Migrationsdomstolen har fattat beslut om att kvinnor i prostitution från EU-området har rätt att stanna tre månader.

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.745496-eu-prostituerade-kvar-i-tre-manader

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/eu-prostituerade-kvar-i-tre-manader_6541223.svd

http://www.dn.se/nyheter/sverige/eu-prostituerade-far-jobba-tre-manader-i-sverige

Det är mycket märkligheter med detta beslut som inte stämmer så bra  överens med verkligheten.

Det finns både en individuell, en kriminell och en samhällelig aspekt.

På den individuella nivån gäller frågan om inte dessa kvinnor, som alltid är i en riskutsatt levnadssituation, inte alltid är  mer eller mindre föremål  för  koppleri eller  människohandel.

Någonstans har det börjat med en "pojkvän" eller en kompis "pojkvän" osv,

De är alltså en del av en internationell könshandel.

Domar tidigare inom området visar att kvinnorna i verksamheten förs från hemlandet  till Spanien till Sverige tillbaka till Spanien  till Rumänien och till Sverige igen. Att de i praktiken behandlas som varor  som förs mellan olika länder blir uppenbart.

Är de offer för människohandel kan och ska de få skadestånd redan med nuvarande lagstftning. 

Har Migrationsdomstolen haft i åtanke när de fattat beslutet att kvinnorna har betalat transport till Sverige, hur de betalar uppehälle och till vem?

Oftast är denna hantering behäftad med att de sätts i en ursprunglig skuld, för resan , för maten, för hygien och  annat. De startar alltså inte från noll, de ska betala av i prostitution.

Dessutom kan de få betala en orimlig hyra för att dela ett rum på tex 5 personer , vilket gör att gränsen för koppleri kan passerats redan där.

Har de en skuld kan det vara människohandel.

Men detta är oerhört svårt att bevisa.

Det går att svårligen att skilja på person och personens utnyttjande dvs koppleri och liknande.

Det där når  inte fram till juridiken på Migrationsdomstolen.

På den kriminella nivån finns alltså de som tjänar pengar på att sälja andras kroppar.

Personer som kommer från andra länder och följer med i bakgrunden, fixar lägenhet och annat praktiskt, fixar kunder också. Sätts en i häkte finns det fler andra som tar vid.

Dessa "pojkvänner" försvinner inte.

Det är  handlare,  hallickar, bostadsuthyrare, taxichaufförer, en hel kedja påverkas och det kommer in i samhället som en parallell kriminell verksamhet.

Det är ett allvarligt problem.

Köparna, männen, de som skapar efterfrågan,  är dessutom nu kriminella.

De som också  kan agera både kopplare och främjare. Och ibland odla kontakter med hallickarna på vänskaplig nivå.

Och den sista aspekten är den samhälleliga.

Kvinnor i prostitution förutsätter att det finns en efterfrågan av män på att köpa kvinnokroppar för sin njutning eller sitt maktutövande, ofta både och.

Dessa män finns runt om oss i samhället, på höga och låga nivåer, på alla nivåer.

Det uppstår utpressningssituationer,  det påverkar personer i maktutövning. Det har det alltid gjort, så det har inget med nuvarande lag att göra, utan med själva företeelsen. Det är bara att jämföra med 70-talets stora härva och även med nutida tystnad och plötsliga förflyttningar av personer i hög position.

En annan samhällelig aspekt är att prostitution  påverkar alla kvinnor i ett samhälle.

Kan några köpas, kan alla köpas och alla kvinnors värde devalveras.

Ofrånkomligt.

Alla kvinnor blir mindre värda som människor i dessa mäns ögon, mer eller mindre öppet i mer normala situationer.

Det märks tydligt redan på den hårda tonen på nätet, framför allt på sexköparforum, men även på andra delar på nätet, och på hur samhälleliga institutioner agerar i vissa frågor.

Hur ska en domare kunna fatta beslut om påföljder i sexualrelaterade brott om han själv, i hemlighet, köper kvinnor som varor?

Hela samhällskroppen påverkas.

Som Viktor Hugo skrev:

Prostitution  är för samhället som incest är för en familj.

Till sist:

En lagstiftning som ger kvinnor i prostitution automatiskt rätt till skadestånd skulle hjälpa de här kvinnorna mer än det beslut som Migrationsdomstolen nu har valt att fatta.

