Inlägg publicerade under kategorin Mäns våld mot kvinnor

Av shedlight - 21 januari 2012 12:35

Det är tio år sedan Fadime Sahindal mördades.

Det uppmärksammas på olika sätt.


Bl a skriver Katarina Wennstam här

http://www.aftonbladet.se/debatt/article14244191.ab



Samtidigt så skriver en del debattörer att det finns ett felaktigt och snävt synsätt av ”feminister”.

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.833521-sluta-forklara-fadimes-dod-pa-fel-satt


I andra änden finns sverigedemokratiska och olika rasistiska element som utnyttjar det

 här skeendet för att verka i sin främlingsfientliga anda.

Att de samtidigt får oväntad draghjälp i sitt hat mot feministers jämställhetsarbete, det blir en extra

 bonus för dem som snabbt utnyttjas i tex radiodebatter.


Däremellan har vi de flickor och kvinnor som far illa idag.


Från ett extrem totalitärt förtryck där varenda steg bevakas till ett liv som mamma och hemmafru,

där mannen är familjers överhuvud och har ekonomisk makt.

Det är ingen tvekan om att våld mot kvinnor är just våld mot kvinnor.


Det är heller ingen tvekan om att våld mot kvinnor kan se helt olika ut  globalt.

Det är som en månghövdad hydra.


Varje huvud ska synliggöras på precis det sätt som  är mest verksamt.


Det heller ingen tvekan om att det är  i grunden djupt patriarkalt styrda samhällen

och familjer som möjliggör våld mot kvinnor och barn.


Ett patriarkat som tar sig i uttryck i  bla hedersproblematik och kontroll av framför allt

flickors liv och sexualitet, där flickor blir en ägodel snarare än en människor.


Då har vi å ena hållet

Våld mot kvinnor och en patriarkal sexuellt förtryckande samhällsordning


Och å andra hållet

SD och andra främlingsfientliga krafter som  vill skuldbelägga både invandring

och feminism-jämställdhet


Det finns bara ett svar på detta dilemma:

att återinföra ordet könsmaktsordningen.


En historisk och global gigant som förklarar allt våld och förtryck mot kvinnor och barn.

Överallt och i alla tider.

Men som just därför  avskys av de främlingsfientliga.


På samma sätt som en terrorist i Norge drevs av ett feministhat och ville döda urmodern för kvinnors jämställdhet i hans land.  Men där tystades kritiken mot feminism av någon anledning ner  i media.


Men nu när de främlingsfientliga framför sin falska kritik, lyssnar media och andra debattörer.


Men då i Breiviks kölvatten, som var fullt av feministhat, så var det märklig lugnt jämfört med

den kritik som nu förs fram mot de som alltid står på de förtryckta kvinnornas sida.


Så ordet behövs mer än någonsin.

Könsmaktsordningen.

Detta ord som skiljer de som bryr sig från de som hycklar.

Och hedersproblematiken är en del av denna historiska underordning.

Här står utmärkt om detta.

http://debatt.svt.se/2012/01/17/vansterns-man-maste-vaga-se-hedersfortrycket/


Det största hotet mot att hjälpa flickor och även de pojkar, som utsätts av

våld är skräcken för att bli kallad rasist.

Detta främjar rasism.


För ju mer lamslaget rättsväsendet står i sin rasismpanik, ju mindre  vi gör åt det,

desto mer vinner de främlingsfientliga krafterna.

För ju mer våld, desto mer argument får de mot invandring.


De skyr inte våld, det vill bara kunna använda det för sina syften.


Så visa det vapnet som de som hycklar med sin medkänsla, avskyr;  visa könsmaktsordningen.

Inget ord väcker samma hat från de extrema krafterna som detta ord, där skiljer man

agnarna från vete, de som hycklar från de som verkligen bryr sig.

Där avslöjas de som likt Breivik, hatar feminism.


I boken Kvinnornas Svarta Bok samlas olika skrifter om förtryck, diskriminering och våld mot kvinnor.

På dessa femhundra  sidor avhandlas kvinnors olika situationer och erfarenheter av förtryck runt om i

världen. Som tex


irakiska kvinnors heder

hedersbrott i Europa

slöjdebatten

feministerna i Iran

förtryck mot palestinska kvinnor

tvångsäktenskap


Just så som det här specifika våldet, hedersproblematiken,  ska behandlas:  med kunskap om

det här huvudet på hydran. Hur det här  fula huvudet ser ut och uppför sig.

Utan att mista perspektivet samtidigt. Man måste slå både specifikt och allmänt.


För alla kvinnors skull överallt.

Dom dödas inte bara i Sverige, dom dödas överallt.


Överallt är det ett patriarkalt förtryck och ett förtingligande av flickor och, senare i livet,  kvinnan.


Med ett könsmaktsperspektiv kan inte någon polis fega ur med att säga att han inte

 vill bli anklagad för att vara rasist, när han överser med ett mord. När det egentligen handlar

 lika mycket om likgiltighet för kvinnovåld.


För det går ihop: rasism och likgiltighet för kvinnors värdighet, rättighet och säkerhet.

Och rätten att som man definiera verkligheten.


För kvinnors skull, för  flickors,  för de  pojkar som inte får leva de liv de vill, för de som till slut

tvingas acceptera förtryck:


Återinför könsmaktsordningen

Så slipper vi hycklarna.

Av shedlight - 19 januari 2012 16:11

/Uppdatering 27.6 

I höst kommer en antologi om det våld som riktas mot främst kvinnor i deckare.

Mycket bra initiativ. /


I en utmärkt debattartikel skriver Katarina Wennstam om att våldtäkt skildras vällustigt på film samtidigt  som jämställd sexualitet  inte får plats.

http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/filmbranschen-vill-hellre-ha-skrik-av-smarta-an-av-vallust

Även Malin Ullgren skriver om detta ämne i en krönika.
http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/malin-ullgren-valdtaktsskildringar-ar-en-sjalvklar-del-av-underhallningsvaldet

Det här är någonting som genomsyrar vårt samhälle.
Inte endast på film.

I språket, både det talade och det skrivna, så undviks vissa ord som stöter bort.
Däremot omsluts andra ord som ska kittla.
Som ska vara hemligt lockande.
Fast ingen låtsas inte om det.

Och förtryck och manlig överhöghet skildras som något kvinnor vill omsluta.

Nyligen återgav både DN och AB hur en amerikansk presidentvalskandidat stöds av sexindustrin.
En två veckor gammal nyhet som man dristade  sig till att plocka upp. Fast man skrev förstås inte om sexindustrin.
Man skrev "han vet vad kvinnor vill ha".
Man skrev inte " han vet vad män vill ha och anser sig ha rätt till"
Hur kittlande hade det då  blivit för de manliga  läsarna?  De, som är i majoritet.
Och den kvinnliga minoriteten - dom  lär sig hur landet ligger.
Media sätter pliktskyldigt citationstecken, man tvår sin händer lite.
Men inte ett ord om att hallicken, den ökände Dennis Hof, är välkänd för sina hårda
metoder, för att vara den som bestämmer. Ingen kvinna sticker upp där.
Allra minst i hans "stall" eller i hans kaninfarm.
Att kvinnor i dessa läger är i princip livegna, stod det heller inte ett ord om. 
Det blir inte så kittlande.


Inte heller skriver man om sambandet mellan våld och prostitution, för  just där ska våld hållas borta.
Långt borta.
Även i riksmedia.
Nej, där ska prostitution ska skildras putslustigt, hej och hå! 
Leende kurviga kvinnor som hejar på sin man.


Men inte i film.

Där är mord på prostituerade ett  vanligt tema.


Men det finns fler exempel när våld är tabu.


AB gjorde reklam för ett hotell i Prag.

"Bo gratis spela in porrfilm!"

Med öppnad kommentering.

Inte ett ord om att det handlade om prostituerade och att dessa är mer eller mindre tvingade

att delta och få sin nakna kroppar med en främmande man i, utlagda på nätet. För all tid.

Nej, allt skulle vara spännande och galet kul.  Något för de svenska läsarna?

