Nu har det avslöjats i GP  att Vägvalet i Göteborg har fejkat sitt ansiktet utåt;

en kvinnlig sjuksköterska, med den fejkade rollen av att vara gift med två barn och drabbad av trängselskatten som skulle kosta henne 270 kr/mån av sin dåliga sjuksköterskelön ( som Vägvalet naturligtvis inte engagerar sig i men det är ett extra bra argument nu).

Har vi hört det förrut?  Att man använder kvinnor för att få ut sitt budskap?

Vägvalet är en organisation där män med betong, asfalt och plåt i  hjärnan driver sin linje "Rör inte min bil".

Dom vet nog mycket väl att det finns en genusaspekt. Dom vet mycket väl att de allra flesta  som sitter ensamma i sina bilar morgon och kväll är män. (Ta en titt själva och räkna!) Och att kvinnor i större utsträckning åker kollektivt.

Att vi har ett samhälle som länge har byggt för ett maskulint  intresse, ett samhälle som främjat privatbilismen på bekostnad av kvinnor och barn. Planerarna och politikerna har alla varit män i denna utveckling.Hittills

Vägverket är en mansdominerad verksamhet liksom  de olika stora företagen som Skanska mfl som tjänat på utvecklingen.

De som bestämt , de som tjänar pengar och de som utnyttjar resultatet. Alla är de resultat på en köns- och maktmässig homogenitet.  Så vi har vägar till förbannelse, enorma asfaltytor breder ut sig med dessa dubbla parkeringsplatser, vi har utsläpp och en klimatkris och utarmning. Vi har trafikdöd och djur som isoleras.

Detta vill Vägvalet ha. Inte en tanke på natur, miljö, och rättvisa.

Det är plåtgubbar som vill sitta i sin bil,  som vill ha sin biff, som inte bryr sig om jämställdhet eller genus.

Som driver sin linje aggressivt och egoistiskt. Som skrämmer motståndare till tystnad med denna frenesi.

Metro skrev om det i går, hur anhängare till trängselskatten är rädda.

Då använder dom vapnet kvinnan. Självklart.

SD gör på samma sätt, man fejkar angrepp på SD-kvinnor, man använder gamla tanter och muslimska kvinnor i sin reklam, man använder våldtäktsvapnet.

När dom borde använda rakade skallar och skäggiga män som krigar för det är ju det detta handlar om. Mäns kamp om makten.

Och i Forserum angriper rasister somaliska kvinnor och flickor. De, som säger sig värna om den stackars muslimska förtryckta kvinnan, är de som attackerar och förtrycker kvinnor mest. De väljer att använda vapnet: "deras kvinnor." Så fega är dom. Och den kvinnosynen har dom. Dom föraktar all svensk jämställdhet, genusvetenskap  och feminism. De hatar kvinnor som gör sin röst hörd i genusfrågor eller ifrågasätter flickors rosa  glittringa städvärld och pojkars blå våldsamma .  Allt ifrågasättande av könsrollen är  ett hot och i  deras värld bestämmer männen oavsett nationalitet. Då går man på somaliska flickor som är chanslösa. 

Män i kommentering använder samma strategi.

De kallar sig kvinnliga namn när de är som mest kvinnoföraktande, när de skriver att" jag vill vara hemma med mina barn och sköta om mannen och  jag känner mig hatad av feminister"  - då vet man att det är Bengt eller Erik som skrivit.

Det är dom som skriver hatmail som" riktiga mammor"  till de kända kvinnor som börjar  jobbar med små bebisar. Det är inte alltså mammor som skriver dessa hatiska mail,  det  är fejkkvinnor. Det är något helt annat.

Samma som  sexindustrin gör, det var dom som började med den här strategin  för ca  25 år sedan.

Porrindustrin behöver kvinnor mer än någonsin som sina "företrädare".

Så det är alltid så. De mest patriarkala, aggressiva, kvinnoförtryckande strukturerna är de som anammar denna företeelse som mest: Den fejkade kvinnan.

Vägvälet är inget undantag.

Men det är bra att det avslöjas.

Det borde vara allmän kunskap att de som föraktar jämställdhet och genus, de som struntar i vår miljö, natur och i rättvisa, är de som främst håller fram "kvinnor". Kvinnan som vapen är det vanligaste tecknet  förtryck idag men sorgligt lite uppmärksammat.

.

+ The Raging Grannies "Akin - Fuck you" se här.

- En jubelidiot till blottare  -  i dubbel bemärkelse

"Massiv" kritik nu mot Lambertz.  Media redogör denna i SvD, GP

Rättsväsendet är beroende av acceptans och tillit. Så brukar man säga. Och det är medias uppgift att granska.

Vare sig det är en barnporrpolis som griper in i pågående ett rättsfall eller ett justitieråd som hanterar ett ärende på ett oroande sätt. Men här gör media skillnad. Varför? 

I samband med rättegången mot Breivik besvarade Verldens Gang frågor ifrån läsare.

Som svaret på frågan varför de skrev och visade så mycket av rättegången, varför de gav så mycket bakgrund, tolkade och intervjuade svarade VG:

Svar: Jeg skjønner hva du mener. Men vår oppgave er å dokumentere det som skjer i retten, og forsøke å sette det i en sammenheng. Det er viktig også for ettertiden.  Dennis ravndal VG

Vår uppgift är att sätta det i ett sammanhang skriver VG. För att förstå historien.

