ”syftet med flickornas fostran måste undantagslöst var deras roll som blivande mödrar”.

Särskilda lån betalades ut till familjer men skulden lades på kvinnan och lånet gick till mannen. Så blev kvinnan fast i en ekonomisk hustrufälla, oavsett vad som hände.

Han förbjöd abort och preventivmedel. Men dubbelmoralen härskade som vanligt bland maktens män för soldater och  militärer fick ohämmad tillgång till kondomer för att de inte skulle smittas könssjukdomar.

Prostitution var förbjudet men precis som hos Breivik fick männen privilegier och ohämmad tillgång till kvinnor. Det skedde genom  en reglerad och polisövervakad prostitution, där kvinnor blev livegna och slavar. Under den nazistiska perioden ökade prostitutionen enormt både till följd av statens agerande och att kvinnor marginaliserades. I efterkrigstiden hade kvinnor få eller inga möjligheter att försörja sig och våldtäkterna i framför allt slutskedet av kriget hade ytterligare tvingat kvinnor ut i mentalt armod. Det är därifrån Tysklands nutida legalisering grundlades, dvs grunden las  under nazitiden.

Maken till repressiv politik mot kvinnor får man leta efter historiskt.

Den har tyvärr inte uppmärksammats lika mycket som förtrycket mot judar, men det kan bero på att historien skrivs av män för män. Då väger kvinnors situations lätt. Det framkom i förspelet till Nürnbergrättegångarna där man inte ville ha gråtande kvinnor bland alla dessa manliga domare, åklagare och anklagade.

Och fortfarande uppmärksammar man inte t ex de massiva övergreppen mot kvinnor/flickor under folkmordet i Armenien eller när man rapporterar om rättegångar mot krigsherrar i Kongo eller på Balkan. Man är helt enkelt tystare om övergrepp på halva befolkningen -fortfarande.  Det kan förklara även varför man inte uppmärksammar Breiviks kvinnosyn mer och att han förordade mord på just kvinnor.

Så det helvete för kvinnor som skapades i Tyskland som fortfarande leder till att tyska kvinnor inte har kommit lika långt i jämställdheten som andra industrialiserade västländer, grundlades under tredje riket av Hitler.

Ett kvinnohelvete som också Breivik förordar.

För som synes är Hitlertysklands förtyck av kvinnor som en karbonkopia på Breiviks ideala samhälle.

Så närhelst en man säger att han älskar kvinnor men avskyr feminism, finns det anledning att frukta det värsta. Då älskar han sig själv och sin och andra mäns rätt att använda kvinnor på det sätt de vill.

Nu har BRÅ kommit med preliminär statistik över antalet brott under första halvåret 2012.

Här är länk till hela rapporten.

Media ( GP SvD  SR) skriver om att antalet anmälda våldtäkter minskat med 19% jämfört med samma period under förra året.

Det bryter en uppåtgående utveckling. Den nya sexualbrottslagen från 2005 påverkade men det har man redan avhandlat och tagit hänsyn till. Ökningen har varit odiskutabel ändå. Men nu har denna trend alltså brutits för första gången.

Så här skriver BRÅ i inledningen i rapporten:

benägenheten att anmäla brott kan förändras över tid, till exempel på grund av

ändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkor. Detta gör det svårare

att avgöra om brotten faktiskt ökar eller minskar.

När det gäller just sexualbrott  är viljan att anmäla mycket beroende av olika faktorer, men en avgörande faktor är samhällets syn på våldtäkter och andra  sexualbrott .

Det vet man genom forskning.

I länder där offret skambeläggs och tvingas till förnedrande behandling så vet man att benägenheten att anmäla  minskar. Att offret stigmatiseras  av omgivningen bidrar också starkt till beslutet att avstå brottsanmälan.

Eftersom en våldtäkt som inte lagförs sänder signaler till samhället att handlingen inte var  "så farlig" så normaliseras handlingen  att män tvingar sig till samlag eller inte bryr sig om ömsesidighet. Även omgivningen påverkas och nätet har ökat denna påverkan mångdubbelt.

Det finns knappast någon anledning till att tro att utsattheten för sexualbrott skulle ha minskat.

Låt oss som en jämförelse  titta på den preliminära siffrorna över misshandel av kvinnor.

