I dagens media skriver ett antal företrädare för allians-kvinnoförbund att kvotering inte är en framkomlig väg.
http://www.dn.se/debatt/kvotering-inte-nodvandig-for-att-oka-jamstalldheten
Känns greppet igen?
Kvinnor bekämpar kvinnor.
Historiskt har det hänt gång på gång.
Det fanns kvinnor som var emot att kvinnor skulle få rösträtt.
Det fanns kvinnor som var emot att kvinnor skulle få egen beskattning och inte anses vara ett bihang till en mans inkomst.
Det fanns, NEJ det finns kvinnor, som är emot kvinnors rätt till abort då de gjorts ofrivilligt gravida av en mans sperma.
Med mera.
För att få in kvinnor i mansdominerade rum måste man använda kvoteringsredskapet - OCKSÅ!
Annars händer inte ett skit rent ut sagt.
Samma räddhågsna tvekan finns det över hela EU, där berörd EU-kommissionär
Vivian Reding har ilsknat till över hur långsamt det går.
Men våra svenska kvinnliga allianser "kämpar" ställer sig emot Reding.
På männens sida; på styrelsernas, ledningsrummens och de manliga bastionernas sida.
Eller ska man kanske säga bastuklubbarnas sida.
Det var tur att det fanns vindar från Europa i början på 1900-talet, annars hade kanske
inte svenska kvinnor heller fått rösträtt 1921.
Dom här kvinnoförbunden gör gemensam sak med makten.
Sorgligt.
De förslag de för fram kan OCKSÅ vara nödvändiga, men inget hjälper så som lagstiftning,
Så ser det ut i historien, så är det nu också.
För några år sedan låg ett kvoteringshot i luften som ett latent hot för styrelser, då
plötsligt började den kvinnliga andelen öka långsamt.
Sedan drogs hotet om kvotering tillbaka.
Då minskade den kvinnliga representationen.
Det är samma som med föräldraförsäkringen.
Från att ha ökat långsamt till 2005, så har ökningen avstannat sedan alliansen tog över, och långsamt dragit bort jämställdhetsincitamentet i Försäkringskassans arbete.
Det har fått effekt.
Allting som görs politiskt, får effekt. Så är det bara.
Men det behövs mer givetvis, mer normarbete, ständigt.
På alla områden.
Varför ska styrelserna vara en fredad zon för jämställdhet?
Varför denna rädsla?
Är det som man misstänker, att de vill vara ensamma herrklubbar.
Kunna göra utlandsresor och ta "seden" dit man kommer, gå på strippklubb/bordell, utan kvinnliga vittnen?
Det som det aldrig talas om.
Manliga rum väljer att behålla manliga rum.
Var det fel med varannan-lista till riksdagen också förresten?
Var det något som pratade om kompetens då?
Eller fritt val?
I boken "En sexists funderingar" skriver Lars Einar Engström om att han under sina 30 år i näringslivet aldrig träffat någon chef som velat slåss för att det ska rekyteras kvinnliga chefer.
Så länge kvinnor är få är det alltid representanter för hela sitt kön.
Mer än annars alltså, för vår samhällsnorm är fortfarande extra hård mot kvinnor som gör fel.
Gör en (1) kvinna bort sig i en för kvinnor ny befattning, vilket män gör hela tiden iofs,
så gör alla kvinnor bort sig.
"Se så dåligt det fungerar med kvinnor" sägs det mellan skål och vägg...och bland grottmännen på nätet.
Men Svanbergs " Small people" glöms snabbt bort, han får ny fin befattning,
Ingen glans som inte går att putsa upp på nytt - om man är man med makt.
Och detta eviga feministalibi.
Som här:
http://www.dn.se/nyheter/politik/moderatkvinnorna-har-inte-hangt-med
Man är inte feminist för att man kallar sig det.
Like lite som man är humanist för att man kallar sig det.
Eller att man är djurvän och samtidigt skjuter huvudet av dem.
Det gäller Borg också.
För man en politik för ökade löneklyftor som drabbar kvinnor mest så är man inte feminist.
Alldeles oavsett hur många hästsvansar man har.
Står man i främsta ledet för en EU-politik som innebär nedskärningar i offentlig sektor, ökad arbetslöshet, sänkta löner, så för man en politik som är direkt kontraproduktiv för kvinnors rätt. För den EU- politiken drabbar alltid kvinnor mest.
Kvinnornas frihet offras först, skilsmässorna minskar, misshandeln i hemmen ökar.
Kvinnor blir fattiga och beroende av män.
Så långt från feminism man kan komma.
Det är politiken som visar att man är feminist, inte vad man opportunt påstår i en tv-intervju.
Här är en som har förstått hur försåtligt feministordet kan användas
så att i praktiken kvinnoförtrycket hela tidenstärks.
http://www.newsmill.se/artikel/2012/01/05/d-rf-r-r-millenniumtrilogin-inte-feministisk
Att det är feminims att misshandla och tortera kvinnor och flickor, känns det igen?