Nu är både advokatsamfundet och enskilda journalister och andra egenutnämnda proffstyckare ute och jagar Lambertz´s skalp.  Nu gäller det en man som erkänt ett flertal mord, en känd sadistiskt pedofil som vårdas på Säter sedan många år.

I mitten på juni pågick ett märkligt skådespel av svensk media. Där valde media att inte sätta ett skeende i ett sammanhang, man valde att inte ge bakgrund, man valde att inte ta de svagaste parti.

Man valde att inte ifrågasätta Lambertz .

Då gällde det att legalisera  barnporr för första gången på 40 år.

Media gjorde inte sitt jobb och det enda man kan förklara det med är att folkdomstolen, den aggressiva exploativa mobben på nätet, styr media.

Samma mobb som nu ställer sig bakom en drygt 70-årig dömd sexualsadist. En man som manipulerar vilken journalist som helst dagligen.  Ingen låtsas som det sker. Alla går åt samma håll och tillfredsställer mobben. Kanske har rättsväsendet fallerat, men kanske inte så mycket som man tror. Det går inte att veta idag eftersom svensk media inte gör sitt jobb. De driver återigen kampanjjournalistik Och återigen har vi nätet som bestämmer.

Vi har fått en flashbackjournalistik i Sverige.

Det finns klara underströmmar av att misstänkliggöra barn som berättar om övergrepp, kanske först som vuxna. Nu används flitigt ordet "planterade minnen", trots att det är ovederhäftigt och ytterst tendensiöst och borde få varje självständigt tänkande journalist att börja fundera.

Så  mitten på juni var samma mobb ute, då gällde det också att trampa på barns rätt.

Barns rätt att inte sexualiseras.

Inget bakgrund gavs, inget Studio ett grävde i det i en två timmar lång sändning. Ingen grävande reporter fördjupade sig i de sidor som exploaterar barn och som blandar friskt animerade och fotograferade barn i sexuellt syfte.

Observera att det är flickors visas och att det är  män som konsumerar, unga män mest, men även många äldre. Det finns alltså en klar genus- och jämställdhetsaspekt.

Och alla är de pedofiler - för vad är en pedofil, är det en dömd sexualbrottsling?

Nej, pedofili är en handling, inte en läggning.

Det finns alltså i varje person som konsumerar ett barn i en sexuell situation .

Låt oss titta på några komentarer som fanns i anslutning till domen i juni:

Säga vad man vill om barn porr men bilder på barn som uppenbart är tecknade ska inte vara straffbart oavsett motiv eller vad man tycker i övrigt om företeelsen. Folk gör mycket värre/(perversa) saker i verklighet och på nätet än att titta på några oskyldiga porr bilder av tecknad karaktär.

Barn behöver inte skyddas; barn behöver vägledas. (menas att det är ok att visa barnporr för barn)

I kommentering rådde inget som helst  tvivel om att det rörde sig om  barn och INTE om  s k  fantasifigurer.

Vidare kunde man läsa detta:

Sverige kanske är på väg att tillfriskna.

Hen, tokvänstern, PK-kramare och andra Svenska företeelser kanske vissnar bort.

Den vanliga kvinnohatarna vill alltså konsumera våldtagna flickor. Just de som i decennier avskytt feminism för att den representerar de kvinnor som en gång protesterade mot den legala barnporren. Det gick att köpa bilder på våldtagna flickor-barn - en gång i Sverige, och nu är vi där igen.

Självklart får feministhatarna extra morgonluft av att de fick rätt av HD, och Lambertz, att få titta och utbyta bilder på våldtagna barn.

Inte heller detta speglar media.

Inte heller ser man att det i kövattnet av domen krypit fram, bla på newsmill, höga jurister som vill lätta upp vår hårda barnporrlag, som man anser genomdrevs av "hysteriska" kvinnor. De fick skriva utan att någon låtsades om det,  beröringsångesten slog till igen. Så nu jobbar dessa barnporrivrare vidare.

Och en polis fick alltså uttala sig i kraft av sitt ämbete och föregå ett rättsfall.

När har det hänt tidigare? Hade man tillåtit det i Quickfallet? Eller varför tillåter man inte Lambertz nu att göra samma sak? Varför en sådan dubbelmoral?

För att visa i vilket sammanhang som barnporrmanga visas, så skrivs här rätt av hur det ser ut på en sida där man tittar och utbyter barnpor manga.  Ett jobb som en journalist kunde gjort.

Foton av skolflickor  som visar trosor

Foton av flickor som står i nattlinnenn-tecknad barnporrmanga bredvid

Foton på halvnakna på 10-12 åriga flickor som står och ler

Bikinibilder-foton på barn- småflickor

Bredvid visas barnporrmanga på småflickor

Foton på helnaken flicka på ca 12-15 år, år. Bredvid visas barnporrmanga-småflickor

”Live bay” (strandmiljö) tecknifierad plattbröstat barn-flicka i 8-10 års ålder

Bild på avklädd skrevande 12-15 årsflicka med skyhöga klackar. Bredvid barnporrmanga-småflickor.