Så här står det i rapporten:

För anmäld misshandel

mot kvinna 18 år och äldre är misshandel i nära relation vanligast.

För man 18 år och

äldre är misshandel utomhus av obekant vanligast.

Under det första halvåret 2012

anmäldes 19 900

misshandelsbrott mot man, vilket är 3 procent färre än första halvåret

2011. Antalet

misshandelsbrott mot kvinna 18 år eller äldre ökade med 3 procent till

13 700 anmälda brott.

Anmäld misshandel fortsätter att öka -  när det gäller kvinnor.

Ändå gäller samma mörkertal där, det är svårt att anmäla bekanta.

Men där ser man alltså ingen minskning.

Kan man dra någon slutsats av de här preliminära siffrorna om just de minskade våldtäktsanmälningarna?

Det är naturligtvis svårt att säga men nog kan man fundera.

Sexualbrott tillhör, som skrivits ovan, de brott där mörkertalen är som störst, samhälleliga attityder och händelser påverkar viljan att anmäla.

Det är nu allmänt känt att HD:s vägledande domar i våldtäktsmål  från 2009 har fått effekt på både lagföringen och naturligtvis i förlängningen på viljan att lägga tid på utredningar och som en effekt påverkar det anmälningsviljan.  HD anser sig inte ha påverkat detta. Mer om det här: Allt färre anmäler våldtäkt och HD tvår sina händer

Varför ska man utsätta sig för hela processen att anmäla, bli ingående undersökt, ifrågasatt,  inte bara vid det aktuella händelseförloppet  utan också få hela sitt tidigare sexuella liv uthängt, och vad värre är, man kan bli uthängd på nätet, facebook, flashback eller någon annanstans med mansordet  "hora". Eller lögnare.

Just det sista är värt att beakta.

Sista året har i Assangeaffären , men också på andra håll  kvinnors upplevelser ifrågasatts. Kvinnorna i detta globala Bjästa som Assangeaffären lett till,  har smutskastats i en sällan skådad nätkampanj. Detta har också läckt över till andra fall.

Man kan se på vilken blogg eller sajt som helst som driver antikvinnlig propaganda att kvinnor /flickor som anmäler våldtäkt blir grovt smutskastade. Beskyllningar som mansordet hora, att kvinnan ljuger eller ångrar sig efter dåligt samlag, duggar tätt.

Ordet hora är för det första ett manligt sätt att lägga ansvaret på kvinnor för sina egna handlingar och det har kommit att användas med och mer på nätet av svenska män mot kvinnor som har "fel " gärningsmän dvs där svenskar är misstänkta. Utav svenska "trevliga"män  med den "jämställda" kvinnosynen som alla förmodas ha.

En kvinna eller t o m en flicka så ung som 13- 14 år är också en "hora" om hon träffar utlänningar på något sätt och blir våldtagen utav dessa. Mobben skuldbelägger då BÅDE gärningsmännen, eftersom de INTE är svenskar, OCH dessutom offret som hade den dåliga smaken att umgås med utlänningar.

Kvinnoföraktet är så starkt så man lyckas med konsten att smutskasta både gärningsmän och offer, när det gäller dessa våldtäkter. Trots att detta alltså anses vara   s k "riktiga våldtäkter" så är ändå offret skyldigt också.

För eller senare får hopplösheten i att det är så meninglöst att anmäla efter  HD:s vägledande domar och att man riskerar att hängas ut på nätet,  genomslag.

Om detta blir en trend att kvinnor och flickor inte  vill anmäla våldtäkt så är det en allvarlig utveckling.

Idag pågår ingen kampanj  att få unga  män till ändrade attityder gentemot unga kvinnor.

I en dokumentär för en tid sedan  " Ingen riktig våldtäkt"   framkom att  unga killar tar sig rätten att våldta och sedan smutskasta offret. En dubbel markering. De unga flickorna lär sig snabbt vad som är ett acceptabelt beteende och vad som förväntas av dem. Alla är rädda för att hamna på andra sidan. Ingen vill bli outcast.

"Varför händer ingenting ?? "frågade studioreporter Claes Elfsberg i Aktuellt, "det lät ju likadant som när jag växte upp".

Sanningen som ingen vågar säga är att det har vänt. Det hade blivit bättre men den utvecklingen avstannat - och vänt.