En lagstiftning som behandlade dem som människor och inte som kroppar.

I en debattartikel skriver före trädare för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, att det behövs en skärpning av lagstiftningen i sexualbrott så att barn får ett bättre skydd.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/barn-ska-skyddas-mot-sexuell-exploatering_6539907.svd

Det är givetvis ett mycket gott syfte.

Men inga lagar hjälper om inte tillämpningen av dem blir i lagens anda.

Det finns alltid ett godtycke och en praxis som rätten väljer att gå efter.

Denna praxis sätts efter en kombination av en tids dömande efter en lag och framför allt när HD:s vägledande domar kommer.

De påverkar, även i de fall HD själva anser att de INTE ska på verka bedömningen framöver.

Det gör de ändå.

Tillämpningen av lagarna idag inom sexualbrottsområdet tar mer hänsyn till en patriarkal syn på sexualiteten, man utgår från mannens syn på vad sexualitet är.

Det är uppenbart.

Där domstolar t o m vid våldtäktsåtal där vuxna är inblandade, letar efter för gärningsmannen förmildrande omständigheter.

-Kvinnan var för full för att våldtäkt ska anses bevisas

-Kvinnan är för nykter för att våldtas.

-Den misstänkte råkar våldta så han går fri trots bevisning i form utav starka vittnesmål och sms.

-etc

Om domstolar idag tolkar verkligheten  utifrån för gärningsmannen förmildrande omständigheter för vuxna, hur ska det inte då vara för barn och unga, som har ännu svårare att hantera en förhandlingssituation i rätten, speciellt om de inte mår psykiskt bra?

Hur ska de klara det?

Domstolar saknar brottoffersperspektiv och  neutral sexualitetssyn.

De saknar alldeles för ofta förmåga att göra en maktananlys;

att se kombination av treenigheten makt , kön och sexualitet

som en del av brottets karaktär.

Det visar den här aktuella våldsdomen mot en minderårig flicka med självskadebeteende, där hovrätten valde att inte tro på hennes ord.

Den vuxne mannen gick ansvarslös;  han gick inte att stoppa.

Den 14-åriga förståndshandikappade flickan Malmö, som drogades och såldes på toaletter till en rad män,  är ett annat skrämmande exempel. Där valde  HR också att fria alla gärningsmännen utom en som dömdes  till ett minimalt straff på tre månader, som redan ansågs avtjänat.

Flickan blev utan skadestånd,  hon fick inte upprättelse.

Eller den 13-årig flickan som tvingades till analsex, där rätten valde att fria pojken, med motiveringen att flickan borde ha gjort mer motstånd, det räckte inte med ett nej. Observera att det var en 13-åring.

Det finns alldeles för många sådana exempel där påföljderna blir milda eller där straff uteblir.

Åklagare vet idag att det är ingen ide att gå vidare med utredningar om det inte är enormt stark bevisning, t ex starka vittnen eller övertygande teknisk bevisning.  Och att det är rätt brottsoffer.

De flesta utredningar läggs ner, om det ens blir en utredning,

-om det ens anmäls.

Endast en liten del av våldtäktsfallen mot vuxna leder till fällande dom.

Barnen har ännu mindre chans att få upprättelse, ännu färre övergrepp leder till fällande dom.

Domstolarna har för dålig brottsofferkunskap, för dålig barnkunskap, för lite intresse av att barn får en rättvis behandling, de är för partiska och styrs av en uråldrig struktur när det kommer till att bedöma sexualbrott.

Det hjälper inte med vilka lagar i världen som finns, när domstolarna anser att mannen inte går att stoppa, att han är en viljelös maskin. Utan ansvar.

Här följer några citat ur en boken ”En riktig våldtäktsman” (Wennstam)

Citat som visar att synen på sexualbrott i samhället och domstolars agerande avseende dessa  brott, går mycket djupare än ord på ett papper, än en stiftad lag.

"Om det är vanliga killar , med ungefär samma moraluppfattning som vem som helst, som begår övergreppen – då kanske det finns spår av kvinnoförtryck och godkännande av vissa övergrepp också i den vanliga svenska moralen."