Tecknifierat barn-flicka med strumpeband och bar kropp i skolmiljö   

Foto på  flicka i prickig klänning, hon är i 8-årsåldern med mellanblont hår och håller ut sin kjol under bilden står: princess lolita

Barnporrmanga-småflickor bredvid

”Sexy beach” (strandmiljö) tecknifierad bild på ett barn-flicka i bikini på stranden med smala ögon och blått hår.

Halvtecknad ung kvinna med jättebröst bredvid en halvtecknad bild på en flicka i 6 årsåldern sittande mot en väg med kort klänning, med rosa leksaker.

Foto på två skolflickor i japansk sexualiserad skoluniformmed svarta knästrumpor och kavajer och korta rutiga minikjolar och barnporrmanga-småflickor

Men texten "school" visas foto på tre skolflickor med gapande munnar och utmanande ställningar, flickorna uttrycker osäkerhet.  

Foto "Super pose book" mkt ung japansk flicka helnaken

Foto på 10-12åriga flickor, fyra stycken,  i utmanade skoluniformer igen.

Bredvid barnporrmanga-småflickor denna gång i ”swim suit”

Foto på en 12-14årig skolflicka i uniform i bil som slickar på dörrhandtag i bil, man ser en liten barnhand på handtaget, det kallas ”doorknob girl” (har hennes pappa sagt åt henne att slicka på handtaget och tagit bilden? Annars vem?)

En beskrivning till en mangafilm: My little siste cant be this tight under en barnporrmanga där två flickor sitter och visar underlivet med uppdragna ben med förvånade miner

+ en bild med en liten flicka med förvånad min och med engapande mun och med en rädd och sårad blick

Bredvid finns barnporrmanga- småflickor.

Text till en film:

Japanese TV’s loving coverage of these charming 11-year-old fashionistas has been doing the rounds

School och teacher är ett genomgående tema.

Foton, halvtecknifierat, teckningar blandas hur som helst. Så fort flickan blir yngre, ca  7-12 år glider det över till halvtecknat , ännu yngre riktigt små flickor, blir det  heltecknad.

Det är bara flickor på bilderna och bara män som kommenterar. Detta är pedofiler.

Några av dessa kommentarer, som visar kopplingen mellan barnporrmanga och synen på barn:

Man hatar också de som vill förhindra att barn sexualiseras:

Sadly that's the way most of the "Women's Rights" extremists have been swinging it.

I DN står om att republikanernas konvent kommer att föreslå ett abortförbud.

Det kommer strax efter att en republikansk senatorkandidat uttalat sig om något som kallas legitima våldtäkter.

Det finns alltså våldtäkter och legitima våldtäkter i bästa Hillegrensstil.

I Iran har ett antal universitet förbjudit kvinnliga studenter.

De var helt enkelt för duktiga.

Det drar ett förnyat krig mot kvinnan över världen.

Det sker samtidigt som porrens kvinnoförnedring når nya bottenrekord, där excitationspunkten hela tiden måste förflyttas, där mer våld, mer förnedring, mer smärta, allt yngre kroppar krävs för att intresset ska bibehållas.

Det sker också samtidigt som handeln med kvinnor och flickor för sexuella syfte slår alla rekord, män i varje land, ser som sin rätt att köpa sig en halvtimme med en av dessa.  Män runt oss, män på TV och i media som i ring p1.

Kvinnokrigets näring kommer från den föraktfulla känslan av att vara förmer, att ha rätt att kränka. De andra.

Skillnaden är att kvinnan alltid varit offer för detta krig,bara mer eller mindre. Nu är det på väg mot mer.

Våldet mot kvinnor har försigått i varje tid, i varje kontinent, i varje land, i varje samhällsklass.

Här och nu och då och därborta.

I vissa länder kallas det sharia och i andra länder kristen moral.

Ingenstans lägger man dock skulden på de som har makt.

De som försvarar abort säger att kvinnan ska ha rätt att bestämma över sina kroppar.

Det är dock att förminska frågan.

Det handlar inte om sina egna kroppar;

det handlar om vem som bestämmer över vad som är en kvinnokropp och vad den ska användas till.

Men måste alltså gräva djupare.

För DÄR finns svaret.

Man måste ner till spermier och till penisens herravälde.

Den ukrainska gruppen Femen har förstått det som inte svenska feminister gör nu.

Det som inte demokrater i USA  eller som vår demokratiminister gör.

I en debatt i radioprogrammet Människor och tro, som snarare borde heta Män och tro, mötte Birgitta Ohlsson en kristdemokratisk abortmotståndare.

Ohlsson sa då det vanliga: kvinnor måste bestämma över sina egna kroppar.

Vad hjälper det när det är kvinnor som ska strippa, som ska bindas och piskas, när det är kvinnor som ska stå på rad och väljas som köttstycken, när det är kvinnor som ska ta på sig burka och stilettklackar, när det är kvinnor som ska kläs av i media.

Allt under frivillighetens mantel.

Visst det förekommer  våld, grooming, hot, normalisering, hemlöshet, känslor. Detta bortser man "lätt" ifrån.

Det är frivilligt att fläka ut sig.

