Inlägg publicerade under kategorin Barn

Av shedlight - 28 april 2011 10:44

Patrik Sjöberg har börjat berätta om övergrepp som på gick under barndomen.

http://www.dn.se/sport/viljo-kallade-det-vetenskapliga-test

http://www.svd.se/sport/han-forgrep-sig-pa-mig-under-flera-ar_6121191.svd

http://www.svd.se/sport/sjoberg-jag-vet-att-det-finns-fler_6121879.svd

http://www.gp.se/sport/1.612016-sjoberg-han-utsatte-mig-for-overgrepp-

http://www.dn.se/sport/fotboll/vidrigt-och-just-darfor-sa-viktigt



Han berättar att hans styvpappa mycket väl visste vilka han valde ut och hur han med manipulation inte bara kunde uföra sina handingar utan också fick dessa att framstå som normala.


Patrik Sjöberg uttycker att styvpappan/tränaren valde just de pojkar som kom från en lite trasslig bakgrund med ett behov av en gestalt i träningen, och annars i livet  som brydde sig, som såg dem.


Människor som skändar barn vet ofta precis vad de gör.


Alla unga vill ha bekräftelse  - det ligger i den mänskliga naturen, även hos vuxna.

Men de finns de som har har större behov  än andra.


En trygg hemmiljö som stärker barnens  självkänsla och ger dem en solid grund att gå ut i vuxenlivet - så ser det inte ut för alla.

Varken i Sverige eller i vår omvärld.


Men förövarna är märkvärdigt lika i sitt utstuderade val av offer.

Oavsett var i världen man tittar.

Förövarna har en klar sökbild som zoomar in de som är lämpligast med en välutvecklad presision.


De som har ett behov av en fadersgestalt.

De som har behov om omhändertagande.

De som har ett behov av att känna sig sedda eller älskade.

De som behöver ett hem.

Och de som kan tiga.

Eller som inte blir trodda.


En utsatta bakgrund + övergepp + normalisering av handlingen , så åstadkommer man en säker förövarmijö. Ju finare förövare - desto säkrare är man. Ju större glapp mellan offer och förövare desto bättre, i miljö, i beroende,  i utsatthet, i bakgrund.

Skammens tystnad hjälper förövaren ytterligare.

Eller rätt kontakter.


Över hela världen är det samma upprepning.


I en kort dokumentär från Moldavien

"Hon såldes i handeln med barn." (se svt play)

visades  just det här, att barn med otillräckligt förädrastöd;  föräldern jobbar utomlands eller har missbruksproblem blir till lätta byten, för de som vill utnyttja barn.

Barn som tigger på gatorna , barn som lämnas vind för våg,  hos någon likgiltig släkting eller på barnhem där tillsynen är bristfällig.

De blir lätta offer för förövare.

Som på så många andra ställen i världen.

Samma otäcka upprepning.

Barn som säljs, utsätts för övergrepp och sedan säljs vidare  och hamnar i sexhandeln -övergreppshandeln.


Från Patrik Sjöbergs historia  löper en röd tråd till alla barns om utsätts för övergrepp och tvingas leva i situationer som de inte kan bestämma över.

Och där ingen hjälp finns att få.

Det tog Patrik många år att komma fram till vad han upplevt och att komma dit han gjort idag.

Det är bra och viktigt för det visar hur svårt det är tro ens för sig själv. Det kan ta tid.

Här är det en vuxen man med ett liv, där barndomens upplevelser sitter så djupt och påverkar varje dag.


De barn som blir vuxna i övergreppsmiljöer - som befinner sig i dessa från barndomen till vuxeninträdet - hur ska de får hjälp?  De  som är traumatiserade sedan många år till en normal tillvaro med övergrepp.

Det räcker med ett övergrepp för att det ska få förödande konsekvenser i en människas liv.  

Vad händer då vid övergrepp som får fortgå i 10-20 år, upprepade otaliga gånger?

Vad händer med  de som befinner sig i övergreppsmiljöer från barnsben till vuxenålder och sedan ständigt  pågående?

Där skammen och förnedringen blir normaliserad,  där det inte finns något annat  liv, en annan tillvaro.

För det är en normal mänsklig reaktion - att vänja sig vid allt oavsett hur hemskt det är.  Man skyddar sig mentalt. Man blir normaliserad till övergrepp.