Även då var våld långt borta.


I SvD skrivs om kärlekshotell.

Kärlek - så fint och trevligt.

Att det handlade om prostitution döljdes väl under ordet "kärlek".

Och var fanns den  "kärleken"?

Det kanske inte hade varit så kittlande med prostitutionshotell.


Nej, våld och våldtäkt och fruktansvärda övergrepp skildras när det anses  

finnas medial anledning.

Men då lite lagom, och deinitivt inte så man begriper.


Hur skildrade media Göran Lindbergs rättegång och vad han gjort sig skydlig till?

En tunnare och tunnare man blickade sorgset in i bilden.

Några krönikörer skrev lite tårdrypande om den sorgsne, men inget om det bråddjup som finns därute i samhället.

"Unga som säljer sex" skriver AB, men något samband med män som Lindberg, som möjliggör övergreppen blir svårt att hantera. Unga och sex blir lagom nivå.


Hur skrevs det om serievåldtäktsmannen i Örebro?

Hur han fungerade, hans kvinnosyn, hur han konsumerade porr, vad han såg, hur hans hans gärningar skapades?

Ingenting.  Han gjordes istället helt obegriplig. Så blir det ett mörkt hot därute bara. För kvinnor.

Ett detaljerat återgivande i vissa fall av det grova våldet fick plats, med ett korrekt avståndstagande,

men vi begrepp forfarande inget, det förblev diffust.


Förutom att excellera  detaljer om hur dessa smygande farliga män, dessa utstuderade kvinnoplågare, som

hanterar och beter sig mot kvinnor och flickor finns det något mer. Det blir som i  filmvärlden.

En kittling där också. Mellan raderna kommer det fram, den skräckblandade förtjusningen.


Men ibland så presenteras mäns överhöghet rakt på.  Utan eftertanke.


I Kulturkanalen skildras främlingslegionen, genom en sorts hjälteskimmer.

De unga spänningstörstande männen intervjuas, deras verklighet med hårda övningar och

med diktatoriska officerare, hjälper till att glorifiera dessa  Riktiga Män.

En speakarröst beskriver vad som sker i bild och hur drillningen går till av unga grabbar väg

till att bli Riktiga Män.

 Plötslig säger rösten " de har bara ett antal barer och ett 20-tal brasilianskor att roa sig med på fritiden". 

Stopp där!

Här får vi får plötsligt in i vårt medvetande att "några brasilianskor" är något unga testosteronstinna Män

roar  sig med. Så normaliseras, utan att vi var beredda på det, att mäns sexualitet är något självklart

och deras behov av kvinnokroppar  att roa sig med också är något självklart.


Så språket  i media lär oss dagligen att kvinnor är till för mäns behov och att kvinnor

 är i deras våld.

Det är den verklighet som  även flickor får sig till livs dagligen, utan att någon ens tänker särskilt

mycket på det som ens ett problem.


Några rubriker i media där ordet sex används som en lindring av övergreppen:
-En pappa har mångårig "sex" med sin dotter. Inte våldtäkt.
-En annan man  blir" åtalad för sex". Som inte ens är ett brott.
-En lärare utövar "elevsex".  Inte våldtäkt mot barn i  beroendeställning..
Långsamt lärs vi, långsamt trubbas vi av. Och vänjer oss.


Sex blir som en kittling, även när det skett något så hemskt som en våldtäkt mot ett barn.


Det som skildras i filmvärlden påverkar media och tvärtom

Samhället skapar en norm att våldtäkt och övergrepp är något lite, lite, lite vällustigt.

Inte själv övergreppet, utan skildringen om det.

 

Maria-Pia Boëthius återger i sin fantastiska bok Mediatan att våldtäkter i media skildras ur ett

sexualiserat och just kittlande perspektiv.

Om att inget görs för att försöka komma åt problemet med dessa globala våldtäkter som kvinnor

utsätts överallt för.

Inget för att komma åt problemets kärna:

Det patriarkala synsättet på våldtäkt som en erövring som finns i botten och att

 sexualiten är förbehållen männens behov.


"Men i själva verkat är det inte meningen att något ska ändras."


"Ingen djupare kvinnlig/mänsklig medvetenhet  om att de flesta våldtäkter begås i hemmet av "vanliga hyggliga män"


"Man sysslar med en medveten efterblivenhet där kvinnor alltid presenteras som hjälplösa offer och där våldtäktsmännen går fria, både från gripande och medial granskning om de inte är invandrare."


"Våldtäkter behövs för att hålla kvinnor nere och genom den kraftiga medialiseringen har man istället ökat kvinnors diffusa och för samhället nödvändiga skräck; särskilt som kvinnor insett att nästan inga våldtäktsmän grips."


Ingen deckare är riktigt rätt om den inte beskriver sexuella övergrepp med eller utan mord som följs.

Gärna en naken flickkropp på första sidan, så ingen kan missa vad det rör sig om.

Man ser det på långt håll.

Sexualisering och mord.


Så vidmaktshålls skräcken.

Men författare kan säga: Vi skildrar bara verkligheten"

Det är deras alibi.


Så alla tjänar på våld, prostitution och mord på kvinnor.

Varför inte en program om sommarmord på SVT? Det kan väl ingen stå emot?


Filmindustrin, bokförlag, media.

Våldtäkter och mord är en miljardindustri.


Det lockar männen som en hemlig lustbetonad känsla - makt! - men ivrigt

förnekad och kraftigt avståndstagande: "Inte jag inte".

Och kvinnorna och flickorna lär sig att livet är farligt därute och att

det är mannen som bestämmer var sexualitetens gränser går.


Mannens sexualitet som norm hotas inte utan stärks för varje skildrad våldtäkt.

Och kvinnor lär sig att tro på det.

 

 

 

Av shedlight - 29 december 2011 00:09


En diskussion om nämndemannaväsendet pågår.

Den är oroväckande  ensidig och dessutom med elitistiska inslag.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/namndemannen-har-helt-spelat-ut-sin-roll_6736703.svd


En juristprofessor anger bl a som skäl mot nämndemannasystemet att dessa är juridiskt inkompetenta och medger samtidigt att det är visserligen därför de är där. Men just därför ska de bort.

En märklig cirkelargumentation kan tyckas från just juristhåll.


Varför dyker det upp så samfällt motstånd mot nämndemannaväsendet på bred front just nu?

 Nu när större antal domare kommer att gå i pension de närmaste åren.

Det är domarbrist på olika håll i Sverige så då kallas just  pensionerade domare in.

Gamla domare utbildade på 60-talet.

Från miljöer som knappast kan sägas vara gemene kvinnas eller mans.


Men varför är det inget fokus på domarna?

Varför höjs de nästan  till skyarna, varför ingen granskning eller sund kritik överhuvudtaget av dem?


Vidare.


Nämndemän ÄR politiskt tillsatta, men de ska spegla samhället

Medelåldern är hög, det är ett problem.

Som skäl mot nämndemannasystemet anfördes av en domare i Malmö tingsrätt att

unga människor kommer in i nämndemannasystemet. Det lät märkligt.

Är man rädd för unga människor?

Är de inte lika lättstyrda som det gamla gardet, som oftast rättar sig efter domarens åsikter?

Är det detta som blir obekvämt?


Säg det rätt ut i så fall, dölj det inte under andra s k skäl.



Först kommer moral, sedan kommer lagen.

Våra lagar lever inte heller  i ett vakuum som nu verkar anspeglas från juristhåll.

Lagar är fattade utifrån ett samhälles gemensamma utgångspunkter hur man vill att samhället ska se ut.

I så måtto är vi alla lika mycket "experter".


Lagen är inte Guds eller juristernas eget lilla redskap att använda som de vill.

Så som det verkar nu i debatten.

Vare sig man tycker att politiska nämndemän är bra eller dåligt, eller bara någorlunda, så är lagen allas vårt redskap och inget förbehållet en maktnomenklatura.

Att tolka lagen är en annan sak.

Det gör människor även om dom är domare.

De har också sina värderingar och sina politiska hemvister.