Det är frivilligt att banta hysteriskt och stå med måttband i alla tidningar.

Det är frivilligt att vara hemma med barn, vabba och gå ner i deltid.

Allt är" frivilligt".

Rätten att bestämma själv är en viskning i vrålet från patriarket.

Könsmaktsordningen står som en orörlig påsköfigur av sten och hånler mot vårt fria val.

Så vad händer?

Kriget mot kvinnan vinner ny mark - påsköstoden står kvar.

Men det går att rubba stenfigurer:  de har kommit dit en gång - dom kan flyttas.

Abort är ett utryck för manlig makt över vad som definierar sexualiteten över kvinnans val.

Kvinnan har inte valt att mannen ska bestämma vad sex är.

För varför bekämpar  inte republikaner i första hand kvinnohandeln? Varför ondgör sig inte Akin över det istället för abort?

Svaret är enkelt  - könsmaktsordningen.

Varför vill Iran förbjuda kvinnliga studenter? Varför har aldrig någon velat förbjuda manliga studenter?

Tex i Uppsala på 1800-talet. Svaret är könsmaktsordningen.

Sharialagstiftning bygger på denna könsmaktsordning men i västerlandet har vi västerländsk sharia. Vi kallar det inte så, vi kallar det demokrati och yttrandefrihet.

Vi har partier som arbetar mot abort:- kristna partier - SD och KD.

Båda dessa partier vill också förbjuda pappamånader och genusvetenskap.

Vi har radikala antifeminister som vill ha kvinnan i hemmet och därigenom försvåra för skilsmässa .

Kvinnohatare som  hävdar att kvinnan försöker sno barn och försöker hjärntvätta dem.  Att kvinnor "planterar minnen". Som vill förklara förtryck av kvinnan med biologi - att mannen behöver" sex".

Som vill ha könsroller som stänger in och begränsar  flickor.

Som vill ha bort forskning om dessa traditionella  könsroller och hur de styr oss från det vi föds till det vi dör.

Samtidigt som de gör allt för att  upprätthålla dem.

De som hävdar att kvinnor ljuger om våldtäkter och använder Assangefallet för att smutskasta kvinnor och alla de som försvarar kvinnors rätt. Borgström har till exempel varit en måltavla i decennier av detta skäl.

Detta är västerländsk sharia.

I Iran krävs två kvinnor för att det ska bli ett våldtäktsåtal.

Kvinnans vittnesmål är hälften så mycket värt som en mans.

Offret för våldtäkten räknas bort, hon är ju kvinna. Det krävs alltså två ytterligare kvinnor för varje man som vittnar.

Har vi inte samma i Sverige fast vi vill inte prata om det?

I Iran straffas den som tvingas ut i prostitution och hallicken får milt straff.

Männen som köper går alltid fria. Det spelar ingen roll att det är jurister, höga polischefer, och höga militärer.

Och att samma personer är inblandade i rättsprocessen.

Har vi inte samma i Sverige?

I praktiken.

Kvinnorna och flickorna straffas.

De skickas hem till prositution,  de får inget erkännande för våldtäkter ens om man är en 14 årig flicka i Malmö, de får inte vara brottsoffer, får inget skadestånd, de förödmjukas ännu en gång.

Männen skyddas mot offentlighet, fast det är de som driver brottet. Män i rättsväsendet kan döma utan att redovisa sin kvinnosyn. Det är inte ens en fråga. De skyddas av dubbelmoralen.

Det finns bara ett ord som förklarar allt:

Könsmaktsordningen.

.

Det har Femen i Ukraina förstått när de bekämpar prostitution.

De klär ut sig och ställer sig på offentliga platser. Vad klär de ut sig till? En stor penis.

Bättre kan det inte åskådliggöras hur makten definieras.

Mr Assange ägnar sig nu åt ytterligare fokusförskjutning från de misstankar som riktas mot honom  om sexualbrott.

Han är i "gott" sällskap där.

Så fort en man med makt anklagas för sexualrelaterade brott så gör han det till en politisk gärning.
Så som den svenska delen av Men´s Right Movement gör.

De som anser att när en man  anklagas för just sexualrelaterade brott så beror det på en tänkt statsfeministisk k0nspiration. (Om det inte är en invandrare som begått brottet förstås.)

Men-  och här kommer det lustiga:

För i  nästa ögonblick hävdar de med samma emfas hävda att staten ska hålla sig bort från "sovrummet".

Man kan nästan förstå varför. Det är ju där brotten sker.

Sexualiteten är alltså politik. I allra högsta grad, det bör varje kvinna och flicka veta.

Man tar med sig hela samhället in i "sovrummet". Och ibland även världspolitiken.

Numera är det uppenbar världspolitik med den nästan osannolikt paranoide och självupptagne Assange.

Nu är Storbritannien, Sverige, Ecuador + en rad andra Latinamerikanska länder och USA inblandade.

Men även Australien och Ryssland.

Fast det sistnämnda håller Assange tyst om.

År 2006 mördades Anna Politkovskaja på grund av sitt politiska engagemang. Hon var farlig för maktens män i Ryssland och - för Putin. Ingen har ställts till ansvar och ledtrådarna nystar högt upp i det politiska etablissemanget. Hon hade fått ett öppet mordhot av en grupp militärer som var direkt underlydande Putin.