"I Sverige finns fortfarande kvar mycket av gammalt patriarkalt tänkande när det kommer till både den moraliska och den juridiska synen på skulden hos våldtäktsoffret."

"I praktiken riskerar bevis att värderas olika av olika personer och avgörande kan ytterst bli vilket värde en domare tillmäter viss eller vissa omständigheter, Genom sina erfarenheter, kunskaper och attityder tolkar domaren innebörden av en viss handling, en viss omständighet eller en viss utsaga."

"Det är ett normativt ställningstagande från Hovrätten, som går ut på att mäns ”rätt” att hysa befängda sexuella föreställningar är mer skyddsvärda än kvinnors intresse att slippa utsättas för beteenden grundade på dessa befängda föreställningar.

Till sin juridiska form handlar Hovrättens resonemang om en uppsåtsbedömning, men till sitt sociala innehåll resonemanget om en intresseavvägning."

Just den sista meningen här, är betydelsefull om man vill åstadkomma en förbättring för de målsägande i sexualbrottsmål.

Lagar – javisst!

Men.

Urgamla värderingar och unkna föreställningar hos den dömande makten och dess representanter måste vädras ut också.

Värderingar och föreställningar som dessa juridikens företrädare kanske i en del fall inte ens är medvetna om att de har. 

I andra fall är de kanske det och vill behålla dem intakta.

En tidstudieanvändnings-undersökning presenterades tidigare  av SCB

http://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-man-stadar-mer

http://www.dn.se/nyheter/sverige/juholt-det-ror-pa-sig--men-alldeles-for-sakta

I en krönika skriver Anna Laestadius Larsson om denna undersökning, om det orimliga i den stora tidsmängd som verkar läggas på hemarbete totalt. 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinnors-stadning-snart-en-hobby_6531594.svd

Men det finns mer konstigheter.

Fler medier rapporterade tidigare att det har blivit mer jämställt./*/

Har det verkligen blivit det?

Går man in och tittar på staplarna i pressmeddelandet och så syns inte bilden av någon vidare jämställdhet alls. Faktum är att nästan inget har hänt på 20 år.

Matlagning, diskning, avdukning, städning, tvätt, strykning;  i alla dessa staplar är det stora skillnader mellan könen, särskilt på tvätt/strykning.  Bara i matlagning har skillnaderna minskat lite.

Däremot i s k underhållsarbete har männen en högre stapel.

Enligt vad företrädarens för SCB:s undersökning sa så innehåller denna form av hemarbete sådant som att:

gå ut med hunden, "måla" om, klippa gräsmattan, byta däck,

meka med bil osv. (Detta förutsätter givetvis att hushållet har hund, trädgård, bil osv.)

Målar om huset görs var 5-10 år, byta däck två ggr om året, klippa gräsmattan en gång i veckan - sommartid. Resten av underhållstiden kan alltså ägnas åt snickra, dona i garaget, meka med bilen dvs det blir  hemarbete av SCB . Det är sådana sysslor som också skulle kunna anges som hobby/fritid och hamna utanför hemarbetet. 

Matlagning, diskning, avdukning, städning, tvätt, strykning = hushållssysslor är däremot sådant  som i behöver göras varje dag, ibland flera ggr per dag.

För att tolka undersökningens resultat rätt,  bör man ha i minne att hemarbete är en överrubrik, och tex hushållsarbete och underhållsarbete är underrubriker, dvs delmängder av hemarbetet.

Hemarbete är alltså inte alls lika med hushållsarbete, något som de flesta medier tycks ha missuppfattat.

Vad undersökningen visar är det fortfarande finns  stora könsskillnader.

Kvinnan står för att hemmet fungerar dagligen.

Mannen ägnar sig åt någon  sorts hobbyprojekt, där ute, det som SCB alltså kallar underhållsarbete.

Vilket kanske inte är så fel, utan tvärtom faktiskt mer rätt än vad de tror för det kanske ska ses som ren underhållning.

Kvinnan är uppenbarligen  fortfarande hushållerska åt mannen enligt undersökningen.

Det kallar media för "mera jämställt".  Olyckligt.

Att kvinnor mår bättre efter skilsmässor kan bero på  just det faktum  att de slipper vara hushållerska åt en vuxen man.

Hur kunde det då  bli så fel i media?