Domarna framställs lite för mycket som om de är någon sorts övermänniskor.

Så är det inte.

Varför låtsas man inte om att domarna också tillför värderingar och att det är ett problem?

Varför blundar  man för denna problematik -återigen?

Hur ofta har de bestämt sig innan av magkänslan och skriver domslut efter denna?

Som att våldtäktsoffer är för fulla eller för nyktra. Eller att två målsägande är för samstämmiga om gärningmannens kvinnosyn.

Hur många sådana domar ska vi se?


De äldre domarna,  eller yngre för den delen, kommer knappast från en arbetarklassbakgrund.

I olika granskningar framkommer att det finns ett idealiskt brottsoffer liksom en idealisk gärningsman.

Det är inte någon de kan identifiera sig med.

Utan tvärtom.

Det är inte det" fina" folket som råkar mest illa ut i domstolar.


Och var står domarna politiskt?

 Är de konservativa?

Håller på konserverande normer?

Vad gäller barn och kvinnor?

Bör vi inte få diskutera det nu också?


Undersökningar och deras beteende tyder på det och hur domsluten kan formuleras.

Alldeles för många fall lägger stor vikt vid våldtäktsoffers beteende och utelämnar den misstänktes beteende och åsikter om tex manlighetsnormer.


Mer.

Det borde diskuteras om förbud ska införas för att vara med i ordenssällskap.

De är manliga kotterier där lojalitetsband frodas i det fördolda.

Där man vill bli nästa stormästare och hjälpa sin broder.

I olika andra västländer är det förbjudet för domare att vara med i tex frimurarna.

Varför är det inte så i Sverige?

Just ordförande i Sveriges Domareförbund är ju själv med i frimurarna.

Inte särskilt förtroendeingivande.


Varför är domare ointresserade av att lära sig om människohandel?

Expressen granskade domare tidigare i år angående deras likgiltighet att utbilda sig om nutida människohandel

http://www.expressen.se/nyheter/avslojar/1.2619094/domarna-sviker-manniskohandelns-offer


Det är ett välkänt problem sedan länge att domstolar dömer alldeles okunnigt i dessa ärenden.

De dömer till koppleri av normalgraden på sin höjd när det borde ha varit människohandel.

De ser milt på utnyttjandet av både svenska och utländska kvinnor och barn.


Just Malmö utmärkte sig ju där, apropå domaren från Malmö TR som i SVT var kritisk mot unga nämndemän.

I Malmö dömde både TR och sedan HR och friade alla de misstänkta i fallet* med den 14 åriga flickan som grovt utnyttjades, eller helt enkelt våldtogs och hon blev utan något som helst stöd.

Formuleringarna i domen var bitvis nästan stötande nedvärderande.

Det visar tydligt okunskapen, ointresset och vilka värderingar som styr.

(* en fick 3 mån (!) som ansågs avtjänade redan i häktet)

Då gick inga debattörer ut i tidningarna på bred front.
Det var på nätet som människor upprördes.
Vanliga "juridiskt inkompetenta" människor.


Varför så lågt intresse för att lära sig om barns beteende?
Apropå barn så har domare också utmärkt sig för det låga intresset för kunskap om just
hur barn bör behandlas i domstolar och hur barn fungerar som brottsoffer.
De anser redan att de kan tillräckligt.

http://www.dagensjuridik.se/2011/06/domarens-bristande-barnkunskap


Hur många domare är sexköpare förresten?

Äldre män som tycker att de har rätt till kroppar, så som det har kommit till uttrycks

tidigare, när dessa handlingar kommit på tal.

Liksom ett av Justitieråden som sitter kvar i HD ännu visar på.


Vad säger det om människosynen och vad man sätter sig själv i förhållande till andra människors värde.

Att man tycker just domare är lite förmer?

Har rätt till vissa "förmåner", kanske liksom de andra ”bröderna”.

Som här när just TR i Malmö ville behålla domaren.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/bordellbesokande-domare-falld-av-ad

Skulle han också  kunnat dömt i  prostitutionsrelaterad brottslighet sedan?


Hur många domare går på strippklubb?

I samband med härvan runt Lindberg figurerade domare på samma klubb.

Vilka det var kom aldrig fram.

Är det lämpligt, vilka utpressningssituationer kan de försätta sig i och hur ska de kunna döma i människohandelsrelaterade brott- eller våldtäktsmål – dagen efter?


Eller kvinnomisshandel där det har framkommit att skulden läggs i olika fall på kvinnan som ”provocerat” mannen. Precis som varit uppe till diskussion om andra delar utav samhället.


Varför så milda domar i barnporrbrott? 

Det är ju  samma som filmade barnvåldtäkter.

Oftast blir det bötesstraff eller villkorliga domar, för att betrakta barn som

plågas för att män någonstans ska köpa materialet.


Sätt ljuset på domarväsendet nu också.

Låt det inte stanna vid bara nämndemännen.

De kanske inte är det största problemet utan just de som ska vara lagfarna.

Varför denna osunda otidsenliga respekt?


Kravs som ska ställas  på domare borde vara:

-Förbjud medlemskap i ordensväsende.


-Kräv deltagande i vidareutbildning i ämnen som människohandel, i barnkunskap, offer och förövarkunskap.


-Domare som visar en nedvärderande kvinno- och människosyn, som sexköp eller normaliserande av det, strippklubbsbesök o d visar på, ska självklart fråntas domarämbetet.


'

Endast kommentarer som behandlar sakfrågan kommer tillåtas!

Sexistiska rasistiska komentarer tillåts ej.



Av shedlight - 14 december 2011 16:42

En krönika i DN.

http://www.dn.se/sport/fotboll/johan-esk-all-stjarnstatus-skalas-av-i-domen


I föregående inlägg tas attityden till kvinnomisshandel upp, både hur den kommer till uttryck i en undersökning av sjukhuspersonal och hur det låter i medias kommentering.


Om maskulina kommentarer som både normaliserar och trivialiserar  kvinnovåld.

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/12/13/6856251-maskulina-kommentarer-och-vald-mot-kvinnor/


 

Krönikören upprepar samma mönster.

Man får läsa och tänka till. Vad gör krönikören i sin text egentligen?


 Inledningsvis:


"Alexander Gerndt döms för misshandel av ex-frun och jag ska tycka något om hans landslagsspel. Men först det jag inte kan släppa: Dotterns del i dramat. Den är värst."


 Senare i  texten redogör han för bråk mellan Han och Hon, som han skriver.

..."och kliva rakt in i en verklighet där vuxna bråkar "...


Där sker det: han gör kvinnomisshandel till en del av ett bråk mellan vuxna.  


Med andra ord mellan raderna: kvinnan förtjänade det, hon bråkade ju också.


Barnet tycker han synd om, men inte kvinnan.


Att ta strypgrepp på en kvinna ingår i ett vanligt familjebråk.

Bara inte barn är med.

Så fast sitter strukturerna:  i familjebråk ingår kvinnomisshandel.


Krönikören är förmodligen varken värre eller bättre  än normaljournalisten, utan det är snarare ett textmässigt synliggörande av de osynliga  strukturer som tycker att "båda parter har del i att situationen (misshandeln) uppstår".  


 

Från den tidigare SvD-artikeln:

 "Påståendet var formulerat som att ”kvinnans passiva personlighet utsätter henne för våld”. 28 procent av personalen tycker att det kan vara en del av orsaken, säger hon.

Maaret Castrén betonar att det inte är samma sak som att säga att det är kvinnans fel att hon blir misshandlad. Ett annat påstående var att ”båda parter har del i att situationen (misshandeln) uppstår”. 21 procent höll med."


 


Av shedlight - 13 december 2011 12:15


I media om att sjukhuspersonal  har till del överseende med att män slår kvinnor; de lägger en del av skulden indirekt på kvinnan.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/personal-pa-sos-skyller-valdtakt-pa-offren-svdse_6704111.svd

http://www.dn.se/nyheter/sverige/manga-anser-att-misshandeln-ar-kvinnans-fel

Liknande syns även hos polisen, åklagare och domstolar.


