Direktlänk till inlägg 8 mars 2011
Det är, tja, "intressant" att läsa vilka kommentarersom strömmar in efter artiklar som handlar om jämställdhet och kvinnofrågor och vilket förakt det finns mot kvinnor på nätet i olika kretsar.
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8672571.ab
http://www.aftonbladet.se/wendela/article8678535.ab
http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.566759-dags-att-ta-tillbaka-jamstalldhetskampen
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.566588--for-mig-ar-det-kvinnodag-aret-om-
http://www.dn.se/nyheter/sverige/man-hor-bara-det-som-handlar-om-kvinnors-rattigheter
Bloggen har behandlat det ett flertal gånger. Detta faktum vet de flest om idag. Fast ingen säger något. Inte förrän igår i Studio Ett nämndes lite om det i ett inslag om SD:s kvinnosyn.
I tider där Alliansens och t o m moderatorerna t o m anklagas för att vara extremfeministiska så fort de uppmärksammar kvinnofrågor.
Alla partier anses vara undfallande mot statsfeminism och ord som feminazism, rabiata kärringar, batik-häxor dyker upp snabbt liksom kommentarer om att feminister som ska hängas lyktstolpar, förtjänar att bli våldtagna och dödade. Då söker man sig till SD med sitt kvinnohat.
Så, i all kommentering dyker det snabbt upp ett enormt hat mot kvinnor.
Kort och gott:
Den jämställda svenska mannen lyser med sin frånvaro i kommentering i media.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/handfast-feminism-i-simrishamn
När Mona Sahlin avgick så publicerades en artikel i AB om att S-kvinnorna ville ha en feminist som partiledare Med öppnad kommentering.
I den tecknade filmen Karl-Bertil Jonssons julafton finns en fras om hans far:
Tyko Jonsson höll på att kvävas i sin jul-ilska.
Sällan har män kvävts så i sin kvinno-ilska som i kommenteringsfältet efter den här artikeln.
Man brukar ju tro att det bara är en viss kategori män som kommenterar.
Med en mossig och unken kvinnosyn. Mot all jämställdhet. På alla områden.
De som har andra åsikter är, i bästa fall, försvinnande få. Oftast finns de inte alls.
Dom gör väl annat.
Men tänk om... det inte är så, tänk om det är den svenska mannens verkliga kvinnosyn som kommer fram i anonymitetens beskydd. Med en aggressivitet mot kvinnor som aldrig får utlopp annars.
Svenska män klarar inte att ha en kvinna som statsman.
Svensk media skriver på fullt allvar att statsMANNEN är normen.
Mannen är norm i alla pratshower i alla kanaler i svensk TV, mannen är norm i underhållningsprogram,deckare, filmer, man gör ett program om fotbollspelande pojkar, ett program om män med funktionshinder osv...mannen är norm och inget är konstig med det.....
Normen är en man i Sverige i media.
Om det råder inget tvivel.
Kvinnan är en avvikelse, en utsmyckning, som lockar män till media, avklädda, förföriska, hängs upp på strippstänger i t o m Public Serviceföretaget SVT.
Rädsla och aggressivitet har samma källa.
Det vet varenda hundägare, varenda psykiatriker.
Tänk om rädslan får män att tiga i verkligheten.. En rädsla som istället får sig andra uttryck, bakom skärmen i ett kvinnoförakt i media.
Det finns teorier om att kvinnan fick rösträtt bara för att männen med makt var rädda.
Inte för att de tyckte det var rätt. Men de vågade inte annat.
Tänk om den jämställda svenska mannen är en myt, bara skrapa lite på fernissan så kommer den flagnande 1910-tals mannen fram igen.
DÅ var det maktens män.
NU tar man sig makten i media.
För då dyker han upp:
Han som vill ha kvinnan i hemmet, utan klagomål, kunna köpa sig en kvinnokropp när han så önskar, tycker att politiken är mannen domän, att statsmannen är just en man, vill få kvinnan till en biologisk, känslovarelse utan förmåga att förstå politik, han som ser kvinnan som modern - eller horan- , han för vilken kvinnorätt är en icke-fråga och smutskastar allt motstånd till feminims - ett skällsord idag.
Han som är rädd.
När kvinnorörelsen i Sverige krävde lika rösträtt hade män med makt en enastående uppfinningsrikedom för att motbevisa kravet.
Kvinnan var:
omogen
okunnig
eftersom hon traditionellt vistades i hemmet så fick hon inte den vidsyn som krävdes för att kunna rösta rationellt.
Man anförde:
biologiska skäl
hygieniska skäl
medicinska skäl
Och som kronan på verket:
moraliska skäl, att blanda män och kvinnor i riksdagen, vem vet vad som kan hända.