Patrik Sjöbergs bok kan ses som en bok till  alla de barn idag som far illa,  till alla de barn som farit illa och som behöver få berätta - och bli trodda!,  och till alla de som varit barn men som  fortfarande sitter fast i övergrepp utan hjälp , där traumat blivit en del av deras vardag. Alla dessa som inte kommit loss utan får leva kvar år efter år, decennie efter decennie.

Deras förövare  finns  runt omkring oss.

 Både de som en gång begått ett övergrepp, de som upprepar sitt beteende och de som upprepar andras övergrepp.

Och förövarna gör fortfarande sitt val, de offer som är lättast att få tillgång till.





ANNONS
Av shedlight - 7 mars 2011 11:18

Serievåldtäktsmannen i Örebro åtalas idag för 15 överfall på kvinnor.


http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.566319-misstankt-serievaldtaktsman-atalas

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/misstankt-serievaldtaktsman-atalas_5988691.svd

http://www.dn.se/nyheter/sverige/historiskt-atal-mot-serievaldtaktsman





Media skriver och kommer skriva spaltmeter om den åtalade enligt den vanliga dramaturgin. Enligt känt mönster. Monster-mönster.

Man skriver om störningar, om röster, hat mot kvinnor, ensamhet, som leder till monstruösa brott.

Verkligheten blir enkel.

Svart och vitt.

Monstret som våldtar kvinnor.



Förra veckan skrev samma press om en undersökning som Statens Institutionsstyrelse (SIS) utfört  om LVB-hemmen.

Utav de unga som ingick i SIS undersökning hade 12 % av flickorna sålt sin kropp och 4 % av pojkarna.

Kropp mot pengar, mat, boende, droger, bekräftelse,

Ofta hemlösa barn.


Rubrikerna blev stora och svarta:

"Utsatta unga säljer sex"


I SVT:s Rapport läser en bekymmerslös Claes Elfsberg

"Unga på ungdomshem säljer sex" mellan Libyen och vädret.


Unga säljer sex. Vad betyder det, kan man säga säljer fem eller sju istället?

Det hade väl sagt lika mycket?


Men vad döljer sig bakom siffran sex, som media inte vill fördjupa sig i . Som de nästan panikartat tittar bort ifrån, stänger dörren till;  ett rum, ett hus  med övergrepp på barn och unga av …vilka…..vilka?

Vilka är gärningsmännen? Jo, det är....

.

.

.

.

.

.

.

.













Just det. Då blir det tomt. Finns inte.

Det enda som finns är de som säljer sex.


Men gärningsmännen finns. Och bland dem, de anpassade männen, de fina männen.


 Under kopplerihärvan 2009 figurerade medelålders män som förnedrade "slynor och horor",  en madrass på ett källargolv, eller på herrmiddagar, gruppvåldtäkter, kallades så vist GB av de fina.

Det skrevs om det - ett tag.

Om dessa lärare, VD:ar, direktörer, politiker.


Göran Lindberg sitter inne som bekant. Men det stora nätverk med fina män runt honom -  dom är fortfarande okända.


I båda dessa härvor fanns dessa barn och unga som offer, från utsatta livssituationer.


Lindberghärvan har aldrig retts ut. De fina männen fortsätter leva sina fina liv.


Vilka är dom alla dessa medelålders män som annonserar efter slynor på nätet?

Unga slynor att uppfostra. Eller en ”dotter”.


Är det för mycket slipsar, för lite monster?

För mycket makt, för lite parker?

Istället för isolerad tillvaro, en stabil vänskapskrets med rätta kontakter?


Media tiger, tittar bort, skriver och säger kliniskt siffran sex.

Siffran som hänger i luften som ska täcka in allt, och samtidigt som skulden  läggs  på samhället och på de utsatta. Enkelt och smärtfritt för media.


Men det är värre än så forskning visat att upp mot 80 procent av de ungdomar som tagit emot ersättning för sex tidigare utsatts för sexuella övergrepp. Någon förstör dessa barn först.

Sedan tar de andra vid. Eller samma personer.



Men om media granskade vilka som köper och utnyttjar barn och unga istället för att lägga skulden på de utsatta, vad skulle hända?


Ja, då kanske en svettig chefredaktör inte skulle behöva ställas till svars i Agenda av en hysteriskt pladdrande Sverigedemokrat.

 

Som anser att media mörkar vissa våldtäkter.


Ja de gör dom .

De mörkar att fokusera på  VILKA som KÖPER  barn och unga på HVB-hem.

Som både utnyttjades av Lindberg och andra.

Vilka finns i de fina nätverken, vilka monster?


Men media slappnar av med monstermannen från Örebro.


Medans de andra monstrerna  kommer undan.