Och utvecklingen ser ut att fortsätta. Idag finns ingen motkraft mot nätets kvinnoförakt och det manliga tolkningsföreträdet när det gäller sexualiteten.

Tvärtom.

Det har aldrig varit ett så maskuliniserat samtal om sexualitet i media och på nätet.

Dessa unga män -och andra givetvis- är helt utlämnade till nätets normaliserade kvinnoförakt  i porren, musiken spelvärlden och i diskussionsajter.

Det är männens värld.  Det är där dom lär sig att ta för sig och att kvinnor =sex för män.

De män som ägnar sig åt att köpa kvinnor i Sverige eller utomlands  påverkas ytterligare både i sina egna värderingar och när de möter likasinnade.  Sverige har också närbelägna länder  där kvinnor säljs på burk eller på estrad.  Det har verkat i 10 år nu, samtidigt som flashbackifieringen breder ut sig. Hand i hand går praktik och ideologi.

Kvinnors värde går ner för varje år, respekten för kvinnor byts ut mot förakt.

Integriteten och intimiteten ersätts av hantering , makt och kontroll.  Män ger order istället för att fråga.

Även media medverkar i allra högsta grad i denna negativa utveckling, de både speglar och driver den.

Samtidigt.

Det är ingen nyhet alls att kommentarsfälten är mansdominerade och otroligt kvinnohatiska.

Men media fortsätter ändå att spekulera i sexism, senast igår i Aftonbocken med en förutsägbar webfråga. Vad vill de uppnå? Hade AB ställt samma  fråga om det gällt rasism? Hade de vågat?

Sanningen är att media uppenbarligen inte ser några problem att driva denna utveckling framåt, trots att även kvinnor är medborgare, men vad spelar det för roll när patriakatet håller i pengarna?  Vem vågar gå emot då?

Så sexism tar media lätt på.

I de våldtäktsfall som inträffat i Grekland som tidigare rapporterats om i  media ( nyligen har det hänt ett nytt) så framkommer tydligt att en stor del av de svenska  männen på nätet delar en kvinnosyn som även det grekiska rättsväsendet och deras manligt styrda samhälle står för. Se inlägg här om det.

Det säger en del.

I det samhällsklimatet är det inte konstigt om utvecklingen i Sverige nu tar ett steg bakåt när det gäller hur vi ser på våldtäktsoffer.

De får mer och mer skylla sig själva. Det kom en bok om det på 70-talet förresten. 

I nätets tidevarv går det otvetydigt bakåt nu när det gäller synen på  jämställdhet och på kvinnan som likvärdig varelse.

Få verkar våga tala om det.

Kanske kommer en ny  Boëthius att få skriva  "Skylla sig själv?" om ett antal år, då när vi minns hur det var på 2010-talet, innan det vände. Och fråga oss varför vi inte såg tecknen.  Hur kunde vi missa det?

Då, framöver,  när kvinnor inte vågar anmäla mer än de allra grövsta uppenbara våldtäkterna, men få "etikettsbrott" av nya eller gamla bekantskaper  av rädsla för att blir uthängda på nätet och smutskastade av okända nätmobbar av män.

Nu upprörs världen, med rätta, över en video som visar ihjälskjutningen av en kvinna och hurrande män runt om.

Det åskådliggör inget annat än djupt rotat kvinnohat.

 Så har vi väl ändå inte det i Sverige?

Inte så uppenbart men samma kvinnohat rotar sig nu igen här.

I Sverige skadas kvinnor/flickor av att deras liv och identitet hängs ut för att de är "horor" och glåporden skadar för livet. Allt medan de hurrande männen bakom tangenterna får fortsätta i skyddad anonymitet med stöd av den nya tidens broderskap.  En viss gradskillnad, men ingen artskillnad. Men så mycket  svårare att filma och få en global upprördhet över.

.

Från Wikipedia om boken Skylla sig själv (1976)

Boken problematiserar samhällets inställning till våldtäkt utifrån utgångspunkten att det generellt är våldtäktsoffret själv som skuldbeläggs.....

Nu har Försäkringskassan kommit på att de ska ge prostituerade sjukpeng. En nyhet i DN, SvD, GP, SR

Det rör sig tydligen om ca tio personer  i Sverige.