Zaremba skrev om det i DN.

Och vid det här laget känner de flesta till den politiska domen mot Pussy Riots.

I Tjetjenien där Ryssland stöder de som har makt, har flera journalister mördats från organisationen Memorial.

Läs här i SvD.

Assange har ett samarbete med en statlig rysk TV-kanal.

Han stödjer alltså Putin.

De mord och den förföljelse journalister utsatts och utsätts för bortser sålunda Assange ifrån.

Utan problem.

Kan det sägas tydligare att denna wikileaksgrundare inte  bryr sig om mänskliga rättigheter?

Även i Latinamerika  förföljs journalister, bland annat i de länder som nu stödjer Assange.

Inte bara är Assange likgiltig för de övergrepp Putin och Kreml gör sig skyldiga till, han lämnar också ut namn i Wikileaksdokument utan problem.

Han är intresserad av att ha en en upphöjd position, en position som de andra småtupparna kan beundra.

Kanske är det en släng av ett grandiost storhetsvansinne.

Men mr Assange missar en "detalj", att mänskliga rättigheter gäller för kvinnor också, men det tycks han ha "glömt" liksom  att just sexualbrott och våldtäkt är ett vapen i krig - och i fred.

Men mr Assange står över lagen när det gäller sexualbrott. För honom är det ett vapen    -

 i fredstid.

Så som vanligt handlar det om makt, en portion storhetsvansinne  och att trampa på kvinnors rätt.

I världspatriarkal glänsande  fjäderdräkt.

Inte undra på att nätmännen nästan vommerar av lycka samtidigt som de sprätter runt i alla kommetarsfält.

Då spelar höger eller vänster spelar ingen roll. När det är kvinnors rätt  och "statsfeminism" man vill komma åt så är det inte så noga;  nätets broderskapet  bryr sig inte om religion,  politisk hemvist eller nationsgränser.  

Den första fienden är ändå kvinnan.

DN GP Svd

Assange is facing allegations of sexual assault/rape and this case has now became world politics.

A lot of people has opinions of what took place between Assange och and the two women in a private area.

And not only that.

Signs out crying that this is a honey trap is passing by on TV, and a lot of men are expressing their wieve that these women are not reliable. They are lying, they hate men, they are this and that.

But this kind of wievers have one thing in common:  they don´t blame the man.

So therefore we can assume that men can be trapped.

That THEY DON´T CHOOSE.  They go in a trap and they are stucked there.

When it boils down to is a question of their dick, men can´t choose for themselves. Their dicks do.

But we have not only the word  honey trap which indicates this disturbing reality.

We have the word gold-diggers - women are gold-diggers and they exploit men. Men (which by the way often are the wealthier ones in the world – what a coincidence!)  are NOT BEING ABLE TO CHOOSE  for themselves when it comes down to their own money. Women are.

We have the word  hookers, which mean that someone hooked a man. The man DOESN´T CHOOSE for himself. The dick leads him and he gets hooked. Much like in the case of a honey trap. (To even more explain for other man what had happened, the word Happy hooker is invented. Not only is the man hooked -  he is even “happy hooked”.)

And then it becomes serious politics. Politics in one country and politics involving several countries.

BIG deal in other words.

Let´s look at other examples.

The DSK affair in New York, when he sexually harassed a cleaning lady, became an affair in France.

His political companions claimed that this was a setup. The powerful man COULD NOT CHOOSE, his dick did.

(And now he is in charge of even more serious sexual related crimes so what´s the political deal this time? )

When Swedish high politicians was involved in a prostitution-ring, even with minors, in the 70tis, they claimed it was all false and a bunch of lies. But now we know that if the truth had come out, the government would have been seriously wounded and the fore coming election would have crushed.

The high politicians protected each other and put their dicks needs BEFORE the lead of the country.

In the year 2010 was another dick-case like this, which was even more made a high-class-secret.

The New York governor Spitzer, who spoke out in public against trafficking and prostitution,  secretly bought women, and  his defence  was  that he claimed that he was in a stressful situation.  It WASN´T really HIS FAULT, his stress all went down to his dick.

Surprisingly often this is the defence of the man in this kind of situation, the man was stressed, had a lot of pressure, had problems with his wife (clearly not the opposite...), didn´t understand that he was visiting  a strip club, thought the woman liked his attack or his harassment, he was just being polite, he was doing what he thought the woman wanted. And so on.  There is no limit for a man`s fantasy when it comes to explain why he was led by his dick.

There are numerous examples where high politicians and opinion leaders have committed sexual related crimes, and where this dick-related action then turns into something which involves high level political actions. It even troubles the relationships between countries which this Assange-case is a good example of.

This is serious; there is no doubt about it!

If men can´t control their dick, if they are out of action and rational thinking because of it, should they ever be considered to have ANY control at all?

Or to rephrase it:

If they can´t take responsibility for they behaviour, when their dick controls them, can they ever take ANY responsibility in ANY given time for anything?

And when is that  ”any given time” and what is ”anything”?

Is there reason to believe that any of that exists?

.

So the important questions to ask are:

  Should men be allowed to lead the world at all if they are not in charge of their actions?