***

Metro  publicerar just idag en artikel om  hur svenska män söker efter barn på nätet:

http://www.metro.se/nyheter/har-soker-mannen-efter-minderariga/EVHkcg!ACSvDCWjQANjM/

ANNONS
Av shedlight - 1 mars 2011 10:21

Statens Institutionsstyrelse  (SIS) har kommit med en rapport om utsatta barns situation.


http://www.dn.se/nyheter/sverige/manga-utsatta-unga-har-salt-sex

http://www.dn.se/nyheter/sverige/drogerna-blir-ett-maste-for-att-sta-ut

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/unga-med-problem-saljer-sex_5975559.svd

http://www.aftonbladet.se/wendela/article8642662.ab




I rapporten visas skrämmande siffror,  att en stor andel  barn  och unga i sin sårbara livssituation  råkar ut för personer som vill komma åt deras kroppar och erbjuder dem skydd, pengar eller droger .

De gör det som  kallas att sälja sex, vad det  nu är, vad man nu menar med den skrivningen. För det är ju inte sex; det är utnyttjandet av en själ  och köp av en  kropp.


Barn och unga som inte har självförtroende, självkänsla,  som inte har styrka att stå emot.

Som inte har något tryggt hem,  ett tryggt liv. De blir lätta offer för de som inte har någon empati, utan bara ser till sin egen makt och njutning - det egna jaget.


Det finns personer i vår omgivning, som bara har det egna jaget i blickfånget. Ofta tycker de synd om sig själva.


Det gällde i  kopplerihärvan  2009

Bordellhärvan med Göran Lindberg 2010 

Senast i flera olika fall i Skåne.

Alla män som anser att de gjorde rätt och att alla andra har fel. De är missförstådda, offer för ett illvilligt rättsväsende.


Men som rapporten visar, det händer alltså  hela tiden, utanför tidningsrubrikerna.

Dessa män som köper utsatta barn.


Medelåldern i vid ingång i prostitution är 15.5 år.

Medelåldern, vissa hamnar  där redan vid 12.


"Frivilliga överenskommelser mellan  två människor"   

Det mantrat ser man ständigt från dessa män.

För det är deras försvar. Vad ska dom annars  säga?  Som det är?  

"Det är min makt och min njutning. Jag gör vad jag vill, ingen ska bry sig"


I domstolar har man också sett till att barn inte har en chans idag.

Det är en rättegångsordning där barn inte känner trygghet och inte passar in.  Det är svårt för vuxna starka personer att medverka i rättegångar, det är nervöst och annorlunda.


Hur ska det  då inte kännas för barn, som dessutom utsatts för smärta förnedring och som inte anser sig ens själva värda någon rätt till sina egna kroppar?

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/barns-perspektiv-saknas-i-rattssalarna_5975877.svd


Ska inte rättsverige  hjälpa dessa utsatta barn?

Idag blir rättegång och domslut ytterligare en förnedringshandling:

"Det var vad du var värd, lilla vän"

Om det ens blir utredning.


Nu skyddas gärningsmännen och fler barn säljs dagligen.

Och gärningsmännen går ut och tycker synd om sig själva i kommenteringen - man känner igen dem lätt  på att barnperspektivet är helt obefintligt förövarperspektivet  däremot är,  maximalt.














Av shedlight - 18 februari 2011 12:35

I det spektakulära helikopterrånet fick de skyldiga 8 års fängelse.


I Malmö såldes en litet barn, på en mental 9-årings nivå.

Det blev inte ens våldtäkt.

Eller det blev nästan inga straff alls.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hovratten-friar-i-kopplerimal_5951517.svd

http://www.dn.se/nyheter/sverige/hovratten-friar-i-kopplerimal

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/barns-ratt-till-skydd-urholkas_5970609.svd


Två frikända medelålders män och en yngling fick tre månader fängelse.

Mot det en 14 årig förståndshandikappad flicka som inte kan värja sig.

Varken fysiskt eller mentalt.


"Hon var med" sa dom. "Hon ville".

På en 9-årings nivå.

Vad har en 14 åring för värde, för straffvärde.


Och om det inte varit pengar inblandade hade det då ansetts vara våldtäkt?

Gjorde pengarna att rättens klarsyn grumlades?


Vad säger den här domen om  allas lika värde och kroppars okränkbarhet?


Ta pengar -  få 8 år fängelse


Ta ett barn. -  gå fri, särskilt om de har betalat för det


EN sexköpare fälldes, av alla som våldtagit ett barn.