Vad betyder det att en tingsrätt väljer att döma till villkorlig dom här?

Vilka signaler sänder det ut om brottets allvarsgrad?

http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenskt-fotbollsproffs-doms-for-misshandel

http://www.svd.se/sport/landslagsman-domd-for-misshandel_6706605.svd


Blev påföljden villkorlig dom just för att gärningsmanne inte skulle drabbas av det han gjort?

Tog en domstol hänsyn till gärningsmannen - igen?

http://www.svd.se/sport/domd-stjarna-far-spela-i-blagult_6706785.svd


Som här med polismannen:

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/12/01/6776299-varfor-sa-milt-straff-hade-han-inget-eget-val/



Så denna syn på misshandel av kvinnor, är något som genomsyrar hela samhället Sverige.

Idag 2011.

Läser man kommentarer som kommer in i anslutning till ämnet mäns våld mot kvinnor, så blir detta extra tydligt.



Här blandas ett urval av kommentarer från artikeln i SvD  ovan med citat från en nyligen publicerat rapport från WHO om det globala fenomenet mäns våld mot kvinnor. Citaten är översatta, orginaltexten ligger under. 

Då ser man till både sin förvåning och fasa att svenska män inte skiljer sig nämnvärt från andra länders män, länder som inte har kommit så långt i ”Gender Equality”som Sverige, trodde man.

Det visar att vår jämställdhet ligger grunt.

Den finns mest på pappret och i idévärlden.


Nu börjar vi:



"Man ska ta konsekvenserna av sina egna beslut. Majoriteten av kvinnorna dras till coola, häftiga, kaxiga, arroganta, dominanta män. Dessa egenskaper tycks vara sexiga för kvinnor.
Men då ska kvinnorna inte komma och åja sig över att de blir misshandlade... därför att män med de ovan nämnda egenskaperna har oftast psykopatiska och/eller våldsamma tendenser. Men det är tydligen det kvinnorna föredrar…  då får de stå sitt kast.


Därmed försvarar jag inte det minsta dessa mäns agerande... utan konstaterar bara att ´som man bäddar får man ligga´. Om kvinnor föredrar att ge sex åt sådana män... då får kvinnorna också ta konsekvenserna."

 


Våld mot kvinnor är ett universellt fenomen som förekommer i alla länder på jorden, och förövarna till våldets utövare är oftast kända av offren.


Violence against women is a universal phenomenon that persists in all countries of the world, and the perpetrators of that violence are often well known to their victims. WHO

 

                                                  



***

 


"Nu svär man väl i kyrkan, men om en misshandlad kvinna faktiskt försvarar sin man, vägrar att samarbeta med polisen i någon utredning och fortsätter att leva tillsammans med honom ("han är ju egentligen snäll"), då är hon faktiskt medskyldig."



Våld mot kvinnor har en djupare påverkan än den omedelbara skadan som orsakas. Det har  en förödande konsekvens för kvinnan som utsätts, och en traumatisk effekt på de som bevittnar det, särskilt på barn.


Violence against women has a far deeper impact than the immediate harm caused. It has devastating consequences for the women who experience it, and a traumatic effect on those who witness it, particularly children. WHO

 

 

***



"På ett sätt håller jag med sjukhuspersonalen.


I vissa fall så får ju faktiskt kvinnan skylla sig själv. Det finns inget som kan reta upp en man så som en kvinna, så är det. Om gubben sedan krökar eller vad det nu är och tanten tjatar och tjatar så är jag inte förvånad att även den som aldrig skulle göra något till slut brister. Kvinnor vet detta och ändå så fortsätter de... Varför då fortsätta??"



Nationella regeringar har det yttersta ansvaret för säkerheten och hälsan för sina invånare.

Och det är därför av avgörande betydelse att regeringar ålägger sig att minska våldet mot kvinnor, som är ett stort hälsoproblem som är möjligt att  förhindra.


National governments are ultimately responsible for the safety and health of their citizens, and it is therefore crucial that governments commit themselves to reducing violence against women, which is a major and preventable public health problem. WHO


                                                  


                          ***



"Skuld är ointressant.

Saker är eller är inte. Det är bara löjligt att tala om skuldbeläggande.

Den ena partnern har valt att misshandla. Det är helt och hållet dennes val.
Den andra partnern har valt att stanna kvar och ta emot. Det är helt och hållet dennes val.

Båda kan när som helst välja att ändra situationen

Det är till 100% den enes ansvar att inte slå. Och till 100% den andres ansvar att bryta upp. Samtidigt."



Nationellt agerande förutsätter att regeringar erkänner offentligt att problemet existerar.


National action first requires that governments publicly acknowledge that the problem exist WHO


                                                  


             ***



"Första gången en person blir misshandlad av sin partner, förutsatt att partnern inte hade en känd historia där den misshandlade, så tycker jag synd om personen och önskar dem allt vä
Andra gången? Kunde inte bry mig mindre, är man så j-la dum att man stannar kvar hos en person som slår en så förtjänar man ingen sympati från mig. Ta ett personligt ansvar, ingen annan lär ta det åt dig."




Förebyggande arbete bör därför inkludera multimedia och andra sätt att öka allmänhetens kunskap och för att motarbeta attityder, åsikter och värderingar om kvinnans underordning


Prevention efforts should therefore include multimedia and other public awareness activities to challenge women’s subordination, and to counter the attitudes, beliefs and values – WHO



***


"Slår en "normal" tjej mig allt vad hon orkar så får jag lite ont, slår jag tillbaka med samma relativa kraft så slår jag ihjäl henne. Den återhållsamhet som vi män måste behärska mot andra är betydligt större än den kvinnor behöver behärska, detta är något kvinnor behöver tänka på innan de börjar provocera."



Speciella ansträngningar bör göras för att nå män.

 Mediastrategier som uppmuntrar män som inte är våldsamma att höras för att utmana acceptansen att slå är acceptabelt,  kommer   motverka att män  överser med våldet.

De kommer också att ge ett alternativ till den typ maskulint beteende som vanligtvis porträtteras i media.


Special efforts should be made to reach men. Media strategies that encourage men who are not violent to speak out against violence and challenge its acceptability will help counter notions that all men condone violence. They also serve to provide alternative role models of masculine behaviour to those commonly portrayed by the media. WHO



***


"Varför skulle det alltid vara fel med våld, men rätt att få säga vad man vill. Våld är inte alltid lösningen, men det är faktiskt inte så dumt ibland. Det är inte så ovanligt med relationer där man kommit överens om att mannen får aga kvinnan, för att deras värderingar säger att det är rätt. Ingen lösning, särskilt inte en dogmatisk sådan, passar alla."


***

Vilka slutsatser kan man dra av detta?


Lite fakta:


Senaste Trygghetsundersökningen  från BRÅ visar att kvinnor är  lika utsatta som män när det gäller brottet allvarlig misshandel, men medan män  drabbas av okända män, så drabbas kvinnor av för dem kända män .


I rapporten står också att skillnaden mellan kvinnor (1.7)och män (3.0) i utsatthet för misshandelsbrottet har minskat. Det betyder att relationsvåld mot kvinnor är ett vanligare brott än tidigare. 

Följande står på samma sida.:

I detta sammanhang är det viktigt att understryka att kvinnors utsatthet för misshandel sannolikt underskattas i högre grad än männens. Antagandet bygger på att kvinnor oftare än män utsätts av en närstående, vilket är en omständighet som enligt tidigare studier bidrar till underrapportering av utsattheten."


Allt detta sammantaget visar på oroande utveckling i samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor. 

De kommentarer som kommit in  - och som alltid kommer in när mäns våld mot kvinnor omskrivs  i media -  understrycker detta.


Det är värt att upprepa här:


-En regerings uppdrag är att skydda dess medborgare - ALLA medborgare.

-Medias bild inklusive inkomna kommentarer visar på en maskuliniserad mansbild som är oroande för Sveriges kvinnor.

Så:

Vad gör regeringen? Hur används mediala metoder för att minska mäns våld mot kvinnor?