  Should countries relationships and a fore coming hostility between nations be at stake because of ONE man’s dick?

  Should men even be declared to be incapable to managing their own affairs - should they even vote?

.

Finally.

If men especially powerful men,  can´t control themselves and  if  their actions 24/7  is guided   by their dick, this is the relevant questions to be highlighted as a consequence of this  Assange case:

If men have this urge to stick their dicks in people everywhere and  not having  A CHOICE OF THEIR OWN,  have can anyone think that they are capable of taking care of their own citizen responsibilities?

Like we are supposed to do when we vote?  

.

More about  the seriousness  in this issue.

.

DN, DN2 GP Guardian SvD GP2

Note:

Dan,  if you can´t help yourself from writing things about the women in the Assange-case: how do you think your comment will be published here?  And you missing the point. The man has a choice. He has always a choice.

But I am not surprised that you like to  blame the female part, that´s your " natural" bias. 

Which exactly was the point.

/Tillägg 10.8

Bloggägarens dator har fått en rad intrångsförsök sedan detta inlägg publicerades.

Eftersom det inträffat  just nu finns det anledning att tro att slutet på inlägget, liksom det som skrivs i kommentarerna, upplevs av någon/några som något negativt./

.

Nya siffror har kommit från BRÅ om brottstatistik.   GP SvD SR

Bland dessa siffor tar media att ta upp att kvinnor som misshandlar har ökat under en tioårsperiod med 83%.

 Vad har hänt under denna tioårsperioden? En forskare vid Kriminalvården tror inte att det är fler kvinnor som misshandlar utan att samhällen nu likställer våldet oavsett om en kvinna eller man har slagit.

Gör man? Och varför?

Vad som har hänt är troligen att maktbegreppet mer och mer uteslutits från samhällsanalysen.

Och att en allt mer aggressiv mansrättsaktivism har drivit en agenda under lång tid att det är männen förtrycks i samhället.

 För hur ser det då ut med jämställdheten annars?

Ett litet axplock:

Kvinnor tar fortfarande ut 80% av föräldraledigheten dvs de får en svagare ställning på arbetsmarknaden.

Kvinnor har fortfarande mindre pengar att röra sig med.

Kvinnor tar fortfarande hand om hushållsarbetet, dvs är hushållerska åt mannen.

Män dominerar fortfarande kulturutbudet inom tex  musikbranschen.

Män dominerar finansvärlden som blivit allt viktigare i samhället, i politiken och i media

Män dominerar fortfarande stort politiska skeenden utan att kvinnor överhuvudtaget nämns.

Kvinnliga politiker döms fortfarande för sitt privatliv, medan män döms för sin politik.

Kvinnor får i  mycket mindre utsträckning sina skador i arbetslivet klassade som arbetsskador.

etc

Jämställdheten går inte framåt, i Sverige går den bakåt.

 Sverige sjunker i världsrankingen (gender gap index).

Media subjektifierar kvinnan när kvinnor begår brott, eller misstänks för det. ( Man rättar aldrig misstag i efterhand här.)

Aktivformen används  stora rubriken: kvinna slog, kvinna knivhögg.

Medan man däremot numera väljer att objektifiera män som begår alla dessa våldsbrott vi läser om flera gånger dagligen: kvinna våldtogs, kvinna mördades, osv.

Mannen försvinner. Vad händer då med oss, hur styr det vårt medvetande om verkligheten?

Det har varit en utveckling som, om man ser efter, synts tydligt.

Nu är inte media drivande men media är en del av ett skeende där kvinnors skuld ska uppmärksammas.

 Men det sker utan maktanalys och utan  att sätta det i samband med att jämställdheten går bakåt, snarare än framåt.

Vi har domare som anser att lite kvinnomisshandel inte är en stor sak; i mer patriarkala länder hade det inte varit något att lyfta på ögonen åt. Anledningen till att vi överhuvudtaget gör en domstolsprocess av det är alltså att vi har fel synsätt.

Denne domare och andra med samma kvinnosyn har dömt decennier och fått luft under vingarna de senaste tio åren på grund av det hårdnande klimatet mot kvinnor på nätet från den mer och mer organiserade mansrättsaktivismen.  Bland dessa finns också jurister, poliser, journalister och läkare.

Vi har åklagare  som anser att våldtäkt är ett etikettsbrott som dessutom anser att den åsikten delas av många inom rättsväsendet.

Vi har undersökningar om poliser som  anser att kvinnor är medskyldiga, de provocerar,  till kvinnomisshandel.

Vi har  alla dessa kvinnor som drabbas av att fråntas vårdnaden sina barn, denna farsot som det är alldeles tyst om.  Kvinnor och barn som inte blir trodda. Barn som ljuger och kvinnor som har borderline eller någon annan lämplig  psykologisk diagnos som påklistras dem i 2000-talet nedvärderande omdömen om kvinnor från män på nätet.

I detta hårdnande klimat mot kvinnor så kommer man mer och mer att bortse från den nödvändiga maktanalysen i utredningar i domstolsförhandlingar och i media.

Politiken har också mer och mer präglats av att man bortser från att ge männen någon skuld  vare sig det gäller prostitution-trafficking, eller männen som slår. Skulden läggs på de andra, på de män som förser svenskar med kroppar, på kvinnorna att de ska skydda sig och att de ska flytta och starta nya liv.