Förresten, fälldes och fälldes, 40 dagsböter, förmodligen inte värre än vad det kommer bli att slänga lite skräp.


Ett barn, en flicka, en liten hora.

Vem bryr sig? Inte hovrätten i alla fall.


 ********


Och Expressen/GT gör sitt till.

I sin iver att stötta en 63 årig moderat politiker, en direktör,som åkt fast för sexköp, så  får tre  "lyckliga horor"  berätta hur " lyckliga "de är.

Men ni tog i lite för mycket.


Torskarna på flashback var inte helt nöjda, de tyckte att de lyckliga hororna skröt för mycket. ”Vilka tror dom att dom är, ta så mycket pengar, det finns andra att gå till”.

Så Expressen, ni  hade inte behövt ta i   för att rädda den 63 årige direktören-politikern.


En direktör som köpte på gatan i Rosenlund, en utländsk handlad kvinna långt ifrån Expressens glättade små reportage om" lyckliga horor". Det ”glömde” ni Expressen/GT i er iver att hjälpa sexköparen-direktören.


Varför reportern just fick ta på dessa tre representanter i mail-form

och vem som egentligen svarade – och vilka som inte svarade.

 ja det vet vi inte, syftet var uppfyllt,

Mission accomplished – save the punter .


Men de bortvalda, de tjocka, de illaluktande, de hänsynslösa, de perversa, de som vill ha ungt, de som inte har råd med lyx, de som vill ha makt,  - vart går dom, Expressen?


Dom kanske går till en tonårig flicka som inte kan säga nej, någonstans i Sverige.

Av shedlight - 4 februari 2011 19:50

En vällovlig debattartikel om barn som utsätts för övergrepp.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/rattsprocess-hjalper-sallan-barnen_5912713.svd


Det har varit oerhört svårt att döma någon för övergrepp mot barn.

Efter HD:s dom i december, med Lambertz-tillägget, blir det i princip omöjligt att döma någon för incest/barnövergrepp utan vittne eller att det skett en filming av övergreppet.


Medias ledarredaktioner är knäpptysta om denna problematik, antingen av rädsla för de starka propedofila krafterna på nätet eller så bryr dom sig inte.

"Lustigt" nog har domen mot barnporrmangan lett till fler ledarreaktioner, med ivrigt stöd av samma nätmobb som vill negligera barnövergrepp.


84% av de som utsätts är flickor. Det har betydelse eftersom flickor är ännu mindre värda än kvinnor bland  nätets kvinnoföraktande mobb.


I det läget väljer debattörerna att fokusera på den situation som väntar offren för övergrepp när  inget rättsväsende längre hjälper dem.

 

Det är för att hjälpa dem gå vidare i en vardag med förövaren närvarande.

Hemskt, men så är läget i Sverige nu.

En gång jämställdhetens och barnlandet Sverige.



Ur boken Övergrepp 2009:

'Vad man kanske då glömmer är att en utredning som slutar i ovisshet (och läggs ner på grunden ”brott kan ej styrkas”) kan skapa lika svåra och långvariga psykiska problem. Särskilt om barnet uppfattar det som att ”man trodde inte på mig”, kan detta svek från vuxenvärlden skapa ett trauma i sig.


En anklagelse från ett barn mot en vuxen kommer inte ur tomma luften utan bottnar i en särskild psykosocial situation.

Denna situation kan inte lösas genom att polisen drar slutsatsen att brott inte kan bevisas.

I så fall hamnar konflikten bara i ett vakuum.'


Utgångspunkten ska istället vara:

"Varken du eller barnet kan leva vidare med denna konflikt olöst."





Nu när rättsväsendet inte längre är att räkna med för utsatta barn så får inte heller barn möjlighet att känna upprättelse i landet Sverige.

En upprättelse som många gånger kan vara mer värd än det faktiska utdömda   straffet; att bli trodd.


Daniella var 16 år  när hon blev utsatt för övergrepp av en person i hennes omgivning, övregreppen pågick under ett halvår.

Var så chockad när det hände, visste inte om det var ok, var det inbillning eller hade det hänt, kände skam och skuld, orolig över vad som skulle hända, ville ta kontroll över något, tog kontroll över ätandet.

Daniella fick ätstörningar som en direkt följd utav övergreppen.

Men hon fick förövaren fälld , det överklagades till hovrätten, som fastställde domen, det blev bara dagsböter. Men hon blev trodd.

Då du har fått rätten till din kropp på pappret, först då domen fallit  kan man bearbeta det som hänt, så var det för mig.