Länk till WHO:s rapport

http://www.who.int/gender/violence/who_multicountry_study/en/index.html


Länk till tidigare inlägg om globalt våld mot kvinnor

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/11/25/6734541-mans-vald-mot-kvinnor-ett-globalt-folkhalsoproblem/

Av shedlight - 10 december 2011 20:07

 

Hade det inte varit på sin plats att media granskat mansrörelsen, särskilt med tanke på de senaste årens utveckling och den plats som mansrörelsen fått i media?

 

Jo, men det är nog få personer som på allvar tror att media (som borde ha mer kunskap och kompetens och framförallt HAR mer resurser än enskilda bloggare och personer) kommer att använda sin makt till att granska mansrörelsen.

 

Men eftersom media oftast är tysta samt genom sin tystnad medvetet eller omedvetet legitimerar mansrörelsens framfart eller lämnar utrymme i media till mansrörelsen, så blir det andra som får göra medias jobb.

 

Själv skulle jag vilja dra mina slutsatser så långt att det inom media finns ett stort antal antifeminister, Johan Ingerö på SvD för att nämna någon.

 

Johan skriver att ”När tre svenska forskare 2006 bestämde sig för att undersöka partisympatier inom olika akademiska discipliner blev resultatet på många sätt en bekräftelse av etablerade fördomar.”

 

Johan skriver vidare att ”Men inom ett annat forskningsfält lyckades trion identifiera en överrepresentation som måste betraktas som extrem. Bland genusvetarna nådde Feministiskt initiativ 33,3 procent.”

 

Nu känner inte jag närmare till denna forskning eller anser att den är relevant för ämnet. Borde inte Johan Ingerö vara lika eller mer intresserad av att skriva om hur medias egen eller övriga maktelitens partisympatier ser ut? När får vi se de artiklarna signerade Johan Ingerö?

 

Vilken partisympati är i majoritet och har ett reellt inflytande över andra partisympatier, Johan Ingerö? Det vill vi att du visar fram istället, Johan Ingerö! När kommer du i dina artiklar att inkludera ett maktperspektiv och fler perspektiv än ett manligt?

 

Johan skrev bl a att ”Nyligen beslutade landets vetenskapsråd att frysa alla pengar till genusforskning. Beslutet anses ha utlösts av en dokumentärserie i sju delar, Hjernevask (hjärntvätt), som våren 2010 sändes i NRK.” Båda påståendena är felaktiga enligt uppgifter från Arvid Hallén, VD för forskningsrådet i Norge, också intervjuad i P1.

 

Ja, det är ju så här Johan Ingerö och andra antifeminister arbetar, de tar inte reda på fakta, de tar saker ur ett sammanhang och gör deras egen inskränkta verklighet till en sanning för andra. Borde inte deras metoder vara väl kända vid det här laget, särskilt som de använder ett litet antal metoder (väl kända härskartekniker) varje gång?

 

Johan Ingerö tycks ha fått sådan panik när han hörde ordet genus att han genast ansåg sig tvungen att publicera en artikel utan en grundläggande research, utan fler perspektiv än ett och utan någon som helst tankeförmåga bakom.

 

Det roliga (eller sorgliga, beror på hur man ser det) är att Johan Ingerö och tidningens ledning inte själva inser hur inskränkta och lättpåverkade de är av andra män.

 

Men det var mansrörelsen som skulle analyseras och inte media (trots att media och mansrörelsen knappast kan skiljas åt, då de verkar tillsammans och har samma syfte och mål).

 

Mansrörelsen med Pär Ström i spetsen uppmanar till kampanjer. Så här skriver Pär Ström ”På flera bloggläsares begäran kommer här ett antal lappar om bloggen GenusNytt som du kan skriva ut och sätta upp på anslagstavlor. Syftet är att sprida information om det skruvade samhällsklimatet på genusområdet, och därigenom förändra opinionen!”

 

Vad ett ”skruvat samhällsklimatet på genusområdet” är, det kan också diskuteras. Men som vanligt tror jag tyvärr att vi skulle hamna i slutsatsen att det är antifeministerna egna ”skruvade” värld dvs deras verklighetsfrämmande uppfattning om omvärlden som avses.

 

Pär skriver vidare ”En lapp har kommit in från Matte Matik (den översta).”
Jag kommer inte analysera NIVÅN på Pär och hans antifeministiska gäng, det får var och en av läsarna göra själva.

 

Pär skriver vidare: ”Resten har jag gjort själv.”
Duuuuktigt Pär (ja, män vill alltid bli bekräftade när de gjort något som de anser är bra och stort, ja Pär har ju lagt ner en avsevärd tid på sina lappar, så det är inte mer än rätt att han får lite cred för det).

 

Sedan fortsätter Pär ”Jacks mejl med förslag har tyvärr kommit bort.”
Oj, så sorgligt, är det någon som kan hjälpa stackars Pär?

 

Sedan uppmanar Pär ”Gör gärna en kampanj. Så här: Sätt upp en lapp. Den kanske blir nedriven. Nästa dag sätter du upp en lapp med en alternativ formulering. Och så vidare. Kan bli rätt kul…”
Ja, de är både uppfinningsrika antifeministerna och roliga. Eller inte…

 

Men vilka kampanjer driver då Mansrörelsen? Ja, en har jag påtalat förut nämligen ”Kvotera kvinnor till sophämtare”. Den behöver inte analyseras vidare eftersom Monica Antonsson skrivit ett så informativt inlägg om den kampanjen på sin blogg. Tack Monica Antonsson!

 

Övriga kampanjer som mansrörelsen driver är bl a:

 

”Män är förtryckta!”
Man kan undra när män blev förtryckta, eftersom det historiskt kan visas att kvinnor varit förtryckta. Vilket årtal pratar vi om, Pär Ström och andra antifeminister? Jag vill veta exakt årtal samt datum för när samhället blev mansförtryckande istället för kvinnoförtryckande. När övergick samhället till att kvinnor blev de som förtryckte männen? När fick kvinnor mer makt, status och inflytande än män och kunde förtrycka män?

 

”Feminism är anti-jämställdhet!”
Varför definierar antifeministerna vad feminism är? Är det inte feministerna själva och andra än antifeminister som ska göra detta? Sedan undrar ju jag med flera om inte anti-feministerna projicerar när de uttrycker detta? Är det inte antifeministerna som arbetar MOT jämställdhet och MOT kvinnor?

 

”Svensk lag diskriminerar män! Män är den enda grupp som är diskriminerad i svensk lagstiftning!"
Vilken lag avses Pär Ström? Män har uteslutit kvinnor från att utforma lagstiftningen som istället bygger på en manlig norm och vår grundlag samt övrig lagstiftning är fortfarande inte könsneutral utan innehåller ordet han.

 

”Kvotering av kvinnor är mans-diskriminering! Finn dig inte i att bli bortsorterad på grund av ditt kön!"
Att män innehar 75 % av maktpositionerna i Sverige innebär inte att män innehar 75 % av den samlade kunskapen och kompetensen. Män har tillfrågats och utsetts till maktpositioner av andra män. Positionerna har inte tillsatts i öppen konkurrens. Män har kvoterats till sina positioner pga sitt kön inte pga sin kunskap och kompetens.

 

”Stoppa manshatet!”
Att kvinnor och andra underordnade grupper påtalar att män t ex har mer makt, status och inflytande än kvinnor är inte att hata män. Det innebär istället att kvinnor synliggör kvinnors ojämlika villkor, möjlighet och reella rättigheter. Mansrörelsen använder genast sin privilegierade position och uttrycker och positionerar makt genom att så fort en kvinna uttrycker att kvinnor har mindre möjligheter och sämre villkor än män så ska istället uttalandet vändas MOT kvinnan. Sedan undrar jag om inte mansrörelsen projicerar då de anser att det finns ett utbrett manshat?

 

”Stoppa kvinnors våld mot män!” ”Visste du till exempel att kvinnors våld mot män är av samma storleksordning som mäns våld mot kvinnor.”
Statistik och kunskap visar att män utövar det mesta våldet mot såväl kvinnor som män. Forskning visar att det våld som kvinnor utövar mot män är ett annat våld än det som män utövar mot kvinnor. Borde inte mansrörelsen istället på allvar arbeta med varför män utövar våld mot kvinnor och män?