Männen och maktanalysen försvinner där också.

Låt oss titta på en alldeles färsk dom som åskådliggör tydligt vilka kvinnor som nu döms för misshandel.

Domen kom igår från Gävle Tingsrätt.

Gefle dagblad skriver om den här.

Händelseförloppet är tydligt och  klarlagt. Inte heller tvekar tingsrätten om detta: kvinnan blev väckt, hon tvingades till att lyda, en kattunge skrek och låg sedan blodig och livlös, mannen hotade att göra samma med valparna som fanns hos kvinnan.

Hon fick panik för sina djur och tog det enda hon hade en utestekpanna, hon slog först en gång, men mannen verkade inte påverkas, hon slog en gång till. HON ringde sedan polis.

Kvinnan döms till 14 månaders  fängelse och får betala skadestånd till mannen,

Hans hot mot henne med en krossad ruta, hans misshandel av en försvarslös liten kattunge och hotet att göra samma med andra djur ledde inte till något. Det stod honom tydligen fritt att göra så.

Han får alltså t o m skadestånd.

I domen har tingsrätten skrivit följande( kvinnan=M , mannen = K)

Det kan konstateras att M, med hänsyn till vad som

föregått Ks uttalande om att han skulle göra illa hundarna, haft fog för

att uppfatta situationen som att det fanns en reell risk för att han skulle förverkliga

sitt hot. Därmed var det befogat för henne att ta till visst våld för att förhindra att så

skulle ske när det första slaget utdelades

De skriver också hur hon skulle ha betet sig i denna panikartade situation

Eftersom det framkommit att K har problem att röra sig och dessutom enligt M  berättelse var höggradigt berusad vid tillfället hade ett försök från hans sida att göra verklighet av hotet om våld mot hundarna med all sannolikhet lätt kunnat avstyras genom en knuff, putt eller eventuellt ett slag utan tillhygge.

Trots att det första  slaget inte bekom mannen skulle hon , ja just det, ni läste rätt, hon skulle ha puttat honom enligt Gävle tingsrätt.

Hon ska också dömas inte för de skador som uppkommit utan för vad som kunde ha hänt.

Alltså döms hon inte för vad hon gjorde utan för vad hon kunde ha gjort.

Att skadorna blivit så pass lindriga förefaller närmast bero på att slagen av

vad som får betecknas som en lycklig tillfällighet...

Har vi sett en sådan våldtäktsdom en någon gång?  Att en man döms för att han kunde ha våldtagit?

Lite längre ner i domen står även att kvinnan är en kvinna som förtjänade att bli dömd, fast TR utrycker det inte så men man förstår att det var lätt att döma henne, hon var inte mycket värd i deras ögon.

Av frivårdens yttrande framgår att M lever under socialt

oordnade förhållanden avseende bostad och ekonomi. Frivården har bedömt risken

för återfall i brott som medel och ansett att ett behov av övervakning finns, men då

M inte varit intresserad av några insatser som ryms inom

ramen för en kriminalvårdspåföljd inte lämnat något förslag i påföljdsfrågan

Men andra ord;  kanske slår hon mer folk resonerar tingsrätten. Denna kvinna som lever, också enligt samma tingsrätt, alldeles för oordnat för att få försvara sig.

Den här domen är bara ett exempel på hur en kvinna kan bli fälld för misshandel.

Ingen hänsyn tas till vad som hände innan eller att mannen uppträtt hotfull.

En man som kan slå och skada kattungar.

Nu vet man mer och mer om att husdjur används i relationer för att komma åt och kontrollera kvinnor.

Män som slår och förtycker vet att detta är det bästa sättet att få en kvinna medgörlig och att få fram sin vilja. Eller att bara helt enkelt få visa sin makt. De flesta gör allt för sina djur, det är t o m ofta värre att djuren skadas och misshandlas än för kvinnan att  själv bli misshandlad.

Jag efterlyser en undersökning av hur maktanalysen mer och mer har kommit att urholkats och slutligen verkar ha försvunnit:

-från rättsväsendet,

-från den allmänna debatten

och:

-hur den aggressiva svenska delen av Men´s Right Movement har påverkat denna utveckling.  /Tillägg 10.8 Detta är tydligen "farligt" att skriva liksom att ställa frågan om den statistik media tagit upp  är planterad/

En kort blänkare i DN om en längre artikel i pappersupplagan.

Den här korta texten vill både anspela på och fräckt utmana,  men underhåller samtidigt tabun.

I samma anda som rubriken vill klarggöra för oss att Sverige varit sexualfientligt så är artikeln nästan euforisk över hur kvinnor visar ett ohöljt intresse.  För vad?

Kvinnorna framställs nästan som barn i en godisfabrik.

Så i samma ögonblick som det är fritt blir det också mycket tydligt i texten att här beträds ett hemligt fält och kvinnorna bryter gränsen.

Och för att upprätthålla denna gräns används ett speciellt språk.

Om det var fritt och otvunget,  varför detta infantila språk?

exempel

...planen är att han ska snacka tills publiken tröttnat på sexsnacket.