Det är alltså ett i praktiken   litet problem som får ENORMA proportioner.

Detta är också endast en liten liten skärva utav hur prostitution ser ut.
Oftast ser den inte ut så här.

Varför får detta så stora och felaktiga proportioner?

Detta är ett samhällsproblem och borde diskuteras i en helt annan kontext än det här. 

Pengarna kommer från en sorts erotisk verksamhet som också innebär att män anser sig ha rätt att  knulla.

Med det säger ju ingen.  Männen försvinner igen.

Försäkringskassan har numera den avdankade  Migrationsverks - GD:n  Dan Eliasson som GD.

Han som spelat in  låten"Knulla i Bangkok".   

Bangkok som är världens huvudstad när det gäller bordeller = knullhus för män.

Detta sas bara som en skojig anekdot när han fick spaltmeter i pressen i samband med övergången. Det hölls till och med fram som något positivt att man skriver en låt som det här.  Ingen ifrågasatte  att en man med hans syn på prostitution och på mäns skojiga rätt att få knulla,  får bli GD för en stor myndighet. Att en man med hans kvinnosyn knuffas upp i myndighetsverige.

Och vad det säger - om Sverige.

Hade han skrivit "Med huvor  på bomullsfälten" hade han aldrig för det första kommit in i Myndighetssverige för det andra om han hade gjort det,  skulle de knappast hållas som en rolig grej. Han skulle blivit ställd till svar.

Men återigen - kvinnan är andra klassen medborgare och ska finnas för att "Knulla i Bangkok".

Det ska man också ha i minnet i när man bedömmer dagens nyhet. Det säger nämligen något om hur självklart det är  -att det sitter i ryggmärgen  - med mäns rätt till kroppar.  Det är som en grundbult.
Nåväl  - detta är Försäkringskassans GD.

Nu har samma Försäkringskassa stoppat huvudet i sanden.

Ska man hantera prostitutionsrelaterad problematik, som är och förblir en djup samhällsproblematik, ska man inte göra så här.
Det är djupt okunnigt och bidrar till att normalisera att män köper och tillåts köpa kvinnokroppar.

Det finns en maktdimension som försvinner, som media inte greppar eller vill greppa.

Det går inte att diskutera prostitutionsproblematik utan att föra in maktbegreppet - det blir  fel.

Då visar man hur lite man förstår.

Media speglar aldrig maktförhållanden ur ett samhällelligt perspektiv, men sällan blir det så tydligt som i prostitution.

Makt och prostitutionsproblematik såväl som mäns självpåtagna rätt att få kvinnokroppar, dvs könsmakten är idag totalt   frånvarande.  Det verkar vara tabu. Varför ? Det var det inte på 90-talet. Är det samhällsandan: Åt den  som har ska varda givet, allt är indviduella problem:  "hur har DU det"?

Det borde vara ännu mer diskussion om makt och kön  nu när människohandeln för sexuella syften ökar som aldrig förr. Vi har en sexuell slavhandel. Där även svenska män deltar.

Det går heller  inte att diskutera denna nyhet utan att samtidigt ta in mäns köp  i den globala kvinnohandeln (se om Lydia Cacho!) med kroppar som även sker i Sverige, av nätgroomade 14-åringar här och av unga flickor i där som i Thailand,  av östeuropeiska Natasjor i Tyskland osv.

Trafficking är ett enormt, växande och inhumant brott mot mänskliga rättigheter.Det värsta och det finns och tillåts bara av en anledning. Samma anledning som ger nyheten från TT-idag.  Några rader som ska täcka in allt - men täcker in ingenting.

Dagens beslut från Försäkringskassan, samma Försäkringskassa som slänger ut cancersjuka människor,  reser en del frågor.

Inte bara om deras kunnighet om prostitutionsproblematik.

Om en prostituerad kvinna blir våldsutsatt och inte kan fortsätta så får hon sjukskriva sig, men mannen som utsatt henne för våldet blir osynlig. Han får slå och förnedra och knulla  på skattebetalarnas kostnad. Blåmärkerna får försvinna med samhällets goda minne. Om en av dessa tiotalet kvinnor får livmoder/ äggledarsinflammation av att knulla ( inte ovanligt ) så ska försäkringspengar betalas ut till de fysiska problemen försvunnit.