Friska upp minnet här
http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/09/25/6311053-feminism-att-bli-misshandlad/
Inför kvotering!
Både i föräldraförsäkringen och i styrelserummen.
In med männen i hemmen - ut med dem från alla dessa stängda inpyrda rum.
Och bekämpa inte Reding!
Stöd henne istället i hennes kamp för kvinnors rätt i EU.
Calle
7 januari 2012 14:21
Du har rätt. Män har blivit inkvoterade i alla tider, så varför får inte kvinnor bli det? För att det skulle fungera?
http://calleism.wordpress.com
shedlight
7 januari 2012 14:29
Visst, män har gjort bort sig i styrelser och i chefspositioner i alla tider, ibland gravt.
Ändå pratar man inte om deras "kompetens" utan tar den för given.
Hyckleri.
noboytoy
8 januari 2012 09:49
Jag skrattar nästan ihjäl mig när jag läser påståendet att Reinfeldt och Borg kallar sig "feminister". Det är de inte.
Feminister kämpar för alla människors lika rättigheter, skyldigheter och möjlighter.
Precis som du skriver, SL, så talar alltför mycket emot Reinfeldts och Borgs beskrivning av sig själva som "feminister".
1. Borg ville sänka ingångslönerna inom vården. Vilka jobbar inom vården? Kvinnor.
2. Moderaterna vill avskaffa all könsuppdelad statistik. Vilka medel vill de då använda för att belysa diskriminering mot kvinnor och män? Om man inte, av statistiken, kan utläsa hur många kvinnor resp män som är representerade i tex bolagsstyrelser - hur skall man då se om kvinnor eller män är underrepresenterade?
3. Moderaterna, KD och de andra manspartierna vill verka för barnfamiljer och rikta särskilda insatser mot dessa. Med barnfamiljer menas förstås kärnfamiljer som består av mamma-pappa-barn. Några insatser för ensamstående mammor och pappor är man inte intresserad av. Det är alltså en extremkonservativ politik som bedrivs, där man vill uppmuntra kvinnor och män att leva tillsammans. Kvinnor och män med barn som delar hem, har tydligen svårare än andra familjer att hinna med sin vardag, enligt mansregeringen? Vi vet också att kvinnor är de stora förlorarna, när de delar sina hem med män och skaffar barn med dem. Inte minst ekonomiskt.
4. Moderaterna är, som sagt, ett extremt konservativt parti och har röstat nej till de allra flesta förslag som lagts fram för att förbättra kvinnors livsvillkor. Kvinnlig rösträtt tex.
5. Pär Ström från den kvinnohatande bloggen Genusnytt, är aktiv i Moderatmännen. Need I say more..?
Fredrik Reinfeldt kallar svenska befolningen "det sovande folket" och tror att vi är "mentalt handikappade". Det är väl därför han tror att vi är dumma nog att köpa hans falska påstående att han är "feminist". Man är inte feminist bara för att man säger att man är det, som du skriver.
Jag har varit tveksam till kvotering tidigare eftersom jag har hoppats på att, med ökad jämställdhet, så kommer också bolagsstyrelerna att förändras. Så har det inte blivit.
Jämställdheten har istället gått bakåt i vårt land och det har fått mig att ändra uppfattning. Det MÅSTE in fler kvinnor, helt enkelt.
En så, i det närmaste absurd majoritet av män, kan inte ensamma sitta och styra vårt land. Kvinnor måste också få göra sina röster hörda för hur vi vill att vårt samhälle skall se ut och utvecklas i framtiden.
shedlight
8 januari 2012 11:51
Bra uppräkning av moderaternas och alliansens kvinnofientliga politik.
Det är just det, det händer ingenting utan lagstiftning.
I går var en hög representant för näringslivet intervjuad i radio. Han tryckte "verkligen" på att det måste in fler kvinnor, men kunda säga ett dugg om varför det inte finns fler kvinnor ännu 2012.
Han var förstås emot kvotering.
Det är så typiskt, man hävdar med "emfas" att "vi" måste få in fler kvinnor, men kvotering är "fel" väg att gå. Sen händer inte ett skit.
Tittarstorm
8 januari 2012 11:49
Jomen visst. Män hjälper i varandra in i styrelserum och till andra maktpositioner. Män umgås med män och känner nog mest till mäns kompetenser så de tror väl som vanligt att deras bild av verkligheten är den enda sanningen.
Tyvärr behöver vi kvotering om vi alls ska kunna gå framåt. Jag tror de flesta är överens om att kvotering inte är önskvärt egentligen, men det måste till för att få män att se utanför sin egen sfär och upptäcka kvinnors kompetens. Man måste tvinga den på män annars ser de den inte. Och vi behöver kvinnor i maktpositioner.
Vi behöver dock inga kvinnor som uppträder som män, då kan vi lika gärna ha snubbarna kvar resultatet blir ändå detsamma. Vi behöver modiga kvinnor som vet att de är kvinnor och som inte tror att de är förklädda män.
shedlight
8 januari 2012 11:59
Jag upplever inte alls kvotering allmänt som något fel för att komma tillrätta med diskriminering, vare sig det gäller invandrare eller kvinnor eller en etnisk grupp i ett land.