”Det gör vi aldrig!” hojtar en av kvinnorna i publiken. Hon verkar långt ifrån ensam om att känna så.

....oförställt strålande:

-En sådan här kväll, visst är det fantastiskt!

Det står också i ingressen att Sverige har  varit sexualfientligt. Det är  strukturellt  okunnigt att utrycka sig så.

Sverige har varit och är dubbelmoraliskt och alltid varit djupt fientligt  mot kvinnors sexualitet.

Den här artikeln förstärker det, fast den tror sig göra motsatsen.

Ingenstans går man in på vad sex är.

Vem som defininerar det.

Inte heller hur ordet oftast spelar på ett tabu. Ett tabu som denna artikel bygger upp sin text runt.

Utan det tabut skulle den här artikeln inte välja en  puritansk utgångspunkt.

Nu ska kvinnor fås att konsumera redskap.

Varför? Det går man inte in på.

Dildosar förevisas ofta  som om det skulle var något fritt och ohämmat. Något sexualpositivt.

Vad bygger det på? Det bygger på föreställningen om manlig pentrering.

Den här artikeln är som så många andra skriven i en förment sexualpositiv anda, men fortfarande så ska man förtiga vari kvinnors sexualitet består av . Så mycket skrämmer den forfarande 2012.

Kvinnors sexualitet ser inte ut som mannens. Det ser inte ut som mannen vill att den ska se ut.

Det hade varit en bättre ingång här istället för attt sprida porrens bild av hur kvinnor är.

Här finns det anledning att återkomma till boken som nämndes i förra inlägget, om  "Offentliga kvinnor".

Där redogörs för Sveriges prostitutionspolitik  under perioden 1830-1920-talet.

Där framkommer inte alls någon sexualfientlighet. Inte för mannen, framför allt inte han med makt;  politisk, social, och medial makt.

Men en djup dubbelmoral är förhärskande under denna tid.

Den var i allra högsta grad sexualpositiv - för män.

Mannens rätt till sex och kvinnors kroppar blev en institutionaliserad del i samhället.  

Men det var kvinnorna som stängdes in, som utsattes för kränkande behandling för att tillhandahålla friskt kött och som sågs  som ett nödvändigt ont. Nödvändigt för vem?

Männens såg (sig själva) som djur som behövde få utlopp för sina drifter, annars  blev de sexuellt undertryckta.

Lite från vad boken tar upp:

Det var nästan bara kvinnor som undersöktes för att se om de bar på könsjukdomar, eftersom de ansågs vara de som smittade män, inte tvärtom. De smittade kvinnornas karaktär ansågs fördärvad. Något som inte gällde de män som var smittade. De hade haft otur.

 På kurhusen var det en normal tillställning att förevisa smittade kvinnor för grupper av män.

I olika länder sågs reglementeringen av prostituterade kvinnor som en modernisering och som ett enande.

Det fanns mängder av regler för kvinnor, för ALLA kvinnor, var de fick vara , när de fick vara där, hur de fick gå klädda, hur de fick titta, hur de fick prata.  Gjorde del fel stämplades de i den ena av utav två kategorier kvinnor.

Allt detta var sexualpositivt för män.

Men det är tabu att prata om det.

Det tabut som män tjänar på -än idag.

Så att oförbehållsamt säga att Sverige varit sexualfientligt "till helt nyligen" är inte bara  historiskt  okunnigt utan visar också på frånvaro av maktanalys.

Den maktanalys som alltid måste finnas i sexualiteten.

För sexualiteten kan som inget annat användas för att förtrycka, kränka och till att kommersialisera.

Det finns pengar att tjäna för de som vill behålla detta kittlande tabut, samtidigt som de vill framstå som "fria".

Som "sexualupplysaren" i artikeln, han gör inte detta för att vara snäll, detta är affärsidé.

Han spelar i allra högsta grad på porrens kvinnosyns planhalva.

Det är också en dubbelmoral.

Är inte kommersialseringen det största hotet mot  den sexuella friheten?

När produkter kommer in och det uppstår monetära intressen så kommer i samma ögonblick en frihet omvandlas till en styrd handling. "Friheten" blir en vara även den.

Få kvinnor idag känner till sin egen sexualitet.

Det är en berättelse som har förvägrats kvinnor och som fortsätter förvägras kvinnor.

De flesta kvinnor  accepterar medias och porrindustrins  bild.

Rosa dildosar som har ett namn.

Den här artikeln blir en del av den dagliga kidnappningen om vad ordet sex är, se inlägg här.

Det är också intressant att ingenstans nämns i blänkaren, och man bara anta vad det står i den fulla texten, på varför motsatsen till sexualfientlighet ska vara att kvinnor ska köpa redskap.

Och att män förutsätts få använda kvinnokroppar som redskap, som också ofta benämns olika namn och  i rosa utstyrsel.

Den här artikeln  underhåller och  kommersialiserar  en skev bild av kvinnans sexualitet.

Den mystifierar den och spelar på känslan av att sex är något förbjudet.

Precis samma anda som den säger sig visa nu inte finns.

Det visar att vi inte har kommit särskilt långt.

Kvinnans sexualitet är fortfarande tabu och skrämmer.

Så väl i det samhälle som fanns på 180o-talet som nu.