Dom flesta barn får inte uppleva detta.

Därför måste utsatta barn nu få hjälp,

-trots att inte dom fallit

-trots att ingen förövare utpekas som skyldig

-trots att förövaren kan finns kvar i omgivningen


För barnens skull.

För deras fortsatta hela liv.

 

För det är just barn som utsätts för övergrepp i barndomen som riskerar att hamna i självdestruktivt beteende.

Pojkar genom att agera utåt i ett  våldsamt beteende.

Flickor,  som är den stora gruppen,  genom att agera inåt, att vara självbestraffande: genom ätstörningar, att skära sig eller att sälja sin kropp. Det  mönstret upprepar sig över hela världen;  kopplingen mellan tidigare övergrepp och prostitution.

Hjälp barnen när dom är barn!


Ytterligare inlägg om barnövergrepp:

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/01/14/4361345-katolska-kyrkan-idag-sverige-imorgon/

Av shedlight - 31 januari 2011 20:37

Ett debattinlägg av den moderna tidens mörkerman:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/nu-star-hoppet-till-hogsta-domstolen_5903785.svd


Artikelförfattaren som också  alltid med all önskvärd tydlighet brukar framhålla mannens rätt till tolkningsföreträde på sexualitetens område.

Mot kvinnor och barn som är andra resp tredje klassen medborgare enligt denna retorik.

I prostitution, i tonåringsutnyttjande,  och nu gentemot  gruppen barn, där flickor är stor majoritet i övergreppsstatistiken.


Denna  mörkerman anser sig förstå Japans våldtäktstal.



Från boken Övergrepp, 2009 hämtas följande information:

'Sverige har jämfört med Öst- och Sydeuropa högre antal anmälda våldtäkter per 100.000 invånare.

I Öst och Sydeuropa anmäls i stort sett bara grova överfallsvåldtäkter. I övriga fall avråds kvinnan från att anmäla av familj , bekanta och även av polisen!

Att bli stämplad som våldtäktsoffer är ett alltför stort socialt stigma och kvinnan kommer att bli socialt utstött och t o m anses som medskyldig.

I Grekland är inte ens våldtäkt inom äktenskapet kriminellt.

Den situationen befann sig  Sverige i för 40 år sedan.'



Hagwallarna  önskar tillbaka den tid där kvinnan visste sin plats och övergrepp skedde i det tysta, bakom stängda dörrar. Och skriken och gråten dränktes i kudden.


Precis som i Japan idag, där det är en oerhörd skam att anmäla våldtäkt och mannens rätt till kvinnors kroppar går först.

För Japan är också ett extremt ojämställt land, där män och mäns sexualitet inte bara är i första rummet, utan även  i andra och i tredje, sen finns det inget mer.


Men i storstaden Tokyo, med många västliga influenser har man nu infört en åldergräns i mangaserier.


"Tokyo har förbjudit försäljningen och uthyrningen av animefilmer och mangaserier som skildrar våldtäkt, incest och andra sexbrott till personer under 18 år"

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=4241991





Tecknade övergrepp kan användas på olika sätt, inte "bara" som runkobjekt.


Tecknade våldtäkter är också ett fantastiskt bra hjälpmedel för pedofiler/förövare att använda mot barnet/offret.


Tecknad barnporr används i undervisningssyfte av pedofiler/förövare gentemot barn för att normalisera övergreppsituationen . Det är lättare att förleda dem med teckningar än med foto/film.  Det har man sett i utredningar, därför finns lagen om skydd av barn som grupp,  små barn har nämligen inte mycket att sätta emot en vuxen som visar en  tecknad bild på ett övergrepp  ***

 

Barn som utsatts för övergrepp ska heller inte behöva riskera att se dessa bilder och återuppleva sitt trauma om igen. De flesta anmälningar läggs ner och utreds inte, så barnen finns omkring oss därute.


Barn ska skyddas som grupp mot att bli sexualiserade av vuxna.

En självklarhet som idag ifrågasätts.


Idag sprids propedofila och probarnpornografiska idéer från en mängd olika håll,  senast från AB  igår.

Dessa rörelser länkar t o m öppet i olika forum, det finns inte längre en spärr att visa sig  propedofil.

http://suspicio.wordpress.com/2011/01/27/farskt-exempel-pa-propaganda-vad-sager-svt/


Det är en nomering har pågått ett tag nu, den här debattartikeln är ett led i det.

HD:s dom med Lambertz tillägg  likaså.