Hur lyckades man dölja  "underhållsarbetets" karaktär  så bra och hur kunde det bli  likvärdigt med matlagning, diskning, avdukning, städning, tvätt, strykning?

I stort sett skildrade alltså all media  resultatet på samma sätt , som om jämställdheten blivit bättre i hushållsarbetet, som felaktigt att "männen städar mer".

Beror det på att media ville framställa en positiv jämställdhetsnyhet?

Även om den inte stämmer?

Då är frågan vilka som tjänar mest på det? Är det män eller kvinnor?

.

länk till pm med staplar

http://www.scb.se/Pages/PressRelease____319925.aspx

*Metro var den enda media som skrev lite mer nyanserat.

En kvinnlig häktesvakt har blivit misshandlad till döds av en häktad man.

http://www.dn.se/sthlm/professor-dodsfallet-ar-en-unik-handelse

http://www.dn.se/sthlm/haktesanstalld-avled-efter-brak

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/haktesanstalld-dodad-vid-brak_6520440.svd

http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.738886-fangvardare-dodad-av-fange

Mannen var relativt ung och kvinnan var ännu  yngre.

Han var 28  år och hon var 25 år.

Normalt sett går man inte på de som har en svagare position.

Det gäller alla människor.

Man går inte på äldre , barn, unga, och djur.

Det är därför tex brott mot äldre upprör så.

Här har en man bortsett helt ifrån normalt socialt beteende.

 Han attackerade med ursinne en ung kvinna.

Attacken var oprovocerad.

Varför?

Klarade han inte att bli vaktad  av en ung kvinna?

Det perspektivet har inte förts fram ännu men det är viktigt att ta upp alla aspekter när man diskuterar oprovocerat våld. Någon orsak finns det, hur svårdefinierad den än kan vara.

Det har alltid funnits en sådan struktur i samhället, kvinnor får vara beredda på att förminskas i språkbruk, attackeras verbalt, ibland bakom ryggen, ibland öppet. Man ser det i insändare, hör det i inringarprogram i radio, ser det öppet i kommentering dagligen. Att kvinnor och kvinnors beteende upprör.

Även rubriker i media hånas kvinnor mer än män.

Kör som en kärring. Tjejen som säljer sin oskuld.

Kvinnor gnäller. Maud Olofsson babblar.

Strukturer som finns runt oss hela tiden.

Som väver ett osynligt nät av normaliserad nedvärdering.

Det bör man ha i åtanke när man ska analysera sådana här hemska händelser.

Blev denna man provocerad av att en kvinna hade en position

där hon utövade makt mot honom?

Med de värderingar han bar på?

Att  vara utlämnad till en kvinna, och dessutom en ung kvinna - en tjej?

Den här mannens värderingar  kommer förmodligen aldrig att debatteras.

Ändå är det kanske just det som skulle behövas för att förstå den här typen av besinningslöst våld mot en annan människa.

Besinningslöst våld tyder på starka känslor.

Den häktade hade ingen personlig relation till häktesvakten, det var inget "tragiskt familjedrama".

Men han var utlämnad till hennes maktutövning. 

Så var det ett hatbrott riktat mot kvinnor?

Kanske kunde vilken kvinna som helst råkat illa ut i hans närhet.

Kvinnligt dominerade yrkesgrupper som veterinärer  rapporterar om fler hotfulla situationer, liksom sjukhusanställda och andra som kommer i kontakt med allmänhet.

Kassörskor blir misshandlade och i somras blev två kvinnor oprovocerat knivhuggna på en allmän plats av en okänd man.

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/07/29/5915922-oprovocerat-vald-hatbrott-mot-kvinnor/

Orsaken till det har inte följts upp.

Med tanke på det föraktet och i många fall rena hatet som sprids mot kvinnor på nätet framför allt de senaste åren, skulle en ordentlig belysning behöva göras vad som händer med värderingar och synsätt på kvinnor.

Vilka påverkas mest av det här näthatet;  vilken kategori män?

Vårt samhälle visar ett ökat förakt mot kvinnor och en ökad acceptans för det.

Hur påverkas anställda vid våra myndigheter av det?

.

Mer om hatbrott mot kvinnor.

http://shedlight.bloggplatsen.se/2011/06/30/5719681-hatbrott-mot-kvinnor/