Att det skulle var ett skäl till att endast kvinnor skulle finnas i riksdagen - till det räckte inte fantasin.
Lustigt nog framförs i stort sett samma "argument" idag i jämställdhetsdiskussionen från nätmännen- ett sekel senare...
Men även då framförde maktens män, eliten i samhället, professorer, riksdagsmän, läkare, på fullaste allvar dessa argument, utredning efter utredning om det olämpliga att kvinnan skulle få rösträtt framlades.
Med andra ord: det fanns ett allmänt kompakt motstånd mot kvinnlig rösträtt, kvinnan dög inte till att rösta.
Men ute i Västeuropa hände saker; kvinnorörelser stred överallt för sin rätt.
I England dog suffragetter för polisers våld.
Och svenska kvinnor hade i hungerkravallerns stridit för sina barns överlevnad, kvinnan hade visat att hon kunde strida om hon behövde.
Maktens män var rädda, nej de var livrädda för att svenska kvinnor skulle bli militanta.
Då som nu.
För är det något som hånas idag är det stridbara kvinnor.
Orsaken stavas 2010-talet precis som 1910-talet: RÄDSLA.
Svenska kvinnor fick rösträtt, inte för att de borde ha det, utan av fruktan från makten män. Det har dom nog inte glömt.
Så kvinnan kunde bli en del av politiken.
1921 blev 1% av riksdagsmännen kvinnor.
Men ända från början bekämpades kvinnorna i politiken, de hölls aktivt utanför männens nätverk.
1930. 1940 1950 decennierna förflöt, efter Efter 50 år 1960 var andelen uppe i endast….10%
Sedan kom 70-talet.
Med den nya kvinnorörelsen.
Då först steg deltagande i riksdag, och kommuner markant.
Det stod still i 50-år till kvinnor själva reagerade, Inte männen.
Inte undra på att männen med makt är rädda för kvinnor som strider.
Klart att dom ska vara.
Då blir det ju förändring.
I bloggar idag hetsas mot kvinnor. På bloggar som sponsras av maktens män. Där mannen anses vara diskriminerad, och i året riskdagsval fick de 57% av platserna. I dessa bloggar finns en del gamla stötar där som har kvinnoföraktet i ryggmärgen. Men det kommer yngre män i 20-årsåldern som inte har ett kvinnoförakt , utan istället när ett kvinnohat, i blicken i och i händerna. I stil med 2000-talets allmänna näthat. Men mot kvinnor.
Hatet leder till hatbrott mot kvinnor:
Vi läser om det varje dag, våldtagna misshandlade, mördade kvinnor och flickor.
Män som inte fått sin vilja fram, som inte har de kvinnor han vill, som inte har fått den maktställning han förtjänar som man.
Då mördas, misshandlas, våldtas kvinnor, barn blir till slagträ som används mot kvinnan.
Kriminologer ställer sig frågan: är det ett trendbrott denna plötsliga ökning av hatbrott sommaren 2010. Utan att överväga vilken betydelse det ökande näthatet har haft.
När hatet riktas mot kvinnor då är det ofta sexuellt.
Så hatbrott mot kvinnor har vi redan i stort sett dagligen.
Men hetsen fortsätter i media och i bloggar oförtrutet och helt öppet.
Hatbrott mot kvinnor finns ju inte – juridiskt – bara i verkligheten.
Även i år beslutade länstyrerelserna om licensjakt på varg utan någon egentligt grundlig analys och reflektion om varför. Överklagande av naturorganisationer till högsta juridiska instans ledde inte till någon förändring trots att domstolar int...
Idag nås vi av nyheten att Ecuadors ambassad tillåter att Assange förhörs om våldtäktsmisstankarna som funnits sedan 2010. Men varför glömmer media bort vad som har hänt under dessa år? Hur Assange har utryckt sig? Hur en åklagare som inte ens...
Idag är det fem år sedan Anders Behring Breivik utförde sina välplanerade och fruktansvärda terrordåd. Trots att det är en händelse som omtalats mycket i både Norge och Sverige så tycks den kontext som Breivik verkade i, inte ha analyseras. Han...
Den fasansfulla historien om lejonhannen Cecils död i Zimbabwe rullar nu över världen. Han sköts med pilbåge och föst efter 40 TIMMAR efterföljande sköts han ihäl med skjutvapen. Ett mer utstuderat djurplågeri är svårt att föreställa sig. Den nöjes...
Tänkte faktiskt försöka blogga lite i sommar men jag tänkte börja med en att reprisera ett tidigare inlägg och förändra det lite - från att handla om SD till att handla om SD-anhängare. Det är precis lika aktuellt idag som när det publicerades mars 2...