 

Hur kommer det sig att våldsamma män (personer som anmälts, åtalats och/eller dömts för våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn) är de som hänvisar till papparättsrörelsens PAS-agenda dvs en icke-vetenskaplig teori i rättsprocesserna och till mansrörelsens i övrigt samt är de som hamrar på tangentborden på mansrörelsens webbsidor och sprider sitt kvinnoförakt och kvinnohat?

 

Hur kommer det sig att inte heterosexuella personer driver liknande kampanjer som mansrörelsen?

 

Varför driver inte heterosexuella kampanjer som:
”Heterosexuella är förtryckta”, ”Stoppa hatet mot heterosexuella”, ”Svensk lag diskriminerar heterosexuella. Heterosexuella är den enda grupp som är diskriminerad i svensk lagstiftning”, ”Stoppa homosexuellas våld mot heterosexuella” och ”Kvotera homosexuella till sophämtare”. Ja, varför gör inte heterosexuella det?

 

Hur kommer det sig att personer utan funktionshinder inte driver liknande kampanjer som mansrörelsen?

 

Varför driver inte personer utan funktionshinder kampanjer som:
”Personer utan funktionshinder är förtryckta”, ”Stoppa hatet mot personer utan funktionshinder”, ”Svensk lag diskriminerar personer utan funktionshinder. Personer utan funktionshinder är den enda grupp som är diskriminerad i svensk lagstiftning”, ”Stoppa personers med funktionshinder våld mot personer utan funktionshinder” och ”Kvotera personer med funktionshinder till sophämtare”. Ja, varför gör inte personer utan funktionshinder det?

 

Hur kommer det sig att personer med svensk bakgrund inte driver liknande kampanjer i sin helhet som mansrörelsen?
Varför driver inte personer med svensk bakgrund kampanjer som:
”Svenskar är förtryckta”, ”Stoppa hatet mot svenskar”. ”Svensk lag diskriminerar svenskar. Svenskar är den enda grupp som är diskriminerad i svensk lagstiftning”, ”Stoppa personers med utländsk bakgrund våld mot svenskar” och ”Kvotera personer med utländsk bakgrund till sophämtare”.

 

När det gäller etnisk bakgrund så märker ni att vissa av dessa åsikter och kampanjer faktiskt drivs av rasister och främlingsfientliga personer (mestadels män), men inte i den yttersta (absurda löjliga) formen som mot kvinnor.

 

När det gäller rasism och främlingsfientlighet finns dock inte samma tolerans ifrån media som när det gäller kvinnoförakt och kvinnohat samt en lagstiftning som explicit hindrar hets mot folkgrupp.

 

Vi vet att personer med utländsk bakgrund diskrimineras i Sverige samt utsätts för hatbrott enbart på grund av sin etnicitet, så det är inte det jag inte vill visa fram.

 

Jag vill visa fram att det finns skillnader mellan mäns kampanjer mot kvinnor respektive mäns kampanjer mot personer med utländsk bakgrund. Likheterna mellan antifeminister och rasister är dock större än skillnaderna.

 

Vad en ”svensk” är kan diskuteras också samt hur det ändras över tid. Det som ansågs svenskt för hundra år sedan anses säkert inte som svenskt idag. Jag går inte in på den diskussionen nu.

 

Det som är intressant att visa fram är likheten mellan rasisters och främlingsfientliga personers sätt att ta sig rätten att definiera vad en svensk är är jämfört med antifeministernas sätt att ta sig rätten att definiera vad jämställdhet och feminism är.

 

Det är inte rasister och andra främlingsfientliga personer som ska definiera vad en svensk är lika lite som antifeminister ska definiera vad jämställdhet eller feminism är! Men likväl anser de sig själva ha denna rätt samt tar sig denna rättighet.

 

Det är ett allvarligt demokratiproblem när vissa odemokratiska grupperingar anser sig ha rätten att definiera demokratiska värden och grundläggande mänskliga rättigheter!

 

Hur ser det då ut med mansrörelsens framfart? Har de framgång med sina kampanjer? Får de utrymme i media? Har de framgång i rättsprocesser?

 

När det gäller mansrörelsens framgång i media, tycker jag att både Shed Light och Noboytoy återupprepade gånger visat fram mansrörelsens påverkan på och framgång i media, en framgång och påverkan som är problematisk ur såväl ett demokratiskt perspektiv som ett likabehandlingsperspektiv. Tack Shed Light och Noboytoy för era sakliga, kunniga och kompetenta inlägg!

 

När det gäller mansrörelsens framgång i rättsväsendet så påstår jag att den är väl belagt i domar samt att det finns kunskap om mansrörelsens agenda, så jag väljer att visa fram vissa sammanfattande fakta:

 

En man kan med framgång hävda det minst sannolika scenariot som argument för de dokumenterade skador som kvinnan har…

 

En man kan med framgång hävda att kvinnan provocerade fram våldet…

 

En man kan med framgång hävda att barnen påverkats av mamman att lämna falska uppgifter om våld och sexuella övergrepp trots att forskning visar att falska anmälningar och falska påståenden om våld och sexuella övergrepp är mycket ovanliga… Kvinnor och barn tenderar istället att underrapportera samt förminska våldet och de sexuella övergreppen.

 

En våldsam man kan med framgång med hjälp av rättsväsendet tvinga kvinnor och barn att umgås med förövaren/honom...

 

Män med en enligt rättsväsendet ”skyddsvärd” position kan med framgång komma med de mest osannolika påståenden samt förklaringar till våld och sexuella övergrepp mot kvinnor och barn…

 

Män med en enligt rättsväsendet ”skyddsvärd” position kan med framgång erkänna att våldet mot barnen skett i uppfostringssyfte, trots att våld i uppfostringssyfte är totalförbjudet i svensk lag sedan slutet på 1970-talet…

 

Män med en enligt rättsväsendet ”skyddsvärd” position kan med framgång komma med de mest uppenbara lögnaktiga uppgifter som enkelt kan kontrolleras av domaren… När kvinnor sedan påpekar (de lättkontrollerade) lögnerna blir våra domare (män) arga på kvinnorna som bevisat männens lögner. Det är uppenbart att kvinnor inte är tillåtna att åberopa skriftlig bevisning för männens lögner eller deras ovilja att samarbeta. Sådan skriftlig bevisning väljer domare (män) att bortse ifrån helt.

 

Våldsamma män med en enligt rättsväsendet ”skyddsvärd” position kan med framgång t ex tillerkännas ensam vårdnad utan motivering av domen trots att mannen (den f.d direktören) t o m är berusad under förhandlingen eller se till att ställa kvinnan utan skydd från samhällets sida genom att besöksförbudet upphävs t o m av en och samma domare som själv utövat våld mot sin hustru…

 

Hur kommer det sig att mansjourerna är så aktiva på internet och bl a kommenterar och ifrågasätter en blogg som Suspicio? Är Roslagens mansjour MOT att sexuella övergrepp på barn synliggörs?

 

Hur kommer det sig att mansjouren i Jämtland tog parti MOT ungdomar som lämnat följande kommentar ”Dags att komma fram med sanningen snart?? Barnen var inte kidnappade utan SKYDDADES undan sin fars grova fridskränkning mot dem, deras mor och djur!” på en Facebook-grupp som en brottsmisstänkt man med hjälp av Saknade Barns Nätverk bildat då han var misstänkt för våld mot barnen.

 

Mansjouren i Jämtland skrev då följande kommentar riktad till ungdomar ”mobbning via internet? tråkigt tråkigt, nu ni alla domare och jury va? någon som stöder den handling av barn kidnappning är lika skyldig som alla andra inblandade parter”.

 

Med facit i hand kan vi konstatera att mansjouren tog parti MOT flera ungdomar utifrån en våldsam mans uppgifter som motsades av tre våldsutsatta barns samstämmiga uppgifter.