Om man tittar runt i världen är det en mycket framgångsrik väg att gå.
Tänk bara på Rwanda, och Sydafrika.
Och hur är det med vår egen riksdag?
Jag är fortfarande förvånad att ingen tycker att vi har "inkompetena" kvinnor i riksdagen (det var inte kvotering utan hot om kvotering, också verkningsfullt).
Vi har för övrigt en extremt könsuppdelad arbetsmarknad, kvinnor och män lever i princip segregerade liv, det är inte heller bra.
Så kvotering är inte av ondo, per definition anser jag.
Tvärtom finns det en vision om ett bättre liv, för både kvinnor och män och i förlängningen barnen.
Tittarstorm
8 januari 2012 13:19
Kvotering är en effektiv metod att komma till rätta med problemen, något annat påstår jag inte.
Det jag menar är att man borde egentligen kunna slippa kvotering eller hot om kvotering. Det borde vara möjligt att få en jämn könsfördelning ändå. Folk/männen med makt har väl ändå ett intellekt och en vilja? I så fall borde de kunna klara att fixa det här utan tvångsåtärder kan man tycka. Nu har det visat sig att de inte gör det och då blir det nödvändigt med tvång. Om deras bristande förmåga att jämna ut maktobalansen bottnar i intellektuella tillkortakommanden eller i deras brist på vilja vet inte jag, det kanske är en kombination av båda.
Så kvotering är inte ett självändamål, det är en metod att uppnå ett ett mål som inte skulle kunna uppnås på frivillig väg. Så nog tycker jag det är en icke önskvärd åtgärd men det finns inget annat alternativ som leder framåt mot målet. Att avstå från kvotering har länge visat sig vara den oframkomliga vägen.
shedlight
8 januari 2012 13:53
Jag håller med.
Du har givetvis helt rätt.
Det är ett misslyckande i sig med kvotering. Ett misslyckande av ett modernt samhällsbygge.
Utred rättsväsendet NU
8 januari 2012 14:39
Makteliten i Sverige på 2000-talet består till 75 % av män. Sammanfattningsvis består makteliten av en etnisk ”svensk”, medelålders man, medianålder 55 år, tillhörande övre medelklass. Inte mycket till mångfald eller oliktänkande där inte eller en bred representation av samhällets medborgare. Kvinnosynen är nog dock en och samma.
Det kan också antas att makteliten blir mer och mer sluten, då både de fåtal kvinnor samt de yngre män som tar sig in i makteliten har än högre socioekonomisk bakgrund!
Inom svenskt näringsliv har 25 % av männen en hemmafru. Näringslivet skiljer sig med andra ord liiite från andra granskade maktsfärer. Det som det säger oss, är att inom näringslivet finns de män som mer än andra män anser att kvinnans plats är i hemmet.
Det Lars Einar Engström konstaterar i sina böcker är ju inget konstigt med tanke på de värderingar och attityder samt den kvinnosyn som företrädarna i svenskt näringsliv har.
Läs mer om makteliten i Anita Göranssons bok Maktens kön, kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet.
Maktpositionerna tillsätts inte i öppen konkurrens utan personerna tillfrågas genom sina kontakter och nätverk. Det handlar således inte om kunskap och kompetens utan om rätt nätverk och kontakter samt ”rätt” samhällsklass som det verkar.
Kvotering är ett måste eftersom män i alla år har kvoterats in på sina positioner. Det är dock få som pratar om männens kvotering pga kön till maktpositioner som just kvotering, det är tydligen något helt annat eller åtminstone inget som man vill tala om.
Kvotering är enbart ett sätt att komma till rätta med den exkludering och diskriminering av kvinnor som sker och kvotering är nödvändig eftersom nuvarande maktelit inte kommer ändra attityder,värderingar och sin kvinnosyn.
När männen väl kommit in i makteliten hålls de bakom ryggen av de andra männen även om en del av dem utövar våld kvinnor och barn. En del män i makteliten kan också köra bil berusad till ”Nordens största Bilkedja” varje dag under lång tid. När kvinnor påtalade att direktören borde ges ett alkolås valde "Bilkedjan" att förneka direktörens grava alkoholmissbruk samt blunda för att han körde bil berusad till arbete varje dag.
Ja, näringslivets maktelit är lite gränslöst minst sagt…
shedlight
8 januari 2012 14:52
"Maktpositionerna tillsätts inte i öppen konkurrens utan personerna tillfrågas genom sina kontakter och nätverk. Det handlar således inte om kunskap och kompetens utan om rätt nätverk och kontakter samt ”rätt” samhällsklass som det verkar."
Det är så bra uttryckt.
Tack för din välformulerade kommentar med många svidande sanningar.
Svidande för makteliten.
Tack också för boktipset!
Den boken ska jag kolla närmare på.