Om en av dessa tiotalet kvinnor får mentala  problem av våldet kan hon sjukskriva sig en längre tid.

Det är inget fel att dessa kvinnar får hjälp.

Men det är fel att männen slipper undan- igen.

Det här  öppnar också  för en trivialisering som är djupt olycklig  och den skulden bär Försäkringskassan och dess GD  Dan - Knulla i Bangkok -Eliasson.

Dessa kvinnor har också ett annat problem på sina axlar.

Deras verksamhet påverkar alla kvinnor  i Sverige och alla kvinnor och flickor i världen.

För männen som köper deras kroppar nöjer sig inte med det.

De vill ha ett smörgåsbord av kvinnor: olika åldrar, olika etnicietet, olika bröst, olika hårfärg, olika knullanden, olika fittor, olika leenden, olika undergivenhet, olika allt.

De vill  ha sadism, de vill ha den smutsiga horan, de vill  ha snabb"sex" av unga kvinnor på gatan  från Rumänien och Nigeria, de vill vraka och välja på nätet och på line-upen,  de vill  beställa hem eller till hotellrummet under affärsresan, de vill ha en avsugning bilen eller en rejäl genomgång som "belöning" för deras stressade arbete, de vill ha barn= flickor under 15 i Thailand, de vill ha nya, de vill ha bekanta ansikten.

De vill ha avslutning på styrelsemötet  på en tysk  "badklubb". De vill ha de unga flickorna som göms i rummet bakom bardisken någonstans i världen.

De vill ha slynor att binda på en källarmadrass och turas om med de andra grabbarna i gangbang-gänget med att pumpa på i.

De vill ha allt.

Detta tar inte Försäkringskassan hänsyn till.
Men konsekvenserna av torskarnas verksamhet  tar de hänsyn till, de hjälper dem.

Men detta är inget  för Försäkringkassan.

Det är en djup mångbottnad samhällsproblematik som ska lösas på annat sätt.

Och torskarna som dras som flugor till det här ämnet, ska inte få någon  hjälp, vilket de indirekt får här.

Är det en slump att denna nyhet kommer strax efter att en del av  Thaimassagesalongerna visat sig vara förtäckta bordeller =knullhus, dit män går för att utnyttja fattiga?   Så som det brukar se ut i världen.

Behövde  torskarna få lite drag-hjälp av Försäkringskassan?

Efter massage -avrunkningen med thailändska kvinnor .

Så  här knyts det trots allt  ihop med låten  "Knulla i Bangkok".

Två nyheter idag:

en om thaimassagesalonger, och utbredd prostitution  på dessa,  och en om hur kvinnliga politiker behandlas medialt.

Hänger dessa två nyheter ihop?  Ja , det gör de.  Det finns gemensamma nämnare.

***

Skatteverket har försökt komma åt verksamheten på thaimassagesalonger enligt SR och GP.

Dessa som har växt upp som svampar ur jorden i takt med att svenskar besöker Thailand på semester.

En stor andel av de som åker dit är ensamma män - av alla nationaliter.

I SVT-serien ”30 gr i februari ” skildras en utav dessa män som en ensam stackare och han får ta emot mängder av lovord för sin roll som "snälle Glenn". Vad är det för snällt med honom? Och vad förmedlar SVT med den här rollen och hur han hyllas? Han åker till Thailand som den värsta kolonisatör och tror att hans pengar som fixa kvinnor. Det är allt.  Det säger en del om samhällsklimatet och vilken kvinnosyn som råder när det blir något som förbehållslöst hyllas.

Dessa ensamma män som åker till ett annat land långt borta och köper det dom vill har tar givetvis med  den synen hem på dessa kvinnor och i förlängningen alla kvinnor.

Utomlands beteer man sig som en pascha och tar med sig den världsbilden hem. Stödet från nätet av likasinnade män hjälper till.

Antingen anser män att kvinnor är något män har rätt till eller så gör man det inte. Det finns inget däremellan. Men det underlättas av att se kvinnor säljas på rad inför ögonen i andra länder.

De andra männen bör ta tydligare avstånd och visa att detta inte är ok. Detr är viktigt att de hörs.

Fattiga kvinnor kommer alltid finnas i överflöd.

