Harry Sett

20 januari 2011 10:10

Som jag har skrivit i min blogg, är det inte alltid som det ser ut, ingen har "rätt att slå". Barns värde krymper säkert inte alls inom rättsväsendet. Vad mera är att övergrepp (medvetna eller omedvetna) mot vissa "brottsoffer" inte automatiskt ska generera hårdast möjliga straff! Det kan vara så att Hovrätten inte tycker att fängelse är motiverat för att stävja eventuella fortsatta övertramp. 14-åringen blir ju inte mindre skadad av att man sätter in pappan i fängelse! Har han tidigare varit ostraffad är villkorligt en vanlig påföljd om han inte förväntas återfalla. Allas vår rättssäkerhet har sitt pris i att inte alltid kunna lyncha vem man vill.

shedlight

20 januari 2011 15:29

Barn är i beroende av sina föräldrar.
Här är det en förmildrande omständighet att det är ett barn som blir misshandlat. Hon var ju "trotsig".
Om du trotsar din chef, har denna rätt att slå dig?
Utan att gå in på det här specifika fallet, är det av oerhörd vikt för ett barns självkänsla att få veta att det var inte ok det pappa gjorde.
Ett sådant här våldsamt beteende mot ett barn kommer inte ur intet, det finns alltid en bakgrund och barnet får leva kvar i den situationen och dessutom veta att hon hade sig själv att skylla.
Vad skapar vi för samhälle om barn inte har rätt till kroppslig integritet, på samma sätt som vuxna?
Vår lag mot barnaga, barnmisshandel, blir mer och mer urholkad.

M

20 januari 2011 10:47

re Harry. Just detta att domstolarna anser att milda straff i sig som t ex en villkorlig dom skulle vara "straff" nog är ganska patetiskt. det är givetvis helt beroende på vilken miljö personen kommer i från: finns det en social kontroll i gärningsmannens hemmiljö eller inte? att döma i domstol är inte att lyncha.

sedan är kommentaren "14-åringen blir ju inte mindre skadad av att man sätter in pappan i fängelse!" patetisk då den kan användas vid mord och våldtäkt på samma sätt och helt motivera att stänga alla fängelser "då brotten redan skett".

P

20 januari 2011 15:38

med tanke på hur den här misshandlen yttrade sig så kan man undra om det inte föregåtts av tidigare "incidenter" och hur riskbilden för upprepningar vid nya "provokationer" ser ut

noboytoy

20 januari 2011 17:49

Lite skrämmande att läsa Harrys kommentar. I synnerhet som han hävdar att han är jurist.

Barnens värde krymper inom rättsväsendet. Små barn har sällan möjlighet att göra sina röster hörda i svenska domstolar. I synnerhet när deras berättelse skall ställas mot en vuxens. I synnerhet som brott mot barn ofta begås i skymundan. Ett barns trovärdighet mot en vuxens?

Självklart måste fokus riktas mot pappan som uppenbarligen är en lättprovocerad vuxen man utan kontroll över sig själv och sina vredesutbrott.

En man som så lätt låter sig "provoceras" är farlig, inte bara för sin egen dotter, utan för alla som kommer i hans väg.

Han ska förstås straffas för misshandeln mot sin dotter. Han borde framförallt tvingas gå i terapi för att lära sig att kontrollera sitt humör.

Sandra

22 januari 2011 09:08

Härligt! Äntligen lite tydliga signaler att det är nästan ok att slå sin tonåring. Bra att ha det här i bakhuvudet när mina tjejor blir fjortisar. Lite misshandel skadar tydligen onte, lite villkorligt kan man stå ut med!! Ironiskt alltså. För vad sänder det ut för signaler? Hur värderar vi våra barn? Ska man få slå sitt barn blodig utan någon värre påföljd? Ska barnet fortsätta bo med pappan för då är det mer än tragiskt. Vad säger domen till flickan, jo att samhället tycker det inte var så farligt att din far slog dig. Grattis Sverige!

susanna55

22 januari 2011 09:25

Vad hade han fått för dom om han hade misshandlat en arbetskamrat, eller en av sina manliga kumpaner på det här sättet? Tror inte att det blivit villkorligt, eller hur. Barn ska tuktas eller? Och säkerligen kvinnor också..
Mannen ifråga verkar ha väldigt dålig impulskontroll. Det finns en diagnos för det, flera faktiskt. Låter som en typisk kvinnomisshandlare anser jag, men jag är ju ingen expert.