I en ledare i AB skrivs om den brutala dödliga sexuella tortyren av en ung indisk kvinna och det görs jämförelser med mördade kvinnor i Sverige.

Det är både rätt och fel.

Att det finns ett beteende i grovt sexuellt våld där män, ofta i grupp, men inte alltid, utövar ett sexuellt våld som går ut på att skada kvinnans underliv är inget som bara stannar vid denna händelse i Indien.

Men jämförelsen som görs i ledaren med misshandel som leder till kvinnors död i relationer är en problematik som kan se lite annorlunda ut.

Där kan det också finnas inslag av sexuell tortyr,  men det kan också vara dödligt våld mot huvud eller bål utan just penetrativt våld.

Sexuell tortyr är en del av våldsporren. Där riktas ett enormt intresse mot just kvinnans könsorgan.

Penetretion av det sker  inte endast med en eller flera penisar, utan av knytnävar och av föremål av olika slag.

Kvinnans underliv blir snarare något som man hanterar som om det vore en ingång för diverse föremål, än en kroppsdel som är skör och bara några cm djup  i normalt tillstånd där organ finns alldeles intill och som kan skadas grovt.

Den indiska sexuella tortyren sätter snarare ljuset på ett fenomen som har funnits länge där våldsporren både är effekt av men framför allt en förstärkning av,  en fascination av att  kvinnors underliv ska penetreras  med föremål som skadar.

 Det är inte bara i Indien det här händer, det händer överallt och speciellt i konfliktsituationer eller i krig.

Ju mer våld i samhället, desto mer våld riktas mot kvinnors underliv.

Men det som ledaren borde ha tagit som en jämförelse med Sverige är hur våra domstolar ser på sexuellt våld.

För  även där tycks penetration av annat än penis ses som något naturligt.

För en tid sedan kom en dom från  Göta Hovrätt där en kvinna var nära döden. Hon höll på att förblöda efter en våldtäkt, faktum var att hon bara var minuter från döden.

Hon kunde ha blivit en siffra till.

Det har stått ytterst lite om domen och ännu mindre om att rätten omfattas utav samma synsätt som det som  gav upphov till tortyren i Indien.

Kanske beror det på att gärningsmannen inte var utomnordisk, han var en dansk bosatt i Sverige.

Kvinnan var redlös av droger och alkohol när gm bestämde sig för att penetrera henne med sin hand.

Han använde minst fyra fingrar och på en utav dessa hade han med största sannolikhet en klackring.

Det sistnämnda väljer dock HR att inte tro på, de tror att han tog av sig ringen.

Men däremot anser de att kvinnan kan ha uttryckt att hon ville ha "sex" några timmar innan eftersom ett negativt karaktärsvittne tillåts. Detta negativa vittne är kvinnans före detta make som hon lämnat, en make som vill ha ensam vårdnad om de gemensamma barnen.

Det leder till att HR tror litegrann på att hon kan uttryckt att ville ha "sex".

Därigenom anser tydligen HR att en kvinna självklart  menar att få en knytnäve uppkörd i underlivet.

Helt oförberett och dessutom utslagen mentalt.

 Kvinnors underliv ger tydligen upphov till konstiga  föreställningar även hos hovrättsdomare.

Dessutom skuldbeläggs kvinnan för att hon var trång. Det uttrycks att kvinnan var "a-typisk".

Ni läste rätt, kvinnor kan vara "a-typiska" enligt svensk hovrätt om de råkar vara normala.

Dvs att kvinnor  är olika.

Nu får kvinnan skulden för sin onormala blödning. För att hon nästan dog.

Så som kvinnor alltid på något sätt tycks få skuld för det som borde åläggas mannen.

Ska man utföra en fistfucking oförberett på en "a-typisk" dessutom fysiskt oförberedd och hjälplös kvinna?

Ja, tydligen. Män har inget ansvar och kan inte som män åläggas att tänka till enligt HR.

Slutsats av HR domen som berör alla kvinnor i Sverige:

Mannen anses ha rätt att utan efterhörande eller förberedelser av kvinnans underliv köra in en hand.

Så ser svenskt rättsväsende på kvinnors underliv och mäns rätt att behandla det som ett hål. Ett hål som mannen fascineras av och vill utnyttja på sitt sätt oavsett vad kvinnokroppen klarar.

Mannen fick två år. Våldtäkt av normalgraden.

Kvinnan hade 6 veckor efter övergreppet, under TR-rättegången, fortfarande problem och behövde medicinsk hjälp.

I Indien har det skett en fruktansvärt övergrepp, en sexuell tortyr som har lett till en kvinnas död på ett ytterst plågsamt sätt.

I svensk domstol anses det som naturligt att föra in en hand i kvinnors underliv och  det anses självklart lika med "sex". Domstolen tar inte det mentala språnget till att ifrågasätta hur det gick till.

Därmed väljer de att ansluta sig till framför allt porrvärldens uppfattning att kvinnors underliv väcker en vilja att utnyttja hur som helst.

Och klarar inte kvinnan det är hon "a-typisk".

Det här är i grunden samma problematik som i Indien:

mäns vilja att superpenetrera kvinnor på ett livsfarligt och totalt hänsynslöst sätt där kvinnan blir fullständigt avhumaniserad.

Det är på denna nivå diskussionen ska föras även i Sverige.