Det finns anledning att solidariskt ställa upp för dessa kvinnor som oftast inget har att välja på.

De hamnar tusentals mil bort i  ett annat land och ställd inför bleka vita män som de oftast inte ens kan prata med som vill ha vad dom anser sig ha rätt till  av dessa kvinnor. Män som utnyttjar sin överhöghet maximalt. Som sedan går ut på i ur salongen och försöker se normala ut.

Denna strida ström av män till Thaimassagesalonger -  tror dom att andra tror dom har ont i ryggen?

Som en västsvensk politiker sa när han åkte fast, han var stel.

Kanske ska man ställa sig utanför dessa salonger och säga att man vill ta en bild och höra hur de tycker att de blir omhändertagna och om de är lika intresserade av kost och motion som av massage?

Och kanske ställa lite frågor till:

Vilken livsstil har du?

Hur långt bort parkerar du bilen?

Vilken kvinnosyn har du?

Har du varit i Thailand mycket? Tror att du att din kropp  är trevlig att ta på?

Hänger du på  den tunga tråden om thaimassagesalonger på kvinnohatar -och prostitutionssforumet Flashback?

Bland annat.

Vill de bara  bota för sin stela rygg har de ju inget att frukta.

I ett reportage i P3 (i programmet Verkligheten)skildrades sexhandeln i Thailand.

Några män satt och hängde i en bar med unga flickor i knät. Männen var i 60 –årsåldern.

De flamsade som småpojkar när reportern ställde frågor till dem. Ingen ville säga sitt namn.

Något mer omoget  fick man nog leta efter.

Har de någonsin tänkt på hur ”flickorna” uppfattade dem?  Som äckliga, avskyvärda eller bara patetiska?

En av dom hade lämnat ”tanten” på hotellrummet och gått ut på ”promenad”.

Om hon får veta detta…” sa han lite vädjande till reportern.

På samma ställe fanns också två läkarstudenter som passande nog för dem,  gjorde en undersökning om svenska män i Thailand.

Dom vill inte uppge sina namn eller vilket universitet de kom från. Men de pratade stockholmska.

På frågan vad de själva skulle göra sedan och om de köpte ”sex” kom de med undanglidande haranger. Inga raka svar där inte. Inget nej.  De blev klart överraskade av frågan och nervösa. Det var ingen tvekan om vad de skulle göra efter ”studien”.

Två manliga blivande läkare.

Vem vill möta sådana i vården som behandlar kvinnor som varor?

Varför tar man inte upp svenska mäns kvinnosyn? Om man inte ser kvinnor som andra klassens medborgare betalar man inte för dem.

Detta påverkar alla som möter dessa män, som taxichaufförer, jurister, lärare,  hantverkare, kommunanställda,  beslutsfattare -  eller som läkare. Eller var som helst. 

Fram med dolda kameror UG!  Det kan inte bara vara invandrade mäns kvinnosyn som är intressant.

***

En avhandling idag visar också  att  män och kvinnor behandlas olika i den mediala bevakningen återgivet i SR och DN.

Kvinnor bevakas hårdare och under längre tid.

På kvinnor fokuseras också på dem som personer.

Män slipper detta, de behöver inte utsättas för den närgångna granskningen.

Deras personer hålls  i dunkel.

Precis som männen i thaimassagesalongerna -och i prostitution överhuvudtaget- så hamnar de i dunkel- fokus  hamnar på kvinnorna. Det är till och med ALLTID bilder på kvinnorna i prostitution  -  inte på männen som köper kropparna för sitt behov. De vars pengar och inställning driver prostitution. Männen som är äldre och rikare . Männen som är många gånger fler än kvinnorna.

En sak skiljer torskar från andra brottslingar -  de finns i alla samhällskikt, ofta högre upp.

Det gäller inte annan brottslighet. Där finns en stor förklaring till att just dessa brottslingar skyddas och en historisk ovilja att erkänna männens skuld i detta samhällsproblem. Om det bara var " tjuvar och banditer" skulle de  hängts ut.

***

Vilka tydliga men förtigna värderingar styr vårt samhälle i den dagliga rapporteringen?

Oavsett vad det handlar om?

Vilket raster läggs över kvinnors och mäns olika skuld?

Är det Gamla Testamentet och den urgamla myten som lever kvar -än?