 

Hur kommer det sig att EN våldsam mans uppgifter bedöms som mer trovärdig av mansjouren i Jämtland än tre samstämmiga barns uppgifter om våld samt flera samstämmiga ungdomars uppgifter?

 

Är det alltså detta som mansjourerna ägnar sin tid åt och som de vill ha statliga och kommunala medel för? Mansjouren i Uppsala skriker högt om mer finansiering. Informationen på mansjourens i Uppsala hemsida är ett bevis för hur mansjouren har ett mansperspektiv och inte kunskap om den kunskap och forskning som finns om t ex vårdnadstvister. Mansjouren i Uppsala MÖRKAR att vårdnadstvister huvudsakligen beror på pappans våld mot barnen eller mamman eller en missbruksproblematik.

 

Fundera över varför mansrörelsen driver de kampanjer som de gör och framförallt varför de har haft framgång i media och i rättsväsendet trots sina åsikter och agendor!

 

Fundera över varför det är MÄN som beter sig på detta sätt samt sprider sitt kvinnoförakt och kvinnohat. Fundera på varför män är kraftigt överrepresenterade som våldsutövare. Är det inte här som mansrörelserna borde arbeta och lägga sin energi och tid?

 

Visste du förresten Pär Ström, att det är många fler män än kvinnor som gått på mansrörelsens antifeministiska agenda?

 

Hur kommer det sig att fler män än kvinnor trott på mansrörelsens ””fakta””? Vad säger det om män? Hur kommer det sig att fler manliga domare gått på männens argument och ””fakta”” än kvinnliga domare?

 

Jag vet ingen feminist eller genusvetare (vare sig kvinna eller man) som trott på mansrörelsens ””fakta””. Vad säger det om feminister och genusvetare?

 

Har feminister och genusvetare förmåga till ett mer kritiskt tänkande än de som utgår ifrån och vars värderingar styrs av ett (manligt) perspektiv och en (manlig) norm och som inte är beredd eller har förmåga att analysera utifrån mer än denna (manliga) aspekt?

Av shedlight - 1 december 2011 16:25

En polisman fälls för våldtäkt. 

Brottsbeskrivningen visar på en oerhörd hänsynslöshet hos denne polisman.


http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.788374-ett-ar-for-valdtakt-pa-drogad-flicka

http://www.dn.se/sthlm/polis-falls-for-sexkop-av-barn


Han fick endast ett års fängelse.


Domstolen tog hänsyn till att han förlorar jobbet.


Varför?

Hade han inget eget val?

Var han tvungen att locka till sig en utsatt 16-åring? Och sedan droga och våldta?


Ska inte en polis snarare få högre straff just för att han missbrukar sitt förtroende?

Fast numera vet vi ju att vi inte ska ha förtroende för poliser, det har Polisfacket talat om.


Eller får kanske arbetslösa högre straff?


Eller visste inte denne polis att han var polis?


Hur "tänker" domstolen?


Det här visar återigen hur svenska domstolar letar efter för mannen förmildrande omständigheter.


Det är legio i svenska domstolar, mannen går från förövare till åtminstone delvis ett offer.

Han är inte "riktigt" skyldig.


Och så synd att en polis ska förlora jobbet.

MEN han skulle aldrig varit polis.

Den människosyn han visar med denna handling där han drogar och våldtar ett utsatt barn

är ett exempel på när fruktansvärt fel kategori människor blir poliser.

Hur har han agerat mot kvinnor och mot flickor under alla år han varit i tjänst?

Eller mot människor överhuvudtaget?

Han tillhörde ju basebollligan.



Apropå poliser och deras människosyn och sexism.

En undersökning som presenterades nyligen på ett seminarium visade på en  skrämmande verklighet.

Där visades att det vid kvinnofridsbrott var könskillnader på hur man såg på brottet.

Ur  artikeln:



Poliskvinnorna beskrev våldsoffret som en kvinna intvingad i en destruktiv normaliseringsprocess där våldet blir vardag och ansvaret för att ha frammanat våldet läggs på kvinnan. Polismännen beskrev samma våldsoffer som den sortens hopplösa kvinnor som söker sig till en viss sorts våldsamma män.


Poliskvinnorna beskrev förövaren som en man med totalt kontrollbehov, utagerande svartsjuka och kalkylerande våldsutövande. Där mannen vet precis var på kroppen han ska slå och precis hur mycket våld som ska använda för att det inte ska synas på kvinnan dagen efter. Polismännen beskrev samma förövare som om han själv vore utsatt, och bara försvarar sig från kvinnans tjat och gnat genom att tvinga ner henne på golvet eller ge henne en lavett. Männen förmodades också ha varit påverkade av alkohol och tillfälligt ha tappat kontrollen, vilket lett till deras våldsamma snedsteg.



Dessa åsikter sas "off the record" vilket visar att utåt har man en korrekt attittyd men värderingarna

styrs av gamla patriarkala föreställningar som i sin tur kan påverka hur man ser på ett brott.

Sexism verkar alltså vara ett större problem än man vill tro.

Då framträder Polisfackets stöd till sexistiska poliser i ett förklarat ljus.


Mer om det här

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/09/07/6192070-vilken-kvinna-vill-mota-en-sadan-polis/#kommentarer



Tillägg 9.12

Åklagaren överklagar domen.
Han anför bla annat att TR i sin dom tagit för mycket hänsyn till att polismannen förlorar jobbet.

http://www.dn.se/sthlm/valdtaktsdom-mot-polis-overklagas

Av shedlight - 25 november 2011 11:11

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/jamstallda-man-ar-mindre-valdsamma_6660688.svd

Idag, 25 november,  ärFN:s internationella dag för att uppmärksamma och bekämpa mäns våld mot kvinnor.



Våld mot kvinnor hotar rätten till liv

Rätten till frihet och personlig säkerhet bygger på att kvinnor ska kunna leva utan rädsla och våldshot. Statens förpliktelse mot individen upphör inte för att en kvinna går in genom dörren till sitt hem.


Det personliga är politiskt sammanfattar kvinnorörelsens djupa ifrågasättande av de sexistiska fördomar som finns inbyggda i rättsväsendet och i kulturen.


År 2004 lanserade Amnesty International en världsomspännande kampanj Stoppa våldet mot kvinnorna.

Den innehöll fyra punkter:

1. diskrimineringen av kvinnor måste upphöra

2. straffriheten för våld mot kvinnor måste upphöra

3. kvinnor måste uppmuntras att själva organisera sig i kampen och stödja i denna process.

4.allmänhetens medvetande om dessa frågor måste väckas


Dessa fyra punkter är ännu idag 7 år senare precis lika aktuella, om inte mer.


Om kvinnomisshandel

2007 polisanmäldes 26900 kvinnomisshandelsbrott i Sverige, varav 73% skedde inom en relation. BRÅ uppskattar att endast ca 20% av alla brott leder till polisanmälan.

Slagen dam visade att 67% av alla kvinnor mellan 18-64 år utsatts för våld av en man och/eller trakasserats sexuellt efter sin 15årsdag.

Studier i Canada, Finland och Norge visar på liknande siffror.


WHO har därför definierat mäns våld mot kvinnor som ett globalt folkhälsoproblem.


Engelsk forskning visar att en kvinna i genomsnitt blir misshandlad 30 ggr innan en polisanmälan sker.

Det är alltså fråga om seriell brottslighet i de allra flesta fall av våld mot kvinnor.

Begreppet kvinnofridskränkning innebär just det= seriell brottslighet, upprepade kränkningar. Men! man måste också undersöka om barnen i relationen, misshandlas!Liksom om det förekommer djurplågeri och hot mot djuren i relationen.


Man pratar om våldets normaliseringsprocess, när det gäller våldsamma relationer. Det innehåller både rädsla, att den som misshandlas lägger skulden på sig själv, m m och till slut upplever våldet som en normal del av vardagen.


Aldrig är sedan risken större för att mannen skadar henne allvarligt än när hon tar avstånd från honom, genom separation och eller/polisanmälan.

Dessutom visar forskning att 70% av de som misshandlat en kvinna kommer återfalla i sitt beteende.


Domstolar

Domstolarna intar idag en mycket kritisk eller försiktig hållning till den bevisning som åklagaren framlägger till stöd för sin talan i mål som rör kvinnomisshandel.

Flera undersökningar visar att de svenska domstolarnas styrs av föreställningar om kön, sexualitet och tvång i tolkningarna av dessa mål.

Det finns tecken på att det inte bara rör sig om en bevisfråga utan att andra faktorer kommer in i bedömningen.  


Den ena utgörs av kvinnans motivation att få mannen straffad för gärningarna:

Om hon är mycket angelägen om detta begränsar det hennes trovärdighet.

Om hon å andra sidan tycks mindre angelägen tycks man ta viss hänsyn till detta ”önskemål” genom att ”rensa i åtalspunkterna” och döma relativt milt.


Den andra faktorn som tycks spela roll är att man i rätten visar viss förståelse för mannens beteende.


Det finns också en föreställning om ett idealt offer för kvinnomisshandel.

Avviker man från den mallen kan man räkna med mindre skydd från samhällets domstolsväsende.

Svaga kvinnor, ideala offer, kan få rättsordningens skydd genom brottet grov kvinnofridskänkning. Kvinnor som ”sticker upp”, provocerar och gör motstånd ska inte ha detta skydd.


Samma resonemang gäller för övrigt även vid våldtäkt, så våra domstolar fallerar i sitt rättsväsendets uppgift att även skydda kvinnor.


Vårdnadstvister

Det könsmaktsperspektiv som präglade kvinnofridsutredningen var i stort sett frånvarande när det gällde vårdnadstvistutredningen på 90-talet.

Man glömde alltså bort att det fanns våldsamma män.


Fäder var antingen närvarande eller frånvarande. Om de var våldsamma eller inte var inte i fokus.

Det här innebar att man inte uppmärksammade den våldsutsatthet som kvinnor med delad vårdnad kan uppleva. Inte heller barnets utsatthet togs upp.

Föräldrabalken 1998 gjorde det möjligt att döma till gemensam vårdnad mot den ena förälderns uttalade vilja.


Barnombudsmannen visade

-att när våld nämns i domen dömdes till gemensam vårdnad i mot en förälders vilja i 49% av fallen,

-där våld inte nämns i blir resultatet gemensam vårdnad i 40 % av fallen!


Det är alltså omvända världen.


Barnets perspektiv beaktas inte överhuvudtaget.

Så Sverige valde optimistprincipen när det gällde vårdnad och umgänge.

Man skapade en kontext som var möjliggörande för fäders tillgång till barn, men hindrande när det gäller arbete mot fäders våld och skydd av mödrar och barn efter skilsmässor och separationer.

I praktiken ansågs en man som använde våld mot kvinnor som en tillräcklig bra far till motsatsen bevisats. Bevisbördan har placerats hos mödrarna, de är de som ska bevisa att gemensam vårdnad eller obevakat umgänge inte är bra för barnet.

Det är inte de våldsamma fäderna som måste visa att de numera har förändrats och är tillräckligt trygga för att komma ifråga för gemensam vårdnad.


Rättsliga tvister om barnen dök upp som ett nytt problem för våldsutsatta kvinnor i Sverige under 90-talet. På det sättet tycks situationen för våldsutsatta kvinnor faktiskt ha förvärrats under perioden – trots arbete för kvinnofrid.

 2002 tillsattes en kommitté om lagstiftningen om vårdnad boende och umgänge.

Det råder inget tvivel om att gemensam vårdnad i de allra flesta fallen borde vara utesluten när det förekommit våld. Det måste vara tryggt för barnet.

Föräldrarnas förmåga att samarbeta är grunden för gemensam vårdnad.

Om en förälders utsätter barnet eller den andra föräldern för våld, trakasserier eller annat är det i princip bäst för barnet att en föräldern inte får del i vårdnaden.


Idag vet vi att det finns oerhört stor problematik kopplat till vårdnadstvister och våld mot kvinnor och barn, även sexuellt våld. Det behöver uppmärksammas mycket mer, liksom användande av PAS, ett kvasibegrepp myntat av en pedofil, som tyvärr används i resonemanget i rätten av okunniga och strukturellt könsdiskriminerande domare som låter sig styr av mannens köpta advokater.


 Om porrens bild av hustrumisshandel

Playboy gav år 2000 ut ett nr i Rumänien med en artikel som hette:

How to Beat Your Wife….without leaving Prints.

Hur du misshandlar din fru utan att det syns.


Det säger en del om den kvinnosyn som finns i herr-världen och vilka de vill vända sig till.


Porren är full med uppläxningar, upp-pisknigar, , våldtagna fruar, tvingade fruar, hur du gör din fru till en hora, hur du bestraffas din horaktiga fru, hur du får din fru att hora åt dig..osv.

Med en kvinnosyn som uppmuntrar till våld och förnedring av kvinnor. Det är bara klicka två steg bort så hittas det, fru-temat är oerhört väl exploaterat, men all förnedringsporr av kvinnor, fruar eller ej, drabbar förståss alla, kvinnor, tonåringar, barn.


Normers betydelse

I Guatemala

är våld inom äktenskapet och sexuellt ofredande  ett extrem utbrett problem. Om morden är det yttersta uttrycket för det onda som drabbar kvinnorna, faller de dessutom offer för ett sexistiskt våld, som är mera vardagligt, våld i relationer, sexuellt ofredande på arbetsplatser och på allmänna transportmedel. En misshandlad kvinna kan endast göra en polisanmälan om hennes skador är synligt i 10 dagar. Och sexuellt umgänge straffas med småflickor endast om det kan bevisas att den lilla flickan inte provocerat sin angripare. Av de 590 mord som begicks under 2005 har inte ett enda fall slutförts och gm åtalats.


I El salvador

drabbas 82% av kvinnorna i el Salvador  av våld i nära relationer. Idag hittar man dagligen liket av en kvinna. Det könsrelaterade våldet är inte längre ett begrepp, det har blivit standard. Större delen av kvinnomorden orsakas av kvinnohat.

Kvinnan betraktas fortfarande som underlägsen mannen. De som klarar att försörja sig utan man och  har ett arbete, betraktas med ogillande. Alla mord innebär ett budskap till kvinnorna.

Det är ett djupt liggande samhällsproblem och de flesta angriparna tillhör offrets nära omgivning


I Mexico

i gränsstaden Ciudad juarez, utsätts varannan kvinna för övergrepp. Räknar med att 300.000 av en befolkning på 1,5 mij utsätts årligen. Våldet i hemmet har vuxit till sådana proportioner att det är ett enormt problem och den förhärskande machokulturen är extremt framträdande och kvinnans värde lågt.


Gemensamt mellan dessa länder som har samma problematik; Mexico,  Guatemala, och El Salvador,  är att angriparna och mördarna undkommer straff.


De här skrämmande exemplen visar tydligt att det handlar om normer och att ett macho-beteende, att kvinnan ses som en lägre stående varelse,  främjar våld mot kvinnor.


Till sist om näthatet mot kvinnor

Mäns våld mot kvinnor måste alltså undersökas från förövarnas bakgrund och värderingar. Vilka sammanhang de ansluter sig till, vilka texter de läser, vilka de söker stöd hos i sin rätt att rättfärdiga sit våldsutövande och sitt förtryck.


Man ska inte ta det näthat som finns numera utbrett mot kvinnor på det överslätande sätt som media och andra gör.

 Det måste synliggöras ordentligt, och belysas.

 Mäns våld mot kvinnor är ett alldeles för utbrett problem för att man ska låta det utbredda kvinnohatet passera. När man öppet hyllar de som förespråkar våld mot kvinnor så är det inte längre något kan förbigås av våra beslutsfattare.


.

.

*****

De flesta uppgifterna i inlägget kommer från Kvinnornas Svarta Bok  och från Övergrepp.

Men även från annat håll.

Kategorier

Shed Light

Arkiv

RSS

Senaste inläggen

Tidigare år


Skapa flashcards