En normering som drabbar kvinnor, tonåringar och flickor.

Man ser det dagligen i domar som rör våldtäkt,  barnmisshandel, incest, kvinnomisshandel,  barnporrinnehav.  I domen där en kvinna  fick fängelse för att ha försvarat sig  mot långvarig grov misshandel. Man ser det i  hur kvinnor har svårt att få  hjälp vid dödshot av närstående,  i de mycket låga böter som utdöms för prostitutionsköpare och liksom i rätten för en vuxen man misshandla lagligt  "av normalgraden"  ett  barn som mår dåligt.

Det är en nedåtgående spiral för kvinnor och barns värde i Sverige idag.


*** kommentar som  plockades bort 3 ggr från AB probarnpornografiska artikel   30.1

Av shedlight - 26 januari 2011 17:11

I SvD:s artikel:

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/tingsratten-flickan-gjorde-inte-tillrackligt-motstand_5894003.svd


Den 16-årige pojken hade analsex med den 13-åriga flickan trots att hon inte ville.
Men tingsrätten i Helsingborg menar att hon inte gjorde tillräckligt motstånd.

Förre riksåklagaren Alhem är starkt kritisk.

 -"Det är ett 1800-tals resonemang. Man kan inte lasta den som blir utsatt för en sexuell brottslig handling. Jag förstår inte tingsrättens resonemang."



Det är välkänt sedan länge att

BROTTSOFFRET

skuldbeläggs i just våldtäktsdomar.

Det är alltså fortfarande så idag.

Ingen hänsyn tas ens till att det är fråga om ett barn.

 

Klädsel, beteende, sexuella erfarenheter, droganvändning,  etc

allt om offrets situation sönderdissekeras. 

 

Förövarens beteende, sexuella preferenser, värderingar och kvinnosyn lämnas ifred. 

 

Domstolarnas värderingar när det rör sig om sexualbrott mot barn och kvinnor är idag det största hindret mot ett förutsättningslöst domslut.

 

Idag är det inte domar som avkunnas utan fördomar.

 

 

  Ur boken Övergrepp (Diesen&F.Diesen) utgiven 2009

 

När man friar har man ofta inget annat än fördomar att luta sig  mot

 

Förhören med parterna  är inte förutsättningslösa – istället präglas förhöret med målsäganden av ifrågasättande och förhöret med den misstänkte av godtagande.

 

Rättsväsendet bortser från rädsla hos offret

 

Förhören med den misstänkte är ofta alltför fokuserade på själva sexualhandlingarna; …......om man ska veta likgiltighetsuppsåt är det av vikt att pejla hans syn på sexualitet, på kvinnor i allmänhet och den aktuella kvinnan i synnerhet.

 

Mannens porr- och sexualvanor används som ett argument mot kvinnan, istället för tvärtom

 

Det rör sig fortfarande om en lagstiftning som uttrycker att  kvinnor och kvinnors kroppar är tillgängliga i alla situationer utom de där tvång förekommer

 

 I hela Europa finns schabloner som uttrycker mäns tolkningsföreträde i sexuallivet, det viktigaste är att komma bort från idén om att våldtäkt  alltid är en våldshandling

Av shedlight - 20 januari 2011 09:38

Uppträder vi fel på gatan, om vi svarar någon litet trotsigt.

Eller om vi uppträder provocerande på något vis.


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/slapp-fangelse-for-barnmisshandel_5878769.svd

http://www.dn.se/nyheter/sverige/slapp-fangelse-for-barnmisshandel



Då  har vi enligt Hovrätten oss själva att skylla om vi blir dunkade  mot en vask utav en annan person.


Vi har provocerat fram brottet.


Och då är vi ändå inte tonåringar, som normalt ska frigöra sig och utmana föräldrar, det ingår i vuxenblivandet. I större eller mindre grad.


Det här barnet var endast 14 år, då ska man inte behöva uppleva bli misshandlad av sin egen pappa, som ska vara tyggheten ut i vuxenvärlden.


"Pappan var frustrerad och tappade kontrollen när flickan enligt rätten uppträdde trotsigt och aggressivt. Pappan slog hennes huvud mot vasken så att det blödde, tog stryptag och slog henne med en toffel i ansiktet."

 

Pappan fick villkorlig dom.


Det här är ytterligare ett av många tecken på att barns värde krymper inom rättsväsendet.


Kategorier

Shed Light

Arkiv

RSS

Följ bloggen

Följ Shed Light med Blogkeen
Följ Shed Light med Bloglovin'

Senaste